Media-no-image

Ingenjörerna gör välfärden effektivare

Blogginlägg   •   2014-08-21 11:46 CEST

En stor andel av välfärdens mest erfarna ingenjörer går i pension inom de närmaste åren, samtidigt som det tekniska innehållet ökar i allt fler samhällsverksamheter. Därför måste rekryteringen av ingenjörer skärpas för att vi ska uppnå den välfärd vi strävar efter. Kommuner och landsting behöver rekrytera runt 12 000 ingenjörer och tekniker fram till 2022.

I en enkätundersökning som Ungdomsbarometern genomfört på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppger närmare hälften av de unga att de kan tänka sig ett jobb som ingenjör. Sex av tio unga lockas också av att jobba i välfärden. Välfärdsjobben ses som viktiga och meningsfulla och med stora möjligheter att göra skillnad. Detta intresse är positivt och en stor fördel för arbetsgivarna i rekryteringen av kompetenta ingenjörer.

Däremot förknippas välfärdssektorn ännu inte med begrepp som hög status, goda karriärmöjligheter eller bra löneutveckling.  Välfärden ska rekrytera ingenjörer i  hård konkurrens med andra branscher. I dag är kunskapen om de teknikintensiva jobben i kommuner och landsting låg bland unga. Det är inte bra.

Kraven på landets kommuner och landsting ökar hela tiden. Innehållet i verksamheterna blir allt mer tekniskt komplext.  Många verksamheter i kommunerna har starkt fokus på teknik. Det är kommunerna som ser till att det blir vatten i kranarna, att rullstolar och barnvagnar kommer fram i gatumiljön, att vardagsavfallet tas om hand på ett miljövänligt sätt, att våra städer inte svämmar över, att det byggs bostäder och ridhus och idrottshallar, och att hållbara infrastrukturlösningar skapas.

IT-innehållet förstärks i vården där det bland annat syns tydligast på den välfärdsteknik som flyttar in i människors hem. Patienter och anhöriga ges större möjlighet att själva sköta provtagning, rapportera in hälsodata och sköta viss behandling.  När den tekniska utvecklingen tas tillvara på rätt sätt kan allt fler liv räddas och livskvaliteten höjas för många.

I alla dessa processer behövs vassa ingenjörer som kan spela en viktig roll för välfärdssektorn och för vilka kommuner och landsting som blir framgångsrika både på kort och lite längre sikt.

För att locka ingenjörer behövs flera olika insatser.

Ingenjörsjobben i välfärden måste bli mer kända. Arbetsgivarna måste släppa in unga på arbetsplatserna genom praktikplatser, examensjobb och traineeprogram. Detta görs redan i dag, men omfattningen kan öka. Det är också viktigt att möta unga på deras arenor. Många studenter vittnar om att de offentliga arbetsgivarna inte är närvarande under studietiden. Besök universitet och högskolor och berätta om jobben på mässor, arbetsmarknadsdagar.

Kommuner och landsting kan också bli bättre på att möta de unga ingenjörernas förväntningar om bra villkor och ha strategier för att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas. Arbetsgivarna måste både synliggöra de karriär- och utvecklingsmöjligheter som finns, och skapa nya. Annars väljer ingenjörerna andra sektorer. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg, skapa möjligheter att pröva chefskap i mindre skala, att erbjuda trainee- eller aspirantprogram, eller utveckla möjligheter till karriär­växling – att kunna växla in och ut ur en chefsroll. Man kan också öka möjligheterna att bredda eller specialisera sig – karriär är inte bara att klättra uppåt. 

Även ungas farhågor om lönekarriär är viktigt att ta på allvar. Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. Bra prestationer ska belönas. På så sätt kan duktiga medarbetare sporras och bidra till att verksamheten utvecklas. I många fall behöver lönespridningen öka inom kommuner, landsting och regioner.

Ingenjörerna är en investering som lönar sig inte bara för kommuner och landsting. De är lönsamma för samhället i stort när offentliga tjänster och offentlig service fungerar smidigare och effektivare. Därför är det avgörande för kvaliteten i samhällstjänsterna att de unga ingenjörerna att söker sig till välfärdsjobben.


Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Peter Larsson
Samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l 

Gilla SKL på Facebook



Debattartikeln har publicerats i Dagens Samhälle, 2014-08-21.


En stor andel av välfärdens mest erfarna ingenjörer går i pension inom de närmaste åren, samtidigt som det tekniska innehållet ökar i allt fler samhällsverksamheter. Därför måste rekryteringen av ingenjörer skärpas för att vi ska uppnå den välfärd vi strävar efter. Kommuner och landsting behöver rekrytera runt 12 000 ingenjörer och tekniker fram till 2022.

Läs vidare »
Media-no-image

Mer välfärd än någonsin tidigare

Nyheter   •   2014-08-20 14:45 CEST

Varje dag går över en miljon människor till jobbet och de levererar mer välfärd än någonsin tidigare. Det ska vi vara stolta över och det ska vi prata om. Det sa Anders Knape, ordförande för SKL, i sitt invigningstal på KOMMEK. 

Till tonerna av ABBAS, Money money money, invigdes idag 14:e upplagan av KOMMEK, landets ledande mötesplats för kommunal ekonomi, med omkring 2 500 deltagare och 75 utställare.

Anders Knape, SKL:s ordförande, påpekade i sitt invigningstal att det höga deltagarantalet är imponerande med tanke på det nära förestående valet och också ett tecken på att KOMMEK är en viktig arena.

Anders Knape hänvisade till SKL:s färska skatteunderlagsprognos som visar på en real tillväxt med två procent:

– Det är ju helt till följd av ökad sysselsättningsgrad och ökade löner. Visst finns det moln på vår himmel men vi har en bättre situation än många i vår omvärld.

Anders Knape tog också upp rekryteringsbehovet.

– Vi vet att unga är intresserade av att jobba inom vår sektor. Vi har tecknat två avtal med Kommunal och jag vill uppmana er alla att teckna lokala avtal. Det ger en möjlighet både att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden och att bidra till nyrekryteringar.

KOMMEK

SKL:s arbete med ekonomi

SKL:s arbete med arbetsgivarfrågor

Hämta högupplöst bild på Anders Knape

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Varje dag går över en miljon människor till jobbet och de levererar mer välfärd än någonsin tidigare. Det ska vi vara stolta över och det ska vi prata om. Det sa Anders Knape, ordförande för SKL, i sitt invigningstal på KOMMEK.

Läs vidare »
Media-no-image

Kommuner, agera och anställ unga!

Blogginlägg   •   2014-08-20 13:59 CEST

Under våren har vi med YA-jobben öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Nu är det dags för kommuner, regioner och landsting att gå från ord till handling och börja anställa unga. Manegen är krattad och avtalen på plats.

Fler jobb är Sveriges viktigaste utmaning. Samtidigt är vi i en unik position med högst sysselsättningsgrad och lägst långtidsarbetslöshet i EU. Cirka 420 000 personer behöver anställas inom kommuner, regioner och landsting de kommande tio åren. Det är i dessa verksamheter många av framtidens arbetstillfällen kommer att växa fram.

Tillsammans med arbetsmarknadens parter har regeringen skapat en ny väg till jobb för unga med YA-jobb. Det ger Sveriges kommuner, regioner och landsting en unik möjlighet att trygga personalbehoven i välfärdssektorn och samtidigt bidra till att fler får jobb. Därför uppmanar vi nu dessa arbetsgivare att anställa fler unga.

Sedan 2006 har 250 000 fler människor ett jobb att gå till och Sveriges ekonomi är bland de starkaste i Europa. Trots utdragen lågkonjunktur har kraftfulla insatser gjorts för att fler ska ha ett jobb och välfärdens kärna har värnats. Utgångspunkten för bra skolor, trygg äldrevård och en kvalitativ sjukvård är att allas insatser tas tillvara. Därför ska alla som vill och kan arbeta ha ett jobb att gå till.

Men en god välfärd kräver inte bara en stark ekonomi utan också kompetenta människor som vill arbeta i välfärdssektorn. Vi vet att välfärdsjobben är attraktiva. En undersökning som Ungdomsbarometern genomfört visar att sex av tio unga kan tänka sig ett välfärdsjobb. De tycker att jobben verkar roliga och meningsfulla och ser stora möjligheter att få göra skillnad för andra människor. Det är ett bra utgångsläge och en stor möjlighet för arbetsgivarna i välfärdsbranschen.

På flera håll i landet pågår redan ett arbete för att jobben ska bli fler. I år erbjuder kommuner, regioner och landsting över 80 000 unga ett sommarjobb. I Stockholm får unga via Ung omsorg jobba som aktivitetssällskap på äldreboenden och gruppboenden. I Sundsvall bjuds högstadieklasser in till upplevelseverkstad inom vård och omsorg.

Det görs också insatser för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Idag är bara tio procent av de anställda inom vården män. I förskolan är endast tre procent av förskollärarna män. Jönköpings stad använder sommarjobb för att matcha otraditionellt, killar får jobba i förskola och omsorg medan tjejer matchas till jobb på samhällsbyggnadsområdet.

Under våren har vi tillsammans öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Med YA-jobb, som bygger på yrkesintroduktionsavtal kan unga mellan 15-24 år lära sig ”jobbet på jobbet” och arbetsgivare får ett kraftigt ekonomiskt stöd för lön och handledning.

I Region Skåne finns ett tjugotal ungdomar anställda inom kök, transport och vaktmästeri och i Ljungby kommun har ungefär lika många fått en introduktionsanställning inom särskilt boende, hemtjänsten och omsorgen. Men det är långt ifrån tillräckligt. En enkät som Sveriges Kommuner och Landsting genomfört visar att det finns ett större intresse än de avtal som hittills har tecknats då ett 40-tal kommuner och några landsting räknar med att teckna avtal under 2014.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Manegen är krattad och avtalen på plats. Nu är det arbetsgivarna som måste öppna dörren. Kommuner, regioner och landsting som vill vara attraktiva arbetsgivare och säkra sin kompetensförsörjning bör se denna möjlighet att anställa unga.

Yrkesintroduktionsavtalen är en möjlighet att få in unga medarbetare i välfärdsjobb. Just nu pågår budgetarbete för nästa år i kommuner, regioner och landsting. Vi vill därför uppmana de arbetsgivare som har planerat att teckna avtal att gå från ord till handling. Avsätt resurser för att använda yrkesintroduktionsavtalen. Ta chansen att investera i framtida rekryteringsbehov och ge unga en chans att komma in i arbetslivet!

Elisabeth Svantesson
Arbetsmarknadsminister

Anders Knape
Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats på dagenssamhälle.se, 2014-08-20.

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Under våren har vi med YA-jobben öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Nu är det dags för kommuner, regioner och landsting att gå från ord till handling och börja anställa unga. Manegen är krattad och avtalen på plats.

Läs vidare »
Media-no-image

Starkt skatteunderlag trots låg tillväxt

Nyheter   •   2014-08-18 16:56 CEST

Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. SKL skriver därför ned BNP-prognosen från 3,0 till 2,1 procent. Sysselsättningen har dock utvecklats bättre än väntat och skatteunderlaget för kommuner och landsting växer med 2 procent realt både i år och nästa år.

Jämfört med SKL:s prognos från april är det förhållandevis stora förändringar för BNP-tillväxten i år, men små förändringar av skatteunderlaget. Urholkning av statsbidragen och starkt tryck från demografin försvagar dock kommunernas och landstingens ekonomi.

Den internationella utvecklingen har varit svag och lett till att svensk ekonomi hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skattunderlaget fortsätter utvecklas positivt och växer med 3,5 procent i år och 4,7 procent nästa år.

Kommunernas resultat för hela 2014 förväntas bli ganska gott men cirka 70-80 kommuner kommer med stor sannolikhet att redovisa underskott. För landstingen väntas ett samlat resultat som är nära den nivå som brukar räknas som god ekonomisk hushållning, men ungefär vart femte landsting klarar inte av att ha balans i sin ekonomi.

Nästa år beräknas den ekonomiska tillväxten bli bättre, och BNP växer då med 3,3 procent men inga höjningar av statsbidragen har aviserats. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt. Kommunerna förväntas därför inte förbättra resultatet trots ökade skatteintäkter. I landstingen fortsätter kostnaderna att öka, vilket också kan härledas till den snabba befolkningsökningen. Den relativt snabba tillväxten i skatteunderlaget räcker inte till på sikt utan medelskattesatsen kommer öka något samtidigt som resultatet försämras.

Hämta högupplöst bild på Bettina Kashefi, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.– Om resultaten ska utvecklas positivt på sikt förutsätter det att statsbidragen ökar i takt med skatteunderlaget. Annars väntar skattehöjningar eller en lägre ambitionsnivå i verksamheterna, säger Bettina Kashefi, chefekonom och avdelningschef på SKL.

Senaste skatteunderlagsprognosen

Hämta högupplöst bild på Bettina Kashefi


Kontakt

För mer information:
Annika Wallenskog, biträdande chefekonom
Avdelningen för ekonomi och styrning
08-452 77 46
076-769 77 46
annika.wallenskog@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. SKL skriver därför ned BNP-prognosen från 3,0 till 2,1 procent. Sysselsättningen har dock utvecklats bättre än väntat och skatteunderlaget för kommuner och landsting växer med 2 procent realt både i år och nästa år.

Läs vidare »
Media-no-image

Många kör för fort vid skolor

Nyheter   •   2014-08-15 10:07 CEST

Snart börjar skolan för cirka en miljon barn i åldern 6-16 år. Många av barnen går eller cyklar till skolan, men alltför många skjutsas i bil vilket påverkar både trafiksäkerheten och miljön negativt. I samband med skolstarten pågår Polisens insatsvecka med fokus på hastigheter och ökade kontroller utanför landets skolor.

När vi står utanför skolor är det ofta elevernas egna föräldrar som kör för fort. Vi måste få till en större förståelse för hastighetens betydelse, ingen vill ha ett skadat barn på sitt samvete, säger Bengt Svensson, poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen.

Det mest avgörande för hur allvarlig en olycka mellan ett barn och en bil blir, är hastigheten. Tyvärr visar mätningar att ju lägre fartbegränsning, desto färre håller farten. Utanför flertalet skolor är hastigheten begränsad till 30 km/tim.

Under 2013 körde 78 procent inom hastighetsgränsen på kommunala vägar med 70 km/tim medan motsvarande andel på 40-vägar endast låg på 53 procent. Nästan hälften kör alltså för fort. Samtidigt tycker över 60 procent i Trafikverkets senaste enkät att det är rimligt att sänka hastighetsbegränsningarna för att öka trafiksäkerheten.

Vi måste hjälpas åt att hålla farten, både utanför skolor men även på alla andra vägar. Det är inte svårare än att lätta på gasen! Samtidigt kan vi hjälpa varandra genom att prata om hur viktigt det är att hålla farten och aldrig be någon gasa på lite extra, säger Monica Green, ordförande för Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF.

Knape Anders_nyare_liten Kommunerna arbetar ständigt med att förbättra barns säkerhet runt våra skolor, även om det förstås finns mer kvar att göra. Men om vi ska nå ända fram krävs en ökad acceptans bland trafikanterna för hastighetsbegränsningarna, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Att föräldrar ofta överträder hastigheten utanför skolor är ett tydligt bevis för att det råder en okunskap om hastighetens betydelse för en bilolyckas omfattning. Under insatsveckan kommer vi därför att tillhandahålla en informationsfolder till alla kunder som besiktar sitt fordon hos oss, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

SKL har tidigare släppt rapporter om varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan och om vad kommunerna kan göra för att minska skjutsandet för att öka trafiksäkerheten. Rapporterna hittas via länken nedan.

Därför skjutsar föräldrar sina barn till skolan

Mer om SKL:s arbete med transporter och infrastruktur

Hämta högupplöst bild på Anders Knape


Kontakt

För mer information:
Patrik Wirsenius, handläggare
avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
08-452 76 06
patrik.wirsenius@skl.se

Monica Green, ordförande NTF
070 530 42 10

Bengt Svensson, kommissarie
Rikspolisstyrelsen
0730 374 500

Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef
Bilprovningen
0706 87 03 66

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook


Snart börjar skolan för cirka en miljon barn i åldern 6-16 år. Många av barnen går eller cyklar till skolan, men alltför många skjutsas i bil vilket påverkar både trafiksäkerheten och miljön negativt. I samband med skolstarten pågår Polisens insatsvecka med fokus på hastigheter och ökade kontroller utanför landets skolor.

Läs vidare »
Media-no-image

SKL-film om äldre dubbelt prisad internationellt

Nyheter   •   2014-08-13 14:44 CEST

En film om Margareta, 77, och hennes väg genom vården har vunnit pris på två olika internationella filmfestivaler. Filmen beskriver hur det kan vara möjligt att klara den demografiska utmaningen, med ökad kvalitet för individen.

– Vi gjorde den här filmen för att på ett tydligt sätt visa att förbättringar är nödvändiga för att kvalitet och kostnader ska gå ihop framöver, säger Pernilla Askenbom, kommunikatör på avdelningen för vård och omsorg, projektet Bättre liv för sjuka äldre.

Maj Rom är projektchef. Hon säger:

Rom Maj_webbliten– Även låg kvalitet kostar pengar, och det visas tydligt i filmen. Verkligheten har förändrats och vi vet mer nu hur vi kan förändra våra arbetssätt för att förbättra. Det sker på flera platser i landet, men vi måste gå från några till alla. Och med personens behov i fokus. Där det fungerar har man bestämt sig.

Priserna är en andraplats i US Telly Awards för film/video om sociala frågor och en tredjeplats i US International film & video festival för creative excellence.

Filmen används runt om i landet som introduktion för samtal om förbättringar i olika forum för ledare inom kommuner och landsting.

Pophunters film & tv har producerat filmen.

Se filmen Margaretas väg

Mer om priserna:

US International film & video festival

US Telly Awards

Kontakt

För mer information:

Pernilla Askenbom, kommunikatör
Bättre liv för sjuka äldre.
08-452 7622
pernilla.askenbom@skl.se

Maj Rom, projektchef
Bättre liv för sjuka äldre.
076-766 76 02
maj.rom@skl.se

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

En film om Margareta, 77, och hennes väg genom vården har vunnit pris på två olika internationella filmfestivaler. Filmen beskriver hur det kan vara möjligt att klara den demografiska utmaningen, med ökad kvalitet för individen.

Läs vidare »
Media-no-image

Bra att ansvarsförhållanden utreds

Pressmeddelanden   •   2014-08-08 16:17 CEST

Den tragiska branden i Västmanland orsakar stor skada men mycket gott arbete pågår för att hantera den kris som uppkommit. Det är dock bra att regeringen redan nu flaggar för en kommande utredning av krisen.

– Vi känner stort deltagande för de som har drabbats av branden i Västmanland. SKL har inte någon operativ roll i arbetet, men vi följer det som sker och har erbjudit de drabbade kommunerna stöd ifall de vill ha det när det mest akuta läget är över, och i det arbete som kommer att följa när följderna av branden klarnar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Den direkta krishanteringen sköts av ansvariga myndigheter och information om detta finns på deras webbplatser, bland annat MSB:s webbplats www.krisinformation.se

Regeringen berättade i går att den avser att genomföra en full utredning av hur situationen har hanterats. 

– Det är bra att vi alla lär oss från de erfarenheter vi nu får. I denna utredning välkomnar vi speciellt en rejäl koll över ansvarsfördelningen mellan det stora antalet statliga myndigheter som är involverade, men även att vi tar möjligheten att klargöra ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna, säger Anders Knape. 

I en skrivelse till regeringen som SKL skickade innan sommaren lyfte förbundet frågan om förebyggande arbete mot kriser på grund av klimatförändringar. 

– Vi tycker det är viktigt att se över vilket förberedande arbete som kan göras. I detta fall med branden är det i det närmaste omöjligt att förutse men i andra kriser, bland annat de översvämningar som vi har sett under senare år, tror vi att det finns mer att göra, säger Anders Knape. 

SKL:s hemställan (pdf-dokument)



Kontakt

För mer information:

Ann-Sofie Eriksson, sektionschef
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
070-598 43 88
ann-sofie.eriksson@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Den tragiska branden i Västmanland orsakar stor skada men mycket gott arbete pågår för att hantera den kris som uppkommit. Det är dock bra att regeringen redan nu flaggar för en kommande utredning av krisen.

Läs vidare »
Qe7ryqfycymrk0mdj5nf

Här startas flest möjlighetsdrivna företag

Nyheter   •   2014-07-24 10:17 CEST

Att gå ifrån en anställning för att bli företagare är, förutom i storstadsområden, även vanligt i turism- och besöksnäringskommuner samt i glesbygdskommuner. Det visar en ny rapport om företagandet i Sverige.

Media-no-image

Så ska vården utvecklas

Blogginlägg   •   2014-07-10 11:05 CEST

Över 84 procent av svenska patienter har förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Vi har en i grunden välfungerande vårdsektor, ändå är utmaningarna många, skriver styrelsen i Forum för välfärd och pekar bland annat på nya metoder att bedriva preventivt arbete mot de vanligaste folksjukdomarna.

Dagens struktur, arbetssätt, nytänkande och innovationsgrad räcker inte alltid till för att säkra en gemensamt finansierad, högkvalitativ och jämställd hälso- och sjukvård även i framtiden. Det är skälet till att vi för ett år sedan gemensamt skapade Forum för välfärd, ett rådgivande långsiktigt forum om välfärdsfrågor där vi som ingår har varierande erfarenheter, kompetenser och bakgrund från näringsliv, fack, akademi och svenskt samhällsliv.

Vi är alltmer oroade över att dagens offentliga debatt så sällan berör de verkliga utmaningar som sjukvården står inför. Därför har vi valt att själva starta konkreta pilotprojekt inom svensk hälso- och sjukvård för att belysa några av de verkliga problemen och testa lösningar som skulle kunna lyftas högt upp på dagordningen de kommande åren: ºDet preventiva arbetet har ingen framträdande roll i svensk sjukvård, och erhåller endast 4 procent av sjukvårds bud geten. Hjärt- och kärlsjukdom är den största dödsorsaken i Sverige med årliga sjukvårdskostnader på 70 miljarder kronor, motsvarande 20 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Pilotundersökning i Södertälje

Mot den bakgrunden genomför vi just nu en storskalig pilotundersökning i Södertälje tillsammans med Stockholms läns landsting, kommunen, Södertälje sjukhus, stora arbetsgivare samt både privata och offentliga utförare inom primärvården.

Syftet är att identifiera nya och kostnadseffektiva sätt och nå ut till individer med förhöjd risk för diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom i Sverige, även de som tillhör socioekonomiskt utsatta grupper. Redan nu kan vi visa att samarbeten med religiösa samfund och tillämpning av sociala medier når helt nya grupper. Vi ser också i vår initiala bearbetning av data från de tusentals personer som deltagit i preventionsstudien att folksjukdomarna, eller risken att insjukna i dem, är kraftigt överrepresenterade i grupper som ofta sammankopplas med det så kallade utanförskapet. De grupper som är svåra att nå är också de som har en kraftigt ökad risk att insjukna. ºBristande samarbete mellan olika vårdgivare är en annan central utmaning.

Nya arbetssätt behövs

Många patienter upplever att de skickas runt mellan olika vårdinstanser och offentliga budgetar. Vi ser även brister i hur patienters individuella behov möts utifrån ett personorienterat synsätt och en integrerad vårdkedja. För vård givarna finns i dag ett begränsat utrymme och incitament att sträva efter förbättrad kvalitet och helhet i patientens väg genom vården.

Dessutom går i dag en stor del av sjukvårdsbudgeten till personer utan eller med oklara diagnoser. Personer som har en mycket hög vårdkonsumtion.

Forum för välfärd lanserar mot bakgrund av detta en andra pilotundersökning i Södertälje kommun för att undersöka om nya arbetssätt kan fungera i det svenska sjukvårdssystemet; kan vården för patienter med hög vårdkonsumtion till följd av oklara eller multipla diagnoser förbättras genom ökad integration och samarbete mellan primärvård och sjukhusvård? Pilotundersökningen kommer att genomföras på fem vårdcentraler i Södertälje och genomföras juni 2014-februari 2015.

Internationella exempel finns på lösningar av de problem vi ser i Sverige.

I den spanska provinsen Valencia upphandlar myndigheterna genom en långsiktig lösning integrerad vård från en enskild vårdgivare sedan 2005, och har infört en ersättningsmodell baserad på kostnad per capita.

Detta har inneburit att vårdgivaren har incitament att integrera vården och att arbeta preventivt med utgångspunkt från varje individ. Det långsiktiga perspektivet gör att hälsofrämjande insatser ger betydande besparingar. Resultaten har varit anmärkningsvärt goda med högre vårdkvalitet och kostnadsnivåer som är 25 procent lägre än i andra spanska regioner. Även i Tyskland finns liknande exempel.

Stora ekonomiska utmaningar

Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet står inför stora ekonomiska utmaningar med sjukvårdskostnader som ökar snabbare än BNP. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter i samma takt, kommer 16 procent av BNP att behöva användas till vård och omsorg år 2050. Det är visserligen svårt att mäta produktivitet och effektivitet inom hälso- och sjukvårdssektorn, men flera olika beräkningar tyder på att vården har haft en svag produktivitetsutveckling under de senaste tio åren. Detta samtidigt som sjukvården kommande årtionden står inför växande behov, ännu otillräcklig tillgänglighet och växande kvalitetskrav.

Tillsammans har vi i Forum för välfärd engagemang och resurser för att bidra till en bred dialog över kunskapsområden och över andra gränser. Ledande svenska och internationella aktörer engageras i arbetet och de bästa erfarenheterna och forskningen sammanställs parallellt med att vi bedriver våra egna konkreta pilot projekt. Målet är att forumets styrelse tillsammans med andra intressenter i det svenska samhället kan diskutera vilka förändringar som kan vidareutveckla sektorn såväl vad gäller kvalitet som effektivitet. Vi välkomnar om fler med oss under kommande år vill fokusera debatten på de verkliga utmaningarna.

Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting

Carl Bennet, ordförande Getinge

Börje Ekholm, VD Investor

Anders Hamsten, rektor Karolinska institutet

Chris Heister, landshövding Stockholm

Ulrica Messing, entreprenör, tidigare statsråd

Eva Nordmark, ordförande TCO

Anna Omstedt Lindgren, vd Meduniverse

Magnus Tyreman, Nordenchef McKinsey & Co

Peter Wallenberg jr, vice ordförande Knut och Alice Wallenbergsstiftelse, styrelseledamot Investor

Debattartikeln har publicerats i Dagens Industri, 2014-07-10.

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Över 84 procent av svenska patienter har förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Vi har en i grunden välfungerande vårdsektor, ändå är utmaningarna många, skriver styrelsen i Forum för välfärd och pekar bland annat på nya metoder att bedriva preventivt arbete mot de vanligaste folksjukdomarna.

Läs vidare »
V1pnaka9argefqm7a5nz

Staten måste ta ansvar för infrastrukturen

Nyheter   •   2014-07-09 10:28 CEST

SKL är kritiskt till att staten lägger över allt mer kostnader för nationell infrastruktur på kommunerna och landstingen. I en skrivelse till regeringen framhåller förbundet att utbyggnad, drift och underhåll av nationella stråk är ett statligt ansvar.

Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressassistent
  • Presskontakt
  • sonja.sandbacka@skl.se
  • 076-778 06 41
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Bitr pressekreterare
  • elin.bjornssonotjc@sklurbt.sjakqnuswhsvre
  • 076-109 77 36
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Chef för presstjänsten, pressekreterare
  • Presskontakt
  • claes.bertilson@skl.se
  • 070-327 78 07
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakt
  • soirqjkpene.bucdetbdkjygtiodngkflov@iagcomeddtskwyl.se
  • 070-692 44 37
  • Pressjour: 08-452 71 01

Om Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 21 landsting och regioner.

Adress

  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Hornsgatan 20
  • 118 82 Stockholm
  • Vår hemsida