Media-no-image

Viktiga förslag om våld i nära relationer

Nyheter   •   2014-11-27 09:40 CET

SKL välkomnar en rad förslag i utredningen "Våld i nära relationer – en folkhälsofråga", men efterlyser mer analys av konsekvenser för kommuner och landsting.

Hämta yttrandet: "Våld i nära relationer – en folkhälsofråga" (PDF, nytt fönster)

Det är Nationella samordnaren mot våld i nära relationer, Carin Götblad, som presenterar ett 50-tal förslag om hur samhällets insatser mot våld i nära relationer kan utvecklas.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Utredningen lyfter en lång rad viktiga resonemang och förslag på åtgärder med målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. SKL välkomnar flera av förslagen som riktar sig till polis och rättsväsende. Men vi saknar en djupare analys som underlag till flera av förslagen riktade till kommuner och landsting, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– SKL utgår dock från att förslaget kompletteras med en fördjupad analys och att den av riksdagen beslutade finansieringsprincipen tillämpas fullt ut.

I februari i år tillsattes utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor. Utredningen ska vara klar i maj 2015 och kommer till vissa delar utgå från förslagen i Carin Götblads utredning.

Tydligt barnperspektiv

I yttrande pekar SKL bland annat på att utredningens tydliga barnperspektiv är bra, och välkomnar att en statsrådsgrupp mot våld i nära relationer inrättas. Men flera frågor behöver utredas vidare. Det gäller skyddade boenden liksom förslaget om organisationsbidrag till bland annat kvinnojourer. Barnens situation i skyddat boende behöver utredas vidare.

En ensam flicka som går på gatan och ser sig över axeln.

Inom några områden avstyrks utredarens förslag, till exempel att socialtjänsten ska bistå våldsutsatta med att hämta personliga tillhörigheter i bostaden. Det är en polisiär uppgift. Däremot tillstyrks förslaget att rutinmässigt fråga om våldsutsatthet i hälso- och sjukvård och socialtjänst.

SKL ifrågasätter också förslaget att införa en skyldighet för socialnämnderna att erbjuda våldsutövare hjälp att förändra sitt beteende. Det krävs lagreglering på området samt nya medel till kommunerna, eftersom området är underfinansierat idag. SKL avstyrker även den föreslagna utvidgningen av Socialstyrelsens föreskriftsrätt.

Slutligen anser SKL att frihet från våld skall vara en prioriterad folkhälsopolitisk fråga som ska inrymmas i den målstruktur som finns inom folkhälsopolitiken.

Läs vidare

Fler yttranden från styrelsen

SKL:s arbete med kvinnofrid

Hämta högupplöst bild på Anders Knape

Kontakt

Berit Jernberg
08-452 75 91
berit.jernberg@skl.se


Pressjour
08-452 71 01

​SKL välkomnar en rad förslag i utredningen "Våld i nära relationer – en folkhälsofråga", men efterlyser mer analys av konsekvenser för kommuner och landsting.

Läs vidare »
Media-no-image

Förskola och vatten i topp

Pressmeddelanden   •   2014-11-26 07:07 CET

I årets mätning av nöjdhet som SKI presenterar får verksamheter i kommuner och landsting höga betyg. Nöjdheten är också högre för kommunala verksamheter än statliga myndigheter.

Två förskolebarn som dricker kommunalt vatten.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som idag presenterar sin årliga mätning så är de tillfrågade generellt nöjda med kommuner och landstings verksamheter och resultaten är stabila sedan flera år tillbaka. Mest nöjd är man med förskola och området vatten och avlopp men även gymnasieskolan och området sopor och avfall får höga betyg.

Årets raket är Företagsklimat som är det verksamhetsområde där det skett störst förändring över tid. Mellan år 2013-2014 ökade nöjdheten med 8,5 enheter vilket är en rejäl ökning på ett år. Även gymnasieskolan och området trygghet ökade med 3,5 respektive 3 enheter.

Arbetar med att förbättra verksamheterna

Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Vi är förstås mycket nöjda för våra medlemmars skull. Vi vet att inom de allra flesta områden så arbetar de med att utveckla och förbättra verksamheterna och höja servicenivån för sina invånare. Det är ju bra när det arbetet blir bekräftat i mätningar som görs av andra än de själva, säger Håkan Sörman, VD på SKL.

– Det vi kan se är ju också att företagen och näringslivet är så mycket mer nöjt nu än bara för ett år sedan. Det är ju otroligt viktigt för att kommunerna ska kunna behålla och locka till sig företag så kommunen kan växa, säger Håkan Sörman.

– Tyvärr ser vi att grundskolan får lite sämre betyg än tidigare år men det kanske inte heller är så konstigt med den svartmålning av skolan som skett under de senaste åren, säger Håkan Sörman.

– De fyra områden som inte får så höga betyg är integration, individ- och familjeomsorg, information och väghållning. Där har kommuner och landsting en utmaning för att även där bli bättre, säger Håkan Sörman.

Privat offentlig regi

För några områden jämförs privat och offentlig regi av verksamheter. Både privat och offentlig verksamhet får höga betyg, dock är man något mer nöjd med verksamhet som drivs i privat regi. Det gäller tandvård, sjukvård, förskola, grundskola och hemtjänst.

Kommuner och myndigheter

Kommunal service ligger totalt på 69 i nöjdhet medan myndigheterna får 63,2. För den kommunala servicen så har nöjdheten varit stabil över tid sedan mätningarna började 2009 och för myndigheterna har det ökat marginellt under samma period.

Läs vidare

Hela undersökningen på SKI

SKL:s arbete med statistik, nyckeltal och jämförelser

Hämta högupplöst bild på Håkan Sörman

Kontakt

Edith Ringmar
statistiker
08-452 79 75, 070- 692 43 96
edith.ringmar@skl.se


Pressjour
08-452 71 01

I årets mätning av nöjdhet som SKI presenterar får verksamheter i kommuner och landsting höga betyg. Nöjdheten är också högre för kommunala verksamheter än statliga myndigheter.

Läs vidare »
R9jzbiizrdo0rg0hmor3

Jämlika regler för preventivmedel efter SKL:s beslut

Nyheter   •   2014-11-25 12:53 CET

Från och med 2015 har alla landsting samma åldersregler för subventionerade p-medel till unga kvinnor och nästan alla har samma avgifter.

Media-no-image

Utökade strandskydd hotar utveckling

Blogginlägg   •   2014-11-24 16:20 CET

Flera länsstyrelser utökar nu det generella strandskyddet om 100 meter utan tydliga skäl. Agerandet är rättsosäkert och slår mot lokal utveckling. Regeringen måste agera.

Vi som skriver denna artikel värnar allemansrätten och den biologiska mångfalden längs Sveriges stränder. Men länsstyrelsernas hantering av regelverket som ska säkerställa dessa värden, strandskyddet, är inte acceptabel.

Länsstyrelserna arbetar sedan ett par år tillbaka med ett regeringsuppdrag om utvidgade strandskydd. Uppdraget handlar om att förtydliga skälen för de utökningar som gjorts tidigare och att, vid behov, föreslå nya områden där skyddet ska utökas.

Så långt är allt bra, i vissa områden finns skäl att ha mer än 100 meter skydd för att värna viktiga värden. Men om myndigheterna väljer att utöka ett strandskydd är de skyldiga att tydligt motivera varför. Likaså ska de ta hänsyn till enskilda intressen. Trots detta saknas ofta tydliga motiveringar för områden som utvidgas, liksom bedömningar av hur enskilda påverkas.

300 meter istället för 100 meter

Länsstyrelsernas översynsuppdrag tar slut vid årsskiftet och många områden ska då få så mycket som 300 meter strandskydd istället för 100 meter – och utökningen görs många gånger utan tydliga skäl och utan att länsstyrelserna tar hänsyn till kritik.

Exempel: Länsstyrelsen i Västra Götaland vill nu ha 300 meter strandskydd längs hela Bohusläns kust. Denna ändring drivs igenom trots stort motstånd från kommuner, näringsliv, fastighetsägare och lantbrukare. Uddevalla är en av flera kommuner som drabbas.

På samma sätt vill Länsstyrelsen i Södermanland lägga en död hand över stora delar av länet. Länsstyrelsen har överlåtit åt flera kommuner att motbevisa varför det utökade skyddet inte behövs, trots att bevisbördan ligger på Länsstyrelsen själv.

I Skellefteå anser Länsstyrelsen att det är nödvändigt att utöka strandskyddet från 100 meter till 200 meter. Men trots att kommunen betonat att det krävs en klar motivering för att agerandet ska bli förståeligt, så lyser denna motivering med sin frånvaro.

Rättsosäkert agerande

Länsstyrelsernas agerande är rättsosäkert. Ett beslut om att utöka detta starka skydd måste vara ordentligt grundat. Det får inte baseras på löst tyckande. När ett strandskydd väl har börjat gälla i ett område är det mycket svårt att få dispens.

För enskilda fastighetsägare, lantbrukare och andra företagare är länsstyrelsernas agerande ett allvarligt intrång i äganderätten. En utvidgning till 300 meter innebär inte sällan att hela eller stora delar av fastigheter och verksamheter hamnar inom strandskydd. Det blir avsevärt svårare att exempelvis bygga om, bygga nytt och att generellt sett använda marken på det sätt som krävs för att utveckla verksamheterna. Därutöver medför det utökade strandskyddet administrativa bördor. Att utvidga strandskyddet utan hänsyn till markägarens och verksamhetsutövarens behov kan därför få orimliga konsekvenser för den enskilde.

För att företagen ska kunna fortsätta att växa lokalt och skapa nya jobb krävs rätt förutsättningar. Fyra av fem jobb skapas i småföretag. På många håll i landet är småföretagandet än viktigare. Platser där turist- och besöksnäringen växer i betydelse spelar tillgängligheten till attraktiva ytor stor roll. I värsta fall kan länsstyrelsernas agerande stoppa verksamheternas utveckling och därmed hindra att nya jobb skapas.

Utökat strandskydd ett hinder för bostadsbyggande

Det utökade strandskyddet försvårar också kommunernas möjligheter att planera för nya bostäder. Inte minst på landsbygden är kommunerna beroende av att kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att locka till sig nya invånare. Det finns dessutom kommuner och fastighetsägare som har färdiga bostadsplaner respektive bygglov i de områden där länsstyrelserna nu ska införa ett generellt byggförbud. Det är inte rimligt att länsstyrelserna på detta vis grusar planerna. De som har bostäder inom de utökade strandskyddsområdena måste framöver söka dispens varje gång de vill göra ändringar inom den egna tomten.

Ibland kan det vara nödvändigt att utöka ett strandskydd, men oftast räcker det generella skyddet om 100 meter för att värna viktiga värden. När kommuner får många områden med 300 meter strandskydd innebär det att en stor procentuell del av den tillgängliga marken drabbas av förbud.

Nu måste regeringen agera. Dialog har inte varit en framkomlig väg. Därför behöver regeringen se till att länsstyrelsernas motiveringar till utökade strandskydd granskas. I de fall där länsstyrelserna inte har uppgett en tydlig motivering ska det utökade strandskyddet upphävas och återgå till det generella strandskyddet om 100 meter. Med tanke på de allvarliga följder ett utökat strandskydd kan få ska länsstyrelserna aldrig gå längre än vad som krävs.

Sverige behöver fler jobb, fler bostäder, tillväxt och utveckling – inte fler storskaliga och byråkratiska skyddsformer.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Elisabeth Thand Ringqvist
VD, Företagarna

Helena Jonsson
Förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund

Reinhold Lennebo
VD, Fastighetsägarna Sverige

Viking Jonsson
Ordförande, Regionförbundet Sörmland

Henrik Sundström
Kommunstyrelsens ordförande, Uddevalla kommun

Lorents Burman
Kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun

Debattartikeln har publicerats på svd.se/opinion, 2014-11-24.

Kontakt
Pressjour
08-452 71 01

Flera länsstyrelser utökar nu det generella strandskyddet om 100 meter utan tydliga skäl. Agerandet är rättsosäkert och slår mot lokal utveckling. Regeringen måste agera.

Läs vidare »
Media-no-image

​Utökade strandskydd hotar utveckling

Blogginlägg   •   2014-11-24 16:01 CET

Flera länsstyrelser utökar nu det generella strandskyddet om 100 meter utan tydliga skäl. Agerandet är rättsosäkert och slår mot lokal utveckling. Regeringen måste agera.

Vi som skriver denna artikel värnar allemansrätten och den biologiska mångfalden längs Sveriges stränder. Men länsstyrelsernas hantering av regelverket som ska säkerställa dessa värden, strandskyddet, är inte acceptabel.

Länsstyrelserna arbetar sedan ett par år tillbaka med ett regeringsuppdrag om utvidgade strandskydd. Uppdraget handlar om att förtydliga skälen för de utökningar som gjorts tidigare och att, vid behov, föreslå nya områden där skyddet ska utökas.

Så långt är allt bra, i vissa områden finns skäl att ha mer än 100 meter skydd för att värna viktiga värden. Men om myndigheterna väljer att utöka ett strandskydd är de skyldiga att tydligt motivera varför. Likaså ska de ta hänsyn till enskilda intressen. Trots detta saknas ofta tydliga motiveringar för områden som utvidgas, liksom bedömningar av hur enskilda påverkas.

300 meter istället för 100 meter

Badplats vid en sjö.

Länsstyrelsernas översynsuppdrag tar slut vid årsskiftet och många områden ska då få så mycket som 300 meter strandskydd istället för 100 meter – och utökningen görs många gånger utan tydliga skäl och utan att länsstyrelserna tar hänsyn till kritik.

Exempel: Länsstyrelsen i Västra Götaland vill nu ha 300 meter strandskydd längs hela Bohusläns kust. Denna ändring drivs igenom trots stort motstånd från kommuner, näringsliv, fastighetsägare och lantbrukare. Uddevalla är en av flera kommuner som drabbas.

På samma sätt vill Länsstyrelsen i Södermanland lägga en död hand över stora delar av länet. Länsstyrelsen har överlåtit åt flera kommuner att motbevisa varför det utökade skyddet inte behövs, trots att bevisbördan ligger på Länsstyrelsen själv.

I Skellefteå anser Länsstyrelsen att det är nödvändigt att utöka strandskyddet från 100 meter till 200 meter. Men trots att kommunen betonat att det krävs en klar motivering för att agerandet ska bli förståeligt, så lyser denna motivering med sin frånvaro.

Rättsosäkert agerande

Länsstyrelsernas agerande är rättsosäkert. Ett beslut om att utöka detta starka skydd måste vara ordentligt grundat. Det får inte baseras på löst tyckande. När ett strandskydd väl har börjat gälla i ett område är det mycket svårt att få dispens.

För enskilda fastighetsägare, lantbrukare och andra företagare är länsstyrelsernas agerande ett allvarligt intrång i äganderätten. En utvidgning till 300 meter innebär inte sällan att hela eller stora delar av fastigheter och verksamheter hamnar inom strandskydd. Det blir avsevärt svårare att exempelvis bygga om, bygga nytt och att generellt sett använda marken på det sätt som krävs för att utveckla verksamheterna. Därutöver medför det utökade strandskyddet administrativa bördor. Att utvidga strandskyddet utan hänsyn till markägarens och verksamhetsutövarens behov kan därför få orimliga konsekvenser för den enskilde.

För att företagen ska kunna fortsätta att växa lokalt och skapa nya jobb krävs rätt förutsättningar. Fyra av fem jobb skapas i småföretag. På många håll i landet är småföretagandet än viktigare. Platser där turist- och besöksnäringen växer i betydelse spelar tillgängligheten till attraktiva ytor stor roll. I värsta fall kan länsstyrelsernas agerande stoppa verksamheternas utveckling och därmed hindra att nya jobb skapas.

Utökat strandskydd ett hinder för bostadsbyggande

Det utökade strandskyddet försvårar också kommunernas möjligheter att planera för nya bostäder. Inte minst på landsbygden är kommunerna beroende av att kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att locka till sig nya invånare. Det finns dessutom kommuner och fastighetsägare som har färdiga bostadsplaner respektive bygglov i de områden där länsstyrelserna nu ska införa ett generellt byggförbud. Det är inte rimligt att länsstyrelserna på detta vis grusar planerna. De som har bostäder inom de utökade strandskyddsområdena måste framöver söka dispens varje gång de vill göra ändringar inom den egna tomten.

Ibland kan det vara nödvändigt att utöka ett strandskydd, men oftast räcker det generella skyddet om 100 meter för att värna viktiga värden. När kommuner får många områden med 300 meter strandskydd innebär det att en stor procentuell del av den tillgängliga marken drabbas av förbud.

Nu måste regeringen agera. Dialog har inte varit en framkomlig väg. Därför behöver regeringen se till att länsstyrelsernas motiveringar till utökade strandskydd granskas. I de fall där länsstyrelserna inte har uppgett en tydlig motivering ska det utökade strandskyddet upphävas och återgå till det generella strandskyddet om 100 meter. Med tanke på de allvarliga följder ett utökat strandskydd kan få ska länsstyrelserna aldrig gå längre än vad som krävs.

Sverige behöver fler jobb, fler bostäder, tillväxt och utveckling – inte fler storskaliga och byråkratiska skyddsformer.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Elisabeth Thand Ringqvist
VD, Företagarna

Helena Jonsson
Förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund

Reinhold Lennebo
VD, Fastighetsägarna Sverige

Viking Jonsson
Ordförande, Regionförbundet Sörmland

Henrik Sundström
Kommunstyrelsens ordförande, Uddevalla kommun

Lorents Burman
Kommunstyrelsens ordförande, Skellefteå kommun

Debattartikeln har publicerats på svd.se/opinion, 2014-11-24.

Kontakt

  • Pressjour
  • 08-452 71 01

Flera länsstyrelser utökar nu det generella strandskyddet om 100 meter utan tydliga skäl. Agerandet är rättsosäkert och slår mot lokal utveckling. Regeringen måste agera.

Läs vidare »
Vlvyqgn33wwfhvdez2zu

Äntligen en kursändring i skolan

Pressmeddelanden   •   2014-11-24 15:08 CET

Någonting håller på att hända inom svensk skola. Plötsligt finns förutsättningarna att gräva ner stridsyxor och börja dra åt samma håll. Jag hoppas att alla vill vara med.

Media-no-image

Fler feriejobb i landstingen

Nyheter   •   2014-11-21 11:57 CET

Nästan 80 000 ungdomar, var fjärde 16-18-åring, hade i somras ett feriejobb i kommun eller landsting. Efterfrågan är mycket stor. Inom landstingen ökade antalet ferieplatser med 50 procent.

Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting.

Feriejobb sommaren 2014 (PDF, nytt fönster)

– Det stora intresset för feriejobben är glädjande. Det är positivt att kommuner och landsting bidrar till att många unga får arbetslivserfarenhet. Feriejobben är också ett bra sätt för arbetsgivarna att visa upp alla de spännande jobb som finns i välfärden, säger Håkan Sörman, VD för Sveriges Kommuner och Landsting.

Sommaren 2014 feriejobbade 78 000 ungdomar i kommuner och landsting. Det är en liten minskning jämfört med året innan, vilket kan förklaras med att ungdomarna fick andra sommarjobb, att ungdomskullen minskar samt med högre löner i en del kommuner, vilket leder till något färre platser. Inom landstingen ökade platserna från 2 000 till 3 000.

Större efterfrågan än tillgång

Ung man som feriejobbar på ett äldreboende pratar med en gammal man.

Trots det stora antalet feriejobb, är efterfrågan på jobben mycket större än tillgången. Totalt fick 53 procent av alla som sökte ett feriejobb/feriepraktik. I kommunerna var andelen 60 procent och i landstingen 12 procent.

– Utan tvivel vill fler ungdomar ha feriejobb. Att ökningen är så stor inom landstingen visar på stor potential. Det är förstås viktigt att arbetsuppgifterna är meningsfulla och det finns handledare som ger bra introduktion. En utmaning är att sporra killar till traditionellt kvinnliga yrken och det omvända, säger Håkan Sörman.

Två tredjedelar av kommunerna och samtliga landsting/regioner har en strategi med feriejobben som framför allt syftar till att marknadsföra kommunen som arbetsgivare och att ge unga en första introduktion på arbetsmarknaden. Andelen kommuner som anger att de har en strategi ökar några procentenheter varje år.

Läs vidare

Goda exempel på feriejobb (PDF, nytt fönster)

SKL:s arbete med ungas sysselsättning

Sveriges Viktigaste Jobb

Hämta högupplöst bild på Sörman

Kontakt

Tor Hatlevoll
Utredare
08-452 79 69, 070-617 79 69
tor.hatlevoll@skl.se


Pressjour
08-452 71 01

Nästan 80 000 ungdomar, var fjärde 16-18-åring, hade i somras ett feriejobb i kommun eller landsting. Efterfrågan är mycket stor. Inom landstingen ökade antalet ferieplatser med 50 procent.

Läs vidare »
Media-no-image

Ideella kvinnojourer utesluts när kommuner upphandlar

Pressmeddelanden   •   2014-11-20 16:18 CET

Sveriges Kommuner och Landsting delar hållningen om att ideella kvinnojourer ska undantas från upphandlingsreglerna. De oklarheter som råder kring det rättsliga läget måste utredas, skriver SKL:s Lennart Gabrielsson i en replik.

Landets kvinnojourer är avgörande och viktiga aktörer i arbetet för att ge våldsutsatta kvinnor och barn stöd och skydd. När kommuner upphandlar skyddade boenden är risken stor att delar av kvinnojourernas verksamheter slås ut. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför i politisk enighet tagit ställning i frågan. Kvinnojourer som är ideella organisationer ska så långt möjligt inte behöva genomgå formellt upphandlingsförfarande.

SKL anser vidare, i linje med det, att det ska vara möjligt att särbehandla icke vinstsyftande organisationer i offentlig upphandling, samt att det enligt kommande EU-direktiv ska föras in i den svenska upphandlingslagstiftningen.

SKL delar debattförfattarnas analys, att vi står inför en situation där kompetens som byggts upp under decennier inom kvinnojoursrörelsen kan komma att gå till spillo. Stöd och skydd till kvinnor och barn kan inte betraktas som något som går att upphandla som vilken vara som helst. Detta skulle vara en förlust för hela samhället.

SKL vill även framhålla att det finns ett tredje alternativ för våra medlemmar. Var femte av de skyddade boendena drivs i kommunal regi. Där möter våldsutsatta kvinnor och barn välutbildad och erfaren personal som samtliga arbetar för avtalsenliga löner som är pensionsgrundande, på reglerad arbetstid, med anställningstrygghet, handledning och möjlighet till vidareutbildning.

Oklarheter kring det rättsliga läget måste utredas

SKL kommer att sitta ner i samtal med Socialstyrelsen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) nästa vecka för att fortsätta de diskussioner som inleddes med Socialstyrelsen under Almedalsveckan. De oklarheter som råder kring det rättsliga läget måste utredas.

Samhället har inte stått förberett och rustat för att ta hand om konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Denna brist har kvinnojourerna tagit hand om sedan 70-talet. Fortfarande så står jourerna för majoriteten av det skydd som finns att erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn. Verksamheterna har byggts upp under decennier med ett stort inslag av frivilligt och obetalt arbete. Kunskapsnivån är generellt mycket hög.

Att gå ut i regelrätta upphandlingar innebär risk för ett förlorat fokus på de våldsutsatta. Situationen är unik och går inte att jämföra med något annat område. Vi talar om en genomgripande strukturomvandling som kan innebära stora negativa konsekvenser för stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor och barn.

Lennart Gabrielsson
1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på dn.se/debatt, 2014-11-20.

KONTAKT

Pressjour
08-452 71 01

​Sveriges Kommuner och Landsting delar hållningen om att ideella kvinnojourer ska undantas från upphandlingsreglerna. De oklarheter som råder kring det rättsliga läget måste utredas, skriver SKL:s Lennart Gabrielsson i en replik.

Läs vidare »
Media-no-image

Det behövs ett tekniksprång

Blogginlägg   •   2014-11-20 13:51 CET

Det behövs 12 000 ingenjörer och tekniker som ska vara med och bygga moderna städer och infrastruktur i kommuner och landsting.

De närmaste tio åren kommer välfärdens offentliga arbetsgivare att behöva rekrytera närmare en halv miljon nya medarbetare. Teknisk nyckelkompetens är avgörande för kvaliteten i den service som kommuner och landsting erbjuder. 12 000 ingenjörer och tekniker som ska vara med och bygga moderna städer och infrastruktur behövs till kommuner och landsting. Västra Götalandsregionen är inget undantag.

Under de senaste decennierna har många branscher, även välfärdssektorn, genomgått stora förändringar till följd av den tekniska utvecklingen. Men det utbildas för få ingenjörer i förhållande till arbetsmarknadens behov, och konkurrensen om utbildade ingenjörer är stenhård. I en enkät som Ungdomsbarometern genomförde 2012 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppger närmare hälften att de kunde tänka sig ett jobb som ingenjör. Sex av tio unga kan också tänka sig ett jobb i välfärden. Detta intresse är positivt och en stor möjlighet för arbetsgivarna. Samtidigt vet vi att ingenjör är ett av de yrken där konkurrensen med andra branscher är som hårdast. I dagsläget är kunskapen om de teknikintensiva jobben i kommuner och landsting låg bland unga. Ett sätt är att erbjuda unga praktik.

Praktik inom ramen för Tekniksprånget

Här kommer Tekniksprånget, som drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, (IVA), på uppdrag av regeringen, in som en möjliggörare. Tekniksprånget ska väcka intresset för att bli ingenjör hos ungdomar som gått ut gymnasiet genom att arbetsgivare erbjuder fyra månaders betald praktik. Sedan våren 2014 kan även kommuner, landsting och kommunala bolag erbjuda praktik inom ramen för Tekniksprånget. I regionen finns det ett flertal arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor som öppnat sina dörrar för ungdomarna.

Men intresset för praktikplatser hos studenterna är betydligt större än antalet erbjudna platser. Sedan starten hösten 2012 har intresset för att få praktik via Tekniksprånget bara ökat. Till hösten 2014 sökte över 2 100 ungdomar en plats, men tyvärr blev många utan.

Ta chansen att erbjuda ungdomar praktik

Det är nu hög tid att planera för nästa omgång praktikanter. Därför uppmanar vi kommuner, landsting och regioner att ta chansen att erbjuda ungdomar praktik i sina verksamheter, och visa alla de spännande, utmanande och många gånger okända yrken och arbetsuppgifter av teknisk natur som finns i välfärdssektorn. Om vi ska klara av framtidens kompetensutmaningar måste vi hjälpas åt. Med fler av välfärdens arbetsgivare i Tekniksprånget kan vi tillsammans bidra till att säkra Sveriges framtida behov av ingenjörer – och då stärker vi Sveriges framtida konkurrenskraft.

Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Björn O. Nilsson
VD IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Ann-Sofi Lodin
Regiondirektör Västra Götaland

En förkortad version av debattartikeln har publicerats i Expressen, 2014-11-20.

Läs vidare

Tekniksprånget

Sveriges Viktigaste Jobb

Kontakt

Pressjour
08-452 71 01

Det behövs 12 000 ingenjörer och tekniker som ska vara med och bygga moderna städer och infrastruktur i kommuner och landsting.

Läs vidare »
Hw9n7qxmhfhqqz0zg4az

Förslag om psykiatrisk tvångsvård tillstyrks i stort

Nyheter   •   2014-11-20 11:36 CET

​SKL tillstyrker i stort förslagen i Socialdepartementets promemoria om psykiatrisk tvångsvård. Men förtydliganden krävs bland annat i frågan om behandling utan samtycke från den enskilde.

Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressassistent
  • Presskontakt
  • sonja.sandbacka@skl.se
  • 076-778 06 41
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Bitr pressekreterare
  • uxjtelin.bjonummunbirnsstbon@skl.stve
  • 076-109 77 36
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Chef för presstjänsten, pressekreterare
  • Presskontakt
  • claes.bertilson@skl.se
  • 070-327 78 07
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakt
  • irene.tinglov@skl.se
  • 070-692 44 37
  • Pressjour: 08-452 71 01

Om Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 21 landsting och regioner.

Adress

  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Hornsgatan 20
  • 118 82 Stockholm
  • Vår hemsida