Qe7ryqfycymrk0mdj5nf

Här startas flest möjlighetsdrivna företag

Nyheter   •   2014-07-24 10:17 CEST

Att gå ifrån en anställning för att bli företagare är, förutom i storstadsområden, även vanligt i turism- och besöksnäringskommuner samt i glesbygdskommuner. Det visar en ny rapport om företagandet i Sverige.

Media-no-image

Så ska vården utvecklas

Blogginlägg   •   2014-07-10 11:05 CEST

Över 84 procent av svenska patienter har förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Vi har en i grunden välfungerande vårdsektor, ändå är utmaningarna många, skriver styrelsen i Forum för välfärd och pekar bland annat på nya metoder att bedriva preventivt arbete mot de vanligaste folksjukdomarna.

Dagens struktur, arbetssätt, nytänkande och innovationsgrad räcker inte alltid till för att säkra en gemensamt finansierad, högkvalitativ och jämställd hälso- och sjukvård även i framtiden. Det är skälet till att vi för ett år sedan gemensamt skapade Forum för välfärd, ett rådgivande långsiktigt forum om välfärdsfrågor där vi som ingår har varierande erfarenheter, kompetenser och bakgrund från näringsliv, fack, akademi och svenskt samhällsliv.

Vi är alltmer oroade över att dagens offentliga debatt så sällan berör de verkliga utmaningar som sjukvården står inför. Därför har vi valt att själva starta konkreta pilotprojekt inom svensk hälso- och sjukvård för att belysa några av de verkliga problemen och testa lösningar som skulle kunna lyftas högt upp på dagordningen de kommande åren: ºDet preventiva arbetet har ingen framträdande roll i svensk sjukvård, och erhåller endast 4 procent av sjukvårds bud geten. Hjärt- och kärlsjukdom är den största dödsorsaken i Sverige med årliga sjukvårdskostnader på 70 miljarder kronor, motsvarande 20 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Pilotundersökning i Södertälje

Mot den bakgrunden genomför vi just nu en storskalig pilotundersökning i Södertälje tillsammans med Stockholms läns landsting, kommunen, Södertälje sjukhus, stora arbetsgivare samt både privata och offentliga utförare inom primärvården.

Syftet är att identifiera nya och kostnadseffektiva sätt och nå ut till individer med förhöjd risk för diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom i Sverige, även de som tillhör socioekonomiskt utsatta grupper. Redan nu kan vi visa att samarbeten med religiösa samfund och tillämpning av sociala medier når helt nya grupper. Vi ser också i vår initiala bearbetning av data från de tusentals personer som deltagit i preventionsstudien att folksjukdomarna, eller risken att insjukna i dem, är kraftigt överrepresenterade i grupper som ofta sammankopplas med det så kallade utanförskapet. De grupper som är svåra att nå är också de som har en kraftigt ökad risk att insjukna. ºBristande samarbete mellan olika vårdgivare är en annan central utmaning.

Nya arbetssätt behövs

Många patienter upplever att de skickas runt mellan olika vårdinstanser och offentliga budgetar. Vi ser även brister i hur patienters individuella behov möts utifrån ett personorienterat synsätt och en integrerad vårdkedja. För vård givarna finns i dag ett begränsat utrymme och incitament att sträva efter förbättrad kvalitet och helhet i patientens väg genom vården.

Dessutom går i dag en stor del av sjukvårdsbudgeten till personer utan eller med oklara diagnoser. Personer som har en mycket hög vårdkonsumtion.

Forum för välfärd lanserar mot bakgrund av detta en andra pilotundersökning i Södertälje kommun för att undersöka om nya arbetssätt kan fungera i det svenska sjukvårdssystemet; kan vården för patienter med hög vårdkonsumtion till följd av oklara eller multipla diagnoser förbättras genom ökad integration och samarbete mellan primärvård och sjukhusvård? Pilotundersökningen kommer att genomföras på fem vårdcentraler i Södertälje och genomföras juni 2014-februari 2015.

Internationella exempel finns på lösningar av de problem vi ser i Sverige.

I den spanska provinsen Valencia upphandlar myndigheterna genom en långsiktig lösning integrerad vård från en enskild vårdgivare sedan 2005, och har infört en ersättningsmodell baserad på kostnad per capita.

Detta har inneburit att vårdgivaren har incitament att integrera vården och att arbeta preventivt med utgångspunkt från varje individ. Det långsiktiga perspektivet gör att hälsofrämjande insatser ger betydande besparingar. Resultaten har varit anmärkningsvärt goda med högre vårdkvalitet och kostnadsnivåer som är 25 procent lägre än i andra spanska regioner. Även i Tyskland finns liknande exempel.

Stora ekonomiska utmaningar

Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet står inför stora ekonomiska utmaningar med sjukvårdskostnader som ökar snabbare än BNP. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter i samma takt, kommer 16 procent av BNP att behöva användas till vård och omsorg år 2050. Det är visserligen svårt att mäta produktivitet och effektivitet inom hälso- och sjukvårdssektorn, men flera olika beräkningar tyder på att vården har haft en svag produktivitetsutveckling under de senaste tio åren. Detta samtidigt som sjukvården kommande årtionden står inför växande behov, ännu otillräcklig tillgänglighet och växande kvalitetskrav.

Tillsammans har vi i Forum för välfärd engagemang och resurser för att bidra till en bred dialog över kunskapsområden och över andra gränser. Ledande svenska och internationella aktörer engageras i arbetet och de bästa erfarenheterna och forskningen sammanställs parallellt med att vi bedriver våra egna konkreta pilot projekt. Målet är att forumets styrelse tillsammans med andra intressenter i det svenska samhället kan diskutera vilka förändringar som kan vidareutveckla sektorn såväl vad gäller kvalitet som effektivitet. Vi välkomnar om fler med oss under kommande år vill fokusera debatten på de verkliga utmaningarna.

Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting

Carl Bennet, ordförande Getinge

Börje Ekholm, VD Investor

Anders Hamsten, rektor Karolinska institutet

Chris Heister, landshövding Stockholm

Ulrica Messing, entreprenör, tidigare statsråd

Eva Nordmark, ordförande TCO

Anna Omstedt Lindgren, vd Meduniverse

Magnus Tyreman, Nordenchef McKinsey & Co

Peter Wallenberg jr, vice ordförande Knut och Alice Wallenbergsstiftelse, styrelseledamot Investor

Debattartikeln har publicerats i Dagens Industri, 2014-07-10.

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Över 84 procent av svenska patienter har förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Vi har en i grunden välfungerande vårdsektor, ändå är utmaningarna många, skriver styrelsen i Forum för välfärd och pekar bland annat på nya metoder att bedriva preventivt arbete mot de vanligaste folksjukdomarna.

Läs vidare »
V1pnaka9argefqm7a5nz

Staten måste ta ansvar för infrastrukturen

Nyheter   •   2014-07-09 10:28 CEST

SKL är kritiskt till att staten lägger över allt mer kostnader för nationell infrastruktur på kommunerna och landstingen. I en skrivelse till regeringen framhåller förbundet att utbyggnad, drift och underhåll av nationella stråk är ett statligt ansvar.

Media-no-image

Vägledning för politikerbesök

Nyheter   •   2014-07-04 14:55 CEST

Med anledning av ett stort antal frågor gällande politiska besök och relaterade ämnen har SKL inför valen i höst sammanställt en juridisk vägledning för sektorns verksamheter.

Politiska besök i skolorna är vanliga. Nu ser vi också att politiska besök har blivit en allt mer diskuterad fråga i vården, äldreomsorgen och andra verksamheter inom sektorn. Beslut om politiska besök tas lokalt och frågan går ofta direkt till verksamheter, därför har ett juridiskt stöd efterfrågats. I den promemoria SKL publicerar i dag ger vi våra medlemmar en juridisk genomgång som grund till att kunna ta dessa beslut.

Persson_Germund_webbliten– Vi har under våren sett att avvägningarna gällande besök inte alltid har varit lätta att göra. Då både vi på SKL och våra medlemmar ser värdet i att ta emot besök för att berätta om våra verksamheter och det goda arbetet som utförs dagligen vill vi underlätta ställningstagandena för våra medlemmar, säger Germund Persson, chefsjurist på SKL.

Fokus har tidigare legat på besök i skolor, men dessa skiljer sig åt på en grundläggande punkt jämfört med andra verksamheter, nämligen att det ligger inom skolans kunskapsuppdrag*. I den nya promemorian är brukarnas välbefinnande och intresse av integritet mera i fokus liksom sekretessfrågor.

– Även om olika verksamheter vill vara öppna så behöver inte det betyda att besöken ska ske mitt bland patienter, brukare och personal. Patienternas och brukarnas integritet ska komma i första hand. Till exempel kan man fundera på om inte besök kan hållas i en matsal eller ett mötesrum, säger Germund Persson.

Läs hela promemorian

* Läs mer i skriften:
Politiska partier i skolan, vad gäller?

Hämta högupplöst bild på Germund Persson

Kontakt

Germund Persson, chefsjurist
Avdelningen för juridik
08-452 79 82
germund.persson@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Med anledning av ett stort antal frågor gällande politiska besök och relaterade ämnen har SKL inför valen i höst sammanställt en juridisk vägledning för sektorns verksamheter.

Läs vidare »
Media-no-image

Större ansvar för hbtq-frågor i kommunerna

Pressmeddelanden   •   2014-07-04 12:35 CEST

Sveriges kommuner satsar allt mer för att bättre kunna hantera hbtq-frågor. Det visar en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting låtit göra tillsammans med RFSL.

Enkäten, som presenteras vid ett Almedalsseminarium på fredagen, handlar om kommunernas arbete för att ge hbtq-personer ett gott och likvärdigt bemötande. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan landets kommuner på detta område. En del kommuner har kommit långt medan andra fortfarande har ett stort arbete framför sig. Men det framkommer tydligt att kommunerna tar ett allt större ansvar för att ge både anställda och förtroendevalda ökad kompetens på området.

Gardner Sundström Ingela_webbliten– Det är nödvändigt för att kunna garantera ett gott bemötande och för att undvika diskriminering, säger Ingela Garder Sundström, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation.

– Kommunernas engagemang för att motverka diskriminering har ökat. Men vi har fortfarande en lång väg kvar innan dessa frågor är integrerade i alla kommuners vardagliga arbete, säger Ingela Gardner Sundström.

Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL håller med.

– Landets kommuner måste börja inkludera ett hbtq-perspektiv i all sin verksamhet. Här finns stor förbättringspotential.

Kontakt

För mer information:
Bodil Båvner, utredare
Avdelningen för lärande och arbetsmarknad
08-452 77 68
072-734 26 17
bodil.bavner@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l
Gilla SKL på Facebook

Sveriges kommuner satsar allt mer för att bättre kunna hantera hbtq-frågor. Det visar en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting låtit göra tillsammans med RFSL.

Läs vidare »
Tjlqmuup34caoog7hfwl

Satsning på framtidens kompetenser

Nyheter   •   2014-07-03 15:17 CEST

Sveriges Kommuner och Landsting får en miljon kronor av regeringen för att utveckla metoder för hur framtidskompetenser ska mätas. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med Stockholms Universitet.

Media-no-image

Satsning för fler män i förskolan

Nyheter   •   2014-07-02 16:50 CEST

Bara tre procent av förskollärarna i Sverige är män. För att locka fler män till förskolan drar SKL igång en satsning som ska stödja de lokala arbetsgivarna. Regeringen har beslutat att stötta arbetet med 1,7 miljoner kronor.

På SKL:s almedalsseminarium ”Fler män – så löser vi välfärdens rekryteringsbehov” redogjorde förbundets VD Håkan Sörman för nio strategier SKL tagit fram för att möta rekryteringsutmaningarna. En av dessa handlar om att bredda rekryteringen.

Gabrielsson Lennart_glad_webbliten
– I dag jobbar alldeles för få män i förskolan, omsorgen och flera andra välfärdsverksamheter. Det är inte hållbart. Vi kan inte rekrytera bland halva befolkningen, sa Lennart Gabrielsson, SKL:s styrelse.

Panelen var överens om att det är ett långsiktigt arbete att öka andelen män i välfärdsverksamheterna.

– Förskolan är en av de första kontakterna med välfärden vi har. Det behövs fler män för att förskolemiljön ska återspegla samhället som det ser ut. Men det tar väldigt lång tid att ändra normer och man måste börja tidigt. Vi ska vara glada för små framsteg, sa jämställdhetsminister Maria Arnholm.

Flera paneldeltagare menade att kunskapen generellt är dålig om hur förskolläraryrket har förändrats och utvecklats. Gustaf Svensson, är förskollärare i Eskilstuna och driver nätverket Män i förskolan. Nätverket arbetar med att i samarbete med högskolan och arbetsgivarna synliggöra och förändra normer, för att på lång sikt locka fler män till förskollärarutbildningen.

– Yrket behöver marknadsföras. Många relaterar till sin egen förskoletid känner inte till hur förskolläraryrket är i dag: att vara lärare, ledare, att jobba i grupp och hantera människor. Vi förskollärare bygger framtiden – det kommer lätt i skymundan bakom omsorgsbilden, sa Gustaf Svensson. 

SKL:s satsning på fler män i förskolan

  • SKL har samlat sju kommuner som jobbar aktivt med att locka fler män till förskolan till ett nätverk för erfarenhetsutbyte och idéutveckling för att främja det lokala arbetet med fler män till förskolan.
  • Två forskare ska följa, dokumentera och analysera både processerna inom nätverket och lokalt utvecklingsarbete i kommunerna, för att ge förutsättningar till ökad spridning av goda exempel även nationellt.
  • Deltar i Skolverkets konferenser om fler män till förskolan hösten 2014.
  • Tar fram stödmaterial till arbetsgivarna.
  • Tar fram en kunskapsöversikt.
  • Tar fram en antologi med tema fler män till förskolan.
  • Gör en utvärdering av satsningar på otraditionella feriejobb som en strategi att bredda framtida rekryteringsbas.

Läs om SKL:s nio strategier för hur arbetsgivare kan möta rekryteringsbehovet

Läs om SKL:s nätverk för fler män i förskolan



Kontakt

För mer information:
Caroline Olsson, sektionschef
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
08-452 74 55
076-762 77 55
Caroline.Olsson@skl.se

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Bara tre procent av förskollärarna i Sverige är män. För att locka fler män till förskolan drar SKL igång en satsning som ska stödja de lokala arbetsgivarna. Regeringen har beslutat att stötta arbetet med 1,7 miljoner kronor.

Läs vidare »
Lzzf8ncpwhoulfptju7j

Myter och fakta om vården i Sverige

Nyheter   •   2014-06-30 09:29 CEST

Svensk hälso- och sjukvård debatteras som aldrig förr. En bild av en vård i kris målas upp. Men sanningen är att svensk vård fortfarande är i världsklass.

Media-no-image

Sveriges välfärd förebild för andra länder

Blogginlägg   •   2014-06-30 09:26 CEST

På Brännpunkt den 27 juni målar Sandro Scocco och Kristina Mårtensson upp en bild av svensk vård och omsorg som en plats med personalbrist och stress och menar att det beror på att dessa områden inte har tillräckligt med resurser.

Vi håller med om att kvaliteten kan förbättras och att detta kan kräva mer resurser. Skribenterna ger dock intrycket av att resurserna till välfärden har minskat och inte ökat. Men de vet naturligtvis mycket väl att resurserna har ökat, oavsett hur man mäter. Uttryckt i form av resurser (omräknat till fasta priser) har ökningen sedan år 1980 varit nästan 70 procent. Uttryckt i form av prestationer har välfärdstjänster till barn och unga sedan år 1980 ökat med 25 procent. Och uttryckt i relation till BNP har välfärdens andel ökat. Kostnaderna för välfärdstjänsterna uppgick 1980 till 99 miljarder kronor. År 2012 var motsvarande kostnader 675 miljarder kronor. BNP uppgick under motsvarande år till 570 respektive 3550 miljarder kronor. Andelen har därmed ökat från 17,4 procent till 19,0 procent. Sverige är också det land inom OECD som satsar näst mest resurser på äldreomsorg.

Det som ytterligare förvånar är att Scocco och Mårtensson påstår att 100 000 jobb har försvunnit inom välfärden. Det stämmer inte alls. År 1998 var antalet sysselsatta som finansierades av kommuner och landsting 1 097 000. År 2013 hade antalet ökat till 1 218  000. Så i själva verket har antalet sysselsatta som kommuner och landsting finaniserar ökat med 121 000 eller elva procent. Då även arbetstiden ökat så har antalet arbetade timmar som kommuner och landsting finansierar ökat ännu mer, med 14 procent under samma tid. De anställda har också blivit högre utbildade och vården mer specialiserad. Vi kan i dag operera och behandla allt äldre personer till ett friskare liv.

De fackliga organisationerna har naturligtvis sin egen agenda för att visa sin medlemsnytta och kräva bättre arbetsmiljö, lönehöjningar mm. Men det är fel att påstå att SKL anser att invånarna i Sverige är okunniga. Det har SKL aldrig uttryckt. Men det är viktigt att bemöta den bild som målas upp av nedskärningar inom vård, skola och omsorg, då den inte stämmer.

Visst kan mycket göras bättre, men låt oss först och främst glädjas över att vi inom välfärdssektorn är en förebild för andra länder. De medicinska resultaten i Sverige tillhör de bästa i världen, samtidigt som kostnaderna är förhållandevis låga jämfört med andra utvecklade länder. OECD konstaterar utifrån mätningar med de flesta kvalitetsindikatorerna att Sveriges generösa hälso- och sjukvård och äldreomsorg presterar väl – den framstår därför inom OECD som en positiv förebild.

Bettina Kashefi, chefekonom SKL
Annika Wallenskog, biträdande chefekonom

Läs även rapporten "Välfärdstjänsternas utveckling 1980-2012" här.

Repliken publicerades via svd.se den 28 juni 2014

På Brännpunkt den 27 juni målar Sandro Scocco och Kristina Mårtensson upp en bild av svensk vård och omsorg som en plats med personalbrist och stress och menar att det beror på att dessa områden inte har tillräckligt med resurser.

Läs vidare »
Media-no-image

Svenskarna är nöjda med välfärdstjänsterna

Blogginlägg   •   2014-06-27 12:01 CEST

En majoritet av svenska folket är nöjda med den välfärdsservice de får av landets kommuner, regioner och landsting. SKL presenterar en unik sammanställning av brukarundersökningar som visar att upp till 9 av 10 tillfrågade är nöjda. Lägg där till att Sverige får höga betyg i internationella jämförelser. SKL:s vitbok, Ren Fakta – om kommuner, landsting och regioner, över tillståndet i välfärden krossar myterna med fakta.

Vi har alltför länge levt med myterna om tillståndet i den svenska välfärden. Vad är fakta? Vad tycker de som dagligen har kontakt med de olika välfärdstjänster som landets kommuner, regioner och landsting erbjuder. SKL kan efter en genomgång av brukarundersökningar konstatera att svensk välfärd är bland de bästa i världen; vi satsar mer resurser än någonsin, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. För att nämna några exempel:

  • Det har aldrig satsat så mycket resurser på välfärden som idag.
  • Skattepengarna går dit medborgarna vill – vården, skolan och omsorgen får 80 procent av skattemedlen.
  • Intresset för att jobba i välfärdsbranschen är stort. Ungdomar tycker jobben verkar roliga och spännande, 6 av 10 kan tänka sig ett jobb i kommun, landsting eller region. Hälften kan tänka sig en karriär som lärare.
  • Kommuner, regioner och landsting har de mest jämställda lönerna på marknaden. Här finns också ett medvetet och strukturerat arbete med jämställdhet- och mångfaldsfrågor.
  • De medicinska resultaten är bland de bästa i världen samtidigt som kostnaderna är relativt låga jämfört med andra utvecklade länder.
  • Tillgången till vård är god, 8 av 10 anser att de har tillgång till den vård de behöver.
  • Vårdgarantin följs i 9 fall av 10.
  • Sverige har många sjuksköterskor per patient jämfört med andra länder, 11,1 på 1 000 patienter, att jämföra med OECD-snittet på 8,7.
  • Sverige satsar näst mest resurser i OECD på äldreomsorgen.
  • 9 av 10 är nöjda med sin hemtjänst, 8 av 10 med sina särskilda boenden. 9 av 10 anhöriga är också nöjda med hemtjänst och särskilda boenden.
  • Resurserna till skolan har ökat – inte minskat.
  • 9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan. Nästan lika många är nöjda med fritidshemmen. Varannan förälder är nöjd med storleken på barngrupperna.
  • De största skillnaderna i resultat återfinns mellan elever och mellan skolor inom samma kommun – inte mellan kommuner.
  • 7 av 10 föräldrar är nöjda med sina barns skola, 8 av 10 elever får den hjälp de behöver, 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan, och trivs med sina lärare och sina kompisar.
  • 8 av 10 elever upplever att de har arbetsro.
  • 8 av 10 lärare upplever att de har arbetsro.
  • Klasstorleken har inte ökat. Genomsnittet för en klass är 23-24 elever. Lärartätheten är bland de högsta i EU – 8,3 elever per lärare.
  • De nationella proven ger en annan bild än PISA. Enligt dem blir svenska elever bättre på matematik och allt fler får godkänt.
  • Det finns detaljplanerad mark, som är redo att bebyggas. Det är inte kommunernas fel att det inte byggs bostäder.
  • 9 av 10 kommuninvånare är nöjda med sitt kranvatten.
  • 8 av 10 tycker att avfallshanteringen fungerar bra.
  • 8 av 10 tycker det är rent och snyggt på gator och vägar.
  • 8 av 10 är nöjda med den senaste kollektivtrafikresan.

Sveriges kommuner tar ansvar för de människor som flyr undan krig, förföljelser och fattigdom. För att nämna ett exempel, 275 av 290 kommuner har överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service vi som medborgare behöver – vården, skolan, omsorgen å ena sidan, stadsplanering, lokaltrafik och renhållning å den andra. Det är naturligt att en verksamhet vi dagligen har kontakt med och som avgör hur vi får ihop vårt liv berör och engagerar.

Det är dock viktigt att debatten förs utifrån fakta. Det är därför SKL presenterar en vitbok över tillståndet i den svenska välfärden baserat på de som möter den varje dag. Samtidigt som det är glädjande att en tydlig majoritet av svenska folket är mer än nöjd med den service de har så får man inte glömma att det finns enskilda personer och situationer där bemötande, service och resultat inte fungerar på ett bra sätt. Vitboken är även en uppmaning och en utmaning till SKL:s medlemmar att öka takten i det arbete som pågår med att utveckla och säkerställa kvalitéen i verksamheten.

Det finns de som hävdar att staten borde ta över vissa verksamheter, att vården, skolan och omsorgen skulle bli bättre av en central styrning utan direkt inflytande från medborgarna. När Svenskt Kvalitetsindex frågade svenska folket om deras syn på statliga myndigheter svarade 1 av 3 att de känner stort förtroende. När Sifo mätte förtroendet för statliga myndigheter har två för välfärdssamhället viktiga myndigheter, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så låga resultat att de hamnar på minusskalan.

Ur ett demokratiskt perspektiv är det självklart att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

  • Medborgare kan direkt påverka utformningen av den egna välfärden. De röstar lokalt och närheten möjliggör kontinuerlig dialog med lokalpolitiker.
  • De skilda lokala förutsättningarna får styra utformningen av välfärdstjänsterna. Avstånd, demografi, folkmängd påverkar utförandet av vården, skolan, omsorgen.
  • På lokal nivå kan man pröva nya och kreativa lösningar, vilket i sin tur innebär att man kan bidra till varandras utveckling.

Välfärdsbranschen är Sveriges största arbetsgivare. Sveriges kommuner, regioner och landsting sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande, tillsammans med de som arbetar hos en privat utförare utgör branschen cirka 1,2 miljoner människor. Vitboken, med alla dess goda resultat, är också en hyllning till det fantastiska arbete 1,2 miljoner personer gör – varje dag.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats på Dagens Samhälles webb, 2014-06-25.

Pressmeddelande om vitboken

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

En majoritet av svenska folket är nöjda med den välfärdsservice de får av landets kommuner, regioner och landsting. SKL presenterar en unik sammanställning av brukarundersökningar som visar att upp till 9 av 10 tillfrågade är nöjda.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressassistent
  • Presskontakt
  • ctsofuszbsnjiba.oubtsaadumkilmndtgbackfdbqbea@skl.se
  • 076-778 06 41
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Bitr pressekreterare
  • elinqhafvefj.bjornlvtthtgfssonfjlfwn@skrlntardkldtmdhcqt.se
  • 076-109 77 36
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Chef för presstjänsten, pressekreterare
  • Presskontakt
  • jyclaebmtjs.beqirthmnichilwdkfgzwomuson@loskuyl.se
  • 070-327 78 07
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakt
  • snirenyxene.tinglofov@ehxaelmqtorosrskl.ngypnhjwzlse
  • 070-692 44 37
  • Pressjour: 08-452 71 01

Om Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 21 landsting och regioner.

Adress

  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Hornsgatan 20
  • 118 82 Stockholm
  • Vår hemsida