Media-no-image

Kommuners modell för resursfördelning ska kunna se olika ut

Blogginlägg   •   2014-09-02 13:35 CEST

Att Lärarnas Riksförbund, liksom utbildningsministern, vill ha en stor strukturreform och i grunden förändra ansvarsförhållandena mellan stat och kommun för skolan är ingen nyhet.  Det är inte heller någon nyhet att likvärdigheten i den svenska skolan behöver förbättras.

En av flera vägar för att öka likvärdigheten är att styra resurser till skolorna utifrån hur elevsammansättningen ser ut, till exempel vilken utbildningsbakgrund som elevernas föräldrar har och hur länge eleverna har bott i landet. Det är hur man kan göra det som SKL:s skrift om socioekonomisk resursfördelning handlar om och inget annat. LR:s påstående att skriften visar att kommuner har resursfördelningsmodeller som motverkar sitt syfte är direkt osant.

Resursfördelning är en komplex fråga

Det är inget konstigt att kommuner ibland tar hjälp av utomstående med specialistkunskap för att se över och utveckla sina sätt att fördela resurser. Det betyder inte att kommunerna är okunniga. Faktum är att alla med kunskap i frågan vet att resursfördelning är en komplex fråga och att det inte finns någon generell modell som fungerar perfekt. Det betonar regeringen i den proposition som ligger till grund för de skärpta regler om resursfördelning som nyligen införts i skollagen.

Samma slutsats har Skolverket kommit fram till i sina studier. Detsamma gäller OECD, som har granskat finansierings- och fördelningsmodeller för skolan i en rad länder. Men visst, om Lärarnas Riksförbund är den rätta och perfekta resursfördelningsmodellen på spåren så får de gärna berätta hur den ser ut.

Stärkt likvärdighet inte bara en fråga om resurser

Men att stärka likvärdigheten handlar inte bara om resurser. Man ska komma ihåg att i Sverige finns de största skillnaderna i elevernas resultat inom en och samma skola. Det visar hur viktigt det är att stötta alla lärare i deras arbete och professionella utveckling så att alla elever får möjlighet att lyckas i skolan. Här har rektor en central roll för arbetsklimatet och att uppmuntra lärare att utbyta erfarenheter och framgångsrika undervisningsmetoder med varandra.

SKL menar att en av de centrala punkterna för bättre resultat och likvärdighet i skolan är en ökad tillit mellan profession, huvudmän och stat. SKL:s skrift är vårt bidrag till hur kommunerna kan utveckla resursfördelningen. Vi ser gärna att även staten, som nyligen beslutat om skärpningar i skollagen, bistår med att lyfta fram goda exempel på fördelningsmodeller som verkligen fungerar och leder till bättre resultat och ökad likvärdighet.

Per Arne Andersson
Avdelningsdirektör, Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på dagenssamhälle.se, 2014-09-02.


Att Lärarnas Riksförbund, liksom utbildningsministern, vill ha en stor strukturreform och i grunden förändra ansvarsförhållandena mellan stat och kommun för skolan är ingen nyhet. Det är inte heller någon nyhet att likvärdigheten i den svenska skolan behöver förbättras.

Läs vidare »
Media-no-image

En modell för att utveckla skolan

Blogginlägg   •   2014-09-01 12:57 CEST

Det är hög tid att lägga diskussionen om ett förstatligande av skolan på hyllan och istället koncentrera oss på det som verkligen kan förbättra undervisningen, skriver SKL:s Maria Stockhaus.

En grundbult är att skolans styrning fungerar på bästa sätt. För detta har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en modell som 86 kommuner arbetar utifrån. Många kommuner vittnar om goda erfarenheter, inte minst i jämförelse med annat utvecklingsarbete.

Alla är delaktiga

Idag används modellen inom SKL:s matematiksatsning, men den kan användas generellt inom skolan. Modellen består av tre delar som bidrar till tydlighet, tillit och konkret förbättringsarbete:

  • Alla som arbetar med skolan involveras: politiken, förvaltningsledningen, rektorer och lärare. Samtliga i gruppen träffas flera gånger varje år. Det skapar förståelse för olika perspektiv, en öppenhet om brister samt en gemensam utgångspunkt för förbättringar.
  • Fokus för arbetet ligger på att utveckla ledningen och styrningen av skolan. Den högsta politiska ledningen och de högsta cheferna skriver under en avsiktsförklaring med konkreta mål för att förbättra resultaten. Höga politiker och tjänstemän deltar hela tiden i projektet.
  • Kommuner granskar och stöttar varandra i arbetande nätverk. Nätverken träffas flera gånger om året, med sju deltagare från respektive kommun. Det första steget är en analys av nuläget. Nästa steg handlar om erfarenheter av andras utvecklingsarbete och vad kommunen själv kan göra.

Tillit leder till konkret samarbete

När alla möter alla så ökar förståelsen för varandras olika roller och att förändring är ett gemensamt ansvar. Lärarna kan förstå politikerna, politikerna kan förstå rektorer och lärare – tilliten blir starkare. Detta arbetssätt är så mycket effektivare än förslag om förstatligande eller andra dyra och tidskrävande reformer. De stora vinnarna är eleverna som får bättre skola och undervisning.

Bra lön, forskning och IT är viktiga punkter

Modellen kan synas vara närmast banal. Men den kräver både uthålligt arbete och koncentrerar sig på områden där många skolor idag brister – samarbetet mellan olika grupper samt utveckling av skolans ledning.

Skickliga lärare ska ha bra lön, undervisningen ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet och IT behöver vara en naturlig del av undervisningen. Det är några centrala punkter att ta med i arbetet när skolan ska utvecklas. Den lokala utformningen av karriärtjänster så att den både ökar läraryrkets attraktionskraft och främjar skolutveckling passar också bra att ta med i modellen. Men exakt vad som ska ingå måste skolor och kommuner själva avgöra utifrån sina behov.

Det finns inga genvägar eller någon quick fix som löser skolans stora utmaningar. Men alla behöver jobba med en bra styrning i god dialog. Samarbete och gemensamt ansvar i en tydlig modell ger framgång.

Maria Stockhaus
Ordförande i SKL:s utbildningsberedning

Debattartikeln har publicerats i Vestmanlands Läns Tidning, 2014-08-25.

Läs vidare

SKL:s modell för att utveckla skolan

Kontakt

  • Pressjour
  • 08-452 71 01

Det är hög tid att lägga diskussionen om ett förstatligande av skolan på hyllan och istället koncentrera oss på det som verkligen kan förbättra undervisningen, skriver SKL:s Maria Stockhaus.

Läs vidare »
Media-no-image

Förstatligande inget bra recept

Blogginlägg   •   2014-08-29 13:36 CEST

SKL håller inte med Heidi Stensmyren på Sveriges läkarförbund om att ett förstatligande skulle göra vården bättre. Tvärtom skulle byråkratin öka.

Två läkare som står och diskuterar.

Sveriges läkarkår vill att staten ska bestämma var läkare och övrig vårdpersonal ska jobba samt önskar ytterligare reglering av hur arbetet ska utföras. Det är budskapet i Heidi Stensmyrens inlägg på SvD Brännpunkt 25/8 där hon vill förstatliga vården.

Det innebär att Läkarförbundet nu förordar att läkare ska tjänstgöra på en ort som anvisats av staten, som i vissa nordiska länder. Tidigare har förbundets krav gentemot oss som företräder arbetsgivarna varit att skapa fler tjänster i storstäderna.

Heidi Stensmyren konstaterar, vilket är helt korrekt:

"Vi har en vård i Sverige med resultat i världsklass i kvalitet och behandlingsresultat, en vård som vi har anledning att vara stolta över." Och tillägger: "Internationella jämförelser visar med önskvärd tydlighet att den svenska sjukvården håller mycket hög kvalitet. Vården är också jämförelsevis jämlikt fördelad och ges efter behov".

Statligt styrd verksamhet får låga betyg
Hur slutsatsen kan bli att en verksamhet med ovan nämnda omdömen behöver statlig styrning är en gåta. Det är mer regel än undantag att statligt styrd verksamhet får låga betyg när medborgarna tillfrågas.

I SKL:s vitbok över tillståndet ibland annat sjukvården återfinns följande fakta:

  • De medicinska resultaten är bland de bästa i världen samtidigt som kostnaderna är relativt låga jämfört med andra utvecklade länder.
  • Tillgången till vård är god, 8 av 10 anser att de har tillgång till den vård de behöver.
  • Vårdgarantin följs i 9 av 10 fall.
  • Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen.

Sveriges sjukvårdshuvudmän gör ett gott arbete. Det motsäger inte att problem och utmaningar finns. Ett av verktygen för att åskådliggöra skillnader i medicinska resultat mellan regionerna och landstingen är Öppna Jämförelser (ÖJ). Enligt den senaste rapporten har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på en övergripande nationell nivå. Vi vet från ÖJ att det är möjligt att på kort tid vända negativa trender och uppnå goda och hållbara resultat.

Utvecklingen kräver samverkan och omvärldsbevakning
Vi har en snabb och spännande utveckling inom vården. Nya avancerade behandlingsmetoder, en snabb medicinteknisk utveckling och nya läkemedel som botar och lindrar sjukdomar som tidigare ansågs obotliga. Det kräver en ökad samverkan och omvärldsbevakning. Vi arbetar heller inte längre i isolerade stuprör i regioner och landsting. Ett flertal genomgripande samarbeten, stödda av SKL och ibland med överenskommelser med staten, har förändrat bilden radikalt. Några exempel:

  • En landstingsgemensam process för ordnat införande av nya läkemedel ska leda till att alla patienter, oavsett var man bor i landet, får tillgång till samma effektiva och ändamålsenliga behandling med nya läkemedel.
  • Flera Nationella Programråd har etablerats för att öka lärande och samverkan mellan landstingen, för att identifiera och initiera nationellt gemensamma förbättringsområden och bidra till en mer jämlik vård.
  • Genom regional och nationell samverkan ska Regionala cancercentrum (RCC) tillsammans med regioner och landsting skapa en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. Nationella vårdprogram, nivåstrukturering och utveckling av patientmedverkan sker inom ramen för RCCs arbete.
  • Nyss genomförda strokekampanjen, som ledde till minskat lidande för patienter, och minskade vårdkostnader följs upp av planering för en genomgripande kraftsamling kring hälsofrämjande insatser där samtliga landsting och regioner deltar.

Det finns heller ingen entydighet i att små landsting generellt har sämre resultat i de omfattande mätningar och utvärderingar vi gör av vårdens kvalitet eller för den delen patienternas upplevelser av den. Flera små landsting hävdar sig mycket väl i kvalitetsjämförelser och patientenkäter.

Ett förstatligande av vården leder till en centralistisk och byråkratisk struktur med beslutsfattande mycket långt från den verklighet där patienter och vårdens personal befinner sig. Styrkan med lokal demokrati är att medborgarna har nära till beslutsfattarna – och ett lokalt ansvarsutövande.

Anders Knape
Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken har publicerats på svd.se, samt i en förtkortad version i Svenska Dagbladet, 2014-08-29.

SKL håller inte med Heidi Stensmyren på Sveriges läkarförbund om att ett förstatligande skulle göra vården bättre. Tvärtom skulle byråkratin öka.

Läs vidare »
Ny2uv57cdifjg5igpg49

Ett steg mot bättre avfallsinsamling

Nyheter   •   2014-08-28 16:16 CEST

Ett steg mot en bättre fungerande avfallsinsamling. Så kommenterar SKL regeringens förslag om nya regler för producenternas insamling av tidningar och förpackningar.

Media-no-image

Mer välfärd än någonsin tidigare

Nyheter   •   2014-08-27 15:56 CEST

Varje dag går över en miljon människor till jobbet och de levererar mer välfärd än någonsin tidigare. Det ska vi vara stolta över och det ska vi prata om, sa Anders Knape, ordförande för SKL, i sitt invigningstal på KOMMEK.

Till tonerna av ABBAS, money money money, invigdes idag 14:e upplagan av KOMMEK, landets ledande mötesplats för kommunal ekonomi, med omkring 2 500 deltagare och 75 utställare.

Anders Knape, SKL:s ordförande, påpekade i sitt invigningstal att det höga deltagarantalet är imponerande med tanke på det nära förestående valet och också ett tecken på att KOMMEK är en viktig arena.

Anders Knape hänvisade till SKL:s färska skatteunderlagsprognos som visar på en real tillväxt med två procent:

‑ Det är ju helt till följd av ökad sysselsättningsgrad och ökade löner. Visst finns det moln på vår himmel men vi har en bättre situation än många i vår omvärld.

Anders Knape tog också upp rekryteringsbehovet.

‑ Vi vet att unga är intresserade av att jobba inom vår sektor. Vi har tecknat två avtal med Kommunal och jag vill uppmana er alla att teckna lokala avtal. Det ger en möjlighet både att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden och att bidra till nyrekryteringar.

Läs vidare

KOMMEK

SKL:s arbete med ekonomi

SKL:s arbete med arbetsgivarfrågor

Hämta högupplöst bild på Anders Knape

Kontakt

  • Pressjour
  • 08-452 71 01

Varje dag går över en miljon människor till jobbet och de levererar mer välfärd än någonsin tidigare. Det ska vi vara stolta över och det ska vi prata om, sa Anders Knape, ordförande för SKL, i sitt invigningstal på KOMMEK.

Läs vidare »
Vlvyqgn33wwfhvdez2zu

Nytt verktyg för att lyckas med skolans digitalisering

Nyheter   •   2014-08-27 15:53 CEST

Med LIKA, it-tempen för skolan blir det enklare att följa upp, prioritera och planera insatser inom IT i skolan.

Media-no-image

Lärarna hör till vinnarna på arbetsmarknaden

Blogginlägg   •   2014-08-26 09:27 CEST

Lärarna hör till vinnarna på den svenska arbetsmarknaden sedan 2012. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade "industrimärket", inneburit drygt en extra månadslön. Allt tyder på att lärarna kommer att ligga i täten vad gäller löneutveckling även under kommande år.

Detta har inte skett av en slump, utan är resultatet av prioriteringar av landets kommunpolitiker. Lärarnas löner sätts inte i Sveriges riksdag eller av regeringen. Förutsättningen för att den positiva löneutvecklingen för landets lärare ska fortsätta är en fortsatt vilja att satsa på lärarna, där besluten tas i våra kommuner.

Sammantaget tillförs lärarna 11,4 procent på tre år. Uttryckt i kronor blir det cirka 9,2 miljarder. Lägger man till sociala avgifter innebär det att arbetsgivarna betalat totalt 12,5 miljarder mer under perioden. Det har gett löneökningar på runt 3 000 kronor i månaden för en lärare.

Det avtal Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tecknat med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har gett lärarna löneförhöjningar vars utfall hör till de bästa på arbetsmarknaden.

SKL har beräknat att lönekostnaderna under innevarande fyraåriga avtalsperiod blir minst 18 miljarder kronor.

En granskning av utfallet bekräftar bilden. För år 2012 och 2013 är löneutfallet cirka 8,2 procent. Den ökade lönekostnaden, inklusive sociala avgifter, överstiger 8 miljarder.

Från SKL har vi varit tydliga på att de nivåer som förhandlats fram inte är ett tak, utan ett golv. Vi måste satsa på skolan och lärarna. Utan att föregripa löneförhandlingarna kan vi utgå ifrån att löneökningarna under innevarande år, 2014, kommer att bli cirka 3,2 procent, alltså betydligt över märket på arbetsmarknaden. Det innebär ytterligare 2,7 miljarder att fördela bland landets lärare.

Även nästa år, 2015, ingår i nuvarande löneavtalsperiod. Avtalet är "sifferlöst", men inget tyder på något annat än att lärarna fortsatt ligger i täten de kommande åren när det gäller löneutveckling. Det innebär åter igen högre utfall än märket.

Det betyder att lönesatsningarna för Sveriges lärare under åren 2014-2015 sannolikt kommer att uppgå till minst 8 miljarder, när man inkluderar de sociala avgifter som är en del av lönekostnaden.

Utifrån utfallet av de senaste årens förhandlingar, kan vi konstatera att med nuvarande utveckling kommer lärarnas månadslöner att ha ökat i storleksordning 10 000 kronor inom sju år.

Det faktum att utfallet är högre än avtalet är en markering från skolans huvudmän att de ser och prioriterar lärarnas viktiga roll. Det är glädjande att kommunerna vårdar avtalet, att vi kan leva upp till det förtroende som ett sifferlöst avtal kräver.

Sveriges kommuner har tagit sitt ansvar. Det är dock viktigt att även de kommuner som inte är bäst i klassen inser att ska vi kunna fortsätta med sifferlösa avtal och lokal lönebildning så måste man bjuda till.

Den extra månadslön lärarna fått visar att den svenska modellen för lönebildning fungerar. Den är också ett bevis för att lön ska sättas i dialog mellan parterna på lokal nivå. Vill man värna lärarnas löneutveckling måste man värna den svenska modellen.

Därtill kommer karriärtjänsterna att bidra till att öka lärarnas status och utgöra en ny karriärmöjlighet. Denna höst börjar en stor mängd förstelärare undervisningen i landets skolor. De har fått en lönehöjning med upp till 5 000 kronor i månaden. Fullt utbyggd kommer reformen med karriärtjänster att omfatta var sjunde lärare med legitimation. För kommande förstelärare avsätter regeringen cirka två miljarder kronor åren 2014-2017.

Det yttersta syftet med att uppvärdera läraryrket är att säkra rekryteringen för framtiden. Fler duktiga ungdomar måste vilja bli lärare.

Det är glädjande att konstatera att antalet sökande till landets lärarutbildningar nu ökar kraftigt. Sedan 2011 och 2012 när regeringens stora skolreformer trädde i kraft och det nya löneavtalet började gälla har antalet sökande till de svenska lärarutbildningarna ökat med 26 procent.

Svensk skola är så mycket bättre än sitt rykte. Svenska lärare trivs på jobbet och får höga betyg när elever och föräldrar bedömer skolan. I SKL:s vitbok över tillståndet i välfärden där vi samlat olika undersökningar är lärarna nöjda.

9 av 10 lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet.

9 av 10 lärare trivs med sina elever.

8 av 10 lärare upplever att de har arbetsro.

9 av 10 rektorer trivs med sitt arbete.

7 av 10 föräldrar är nöjda med sina barns skola och när man frågar eleverna hur de upplever sin skola och sina lärare blir svaren:

8 av 10 upplever att de har arbetsro.

8 av 10 elever anser att de får den hjälp de behöver.

9 av 10 elever känner sig trygga i skolan och trivs med sina lärare och kompisarna.

Det är en god lägesrapport från den svenska skolan. Därtill kan läggas att andelen lärare i relation till antalet elever har ökat under de senaste tio åren. Specialpedagogerna har blivit fem gånger fler de senaste fem åren.

Lärartätheten i grundskolan har ökat med 8 procent under 2000-talet. Sverige har bland den högsta lärartätheten i EU. Klasserna har inte blivit större. Det finns ingen statistik som stödjer ett sådant påstående.

Ett av motiven med SKL:s vitbok är att bemöta myter med fakta. Det har aldrig satsats så mycket resurser på välfärden som i dag och merparten går dit medborgarna önskar, skolan, vården och omsorgen får 80 procent.

Utan att förringa de problem som finns är SKL övertygad om att det är de goda exemplen som lyfter och inspirerar. Det är tanken och erfarenheten med Öppna Jämförelser (ÖJ) där vi tittar enbart på resultaten, inte resurserna. ÖJ har lärt oss att ett gott ledarskap på alla nivåer, från den politiska, över skolledning, till lärare, är den enskilt viktigaste faktorn för bra resultat. ÖJ visar också att det är möjligt att på kort tid vända en negativ trend och gå från låga resultat till goda och över tid stabila framgångar.

SKL fortsätter att på olika sätt stödja medlemmarna i arbetet med att stärka och utveckla den svenska skolan. Vi kommer särskilt att följa hur landets kommuner fortsätter arbetet med att vårda löneavtalen, och är övertygade att våra medlemmar fortsatt kommer att prioritera skolan.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges kommuner och landsting

Debattartikeln har publicerats på dn.se, 2014-08-25.

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Lärarna hör till vinnarna på den svenska arbetsmarknaden sedan 2012. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade "industrimärket", inneburit drygt en extra månadslön. Allt tyder på att lärarna kommer att ligga i täten vad gäller löneutveckling även under kommande år.

Läs vidare »
Media-no-image

Ingenjörerna gör välfärden effektivare

Blogginlägg   •   2014-08-21 11:46 CEST

En stor andel av välfärdens mest erfarna ingenjörer går i pension inom de närmaste åren, samtidigt som det tekniska innehållet ökar i allt fler samhällsverksamheter. Därför måste rekryteringen av ingenjörer skärpas för att vi ska uppnå den välfärd vi strävar efter. Kommuner och landsting behöver rekrytera runt 12 000 ingenjörer och tekniker fram till 2022.

I en enkätundersökning som Ungdomsbarometern genomfört på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppger närmare hälften av de unga att de kan tänka sig ett jobb som ingenjör. Sex av tio unga lockas också av att jobba i välfärden. Välfärdsjobben ses som viktiga och meningsfulla och med stora möjligheter att göra skillnad. Detta intresse är positivt och en stor fördel för arbetsgivarna i rekryteringen av kompetenta ingenjörer.

Däremot förknippas välfärdssektorn ännu inte med begrepp som hög status, goda karriärmöjligheter eller bra löneutveckling.  Välfärden ska rekrytera ingenjörer i  hård konkurrens med andra branscher. I dag är kunskapen om de teknikintensiva jobben i kommuner och landsting låg bland unga. Det är inte bra.

Kraven på landets kommuner och landsting ökar hela tiden. Innehållet i verksamheterna blir allt mer tekniskt komplext.  Många verksamheter i kommunerna har starkt fokus på teknik. Det är kommunerna som ser till att det blir vatten i kranarna, att rullstolar och barnvagnar kommer fram i gatumiljön, att vardagsavfallet tas om hand på ett miljövänligt sätt, att våra städer inte svämmar över, att det byggs bostäder och ridhus och idrottshallar, och att hållbara infrastrukturlösningar skapas.

IT-innehållet förstärks i vården där det bland annat syns tydligast på den välfärdsteknik som flyttar in i människors hem. Patienter och anhöriga ges större möjlighet att själva sköta provtagning, rapportera in hälsodata och sköta viss behandling.  När den tekniska utvecklingen tas tillvara på rätt sätt kan allt fler liv räddas och livskvaliteten höjas för många.

I alla dessa processer behövs vassa ingenjörer som kan spela en viktig roll för välfärdssektorn och för vilka kommuner och landsting som blir framgångsrika både på kort och lite längre sikt.

För att locka ingenjörer behövs flera olika insatser.

Ingenjörsjobben i välfärden måste bli mer kända. Arbetsgivarna måste släppa in unga på arbetsplatserna genom praktikplatser, examensjobb och traineeprogram. Detta görs redan i dag, men omfattningen kan öka. Det är också viktigt att möta unga på deras arenor. Många studenter vittnar om att de offentliga arbetsgivarna inte är närvarande under studietiden. Besök universitet och högskolor och berätta om jobben på mässor, arbetsmarknadsdagar.

Kommuner och landsting kan också bli bättre på att möta de unga ingenjörernas förväntningar om bra villkor och ha strategier för att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas. Arbetsgivarna måste både synliggöra de karriär- och utvecklingsmöjligheter som finns, och skapa nya. Annars väljer ingenjörerna andra sektorer. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg, skapa möjligheter att pröva chefskap i mindre skala, att erbjuda trainee- eller aspirantprogram, eller utveckla möjligheter till karriär­växling – att kunna växla in och ut ur en chefsroll. Man kan också öka möjligheterna att bredda eller specialisera sig – karriär är inte bara att klättra uppåt. 

Även ungas farhågor om lönekarriär är viktigt att ta på allvar. Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. Bra prestationer ska belönas. På så sätt kan duktiga medarbetare sporras och bidra till att verksamheten utvecklas. I många fall behöver lönespridningen öka inom kommuner, landsting och regioner.

Ingenjörerna är en investering som lönar sig inte bara för kommuner och landsting. De är lönsamma för samhället i stort när offentliga tjänster och offentlig service fungerar smidigare och effektivare. Därför är det avgörande för kvaliteten i samhällstjänsterna att de unga ingenjörerna att söker sig till välfärdsjobben.


Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Peter Larsson
Samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l 

Gilla SKL på Facebook



Debattartikeln har publicerats i Dagens Samhälle, 2014-08-21.


En stor andel av välfärdens mest erfarna ingenjörer går i pension inom de närmaste åren, samtidigt som det tekniska innehållet ökar i allt fler samhällsverksamheter. Därför måste rekryteringen av ingenjörer skärpas för att vi ska uppnå den välfärd vi strävar efter. Kommuner och landsting behöver rekrytera runt 12 000 ingenjörer och tekniker fram till 2022.

Läs vidare »
Media-no-image

Mer välfärd än någonsin tidigare

Nyheter   •   2014-08-20 14:45 CEST

Varje dag går över en miljon människor till jobbet och de levererar mer välfärd än någonsin tidigare. Det ska vi vara stolta över och det ska vi prata om. Det sa Anders Knape, ordförande för SKL, i sitt invigningstal på KOMMEK. 

Till tonerna av ABBAS, Money money money, invigdes idag 14:e upplagan av KOMMEK, landets ledande mötesplats för kommunal ekonomi, med omkring 2 500 deltagare och 75 utställare.

Anders Knape, SKL:s ordförande, påpekade i sitt invigningstal att det höga deltagarantalet är imponerande med tanke på det nära förestående valet och också ett tecken på att KOMMEK är en viktig arena.

Anders Knape hänvisade till SKL:s färska skatteunderlagsprognos som visar på en real tillväxt med två procent:

– Det är ju helt till följd av ökad sysselsättningsgrad och ökade löner. Visst finns det moln på vår himmel men vi har en bättre situation än många i vår omvärld.

Anders Knape tog också upp rekryteringsbehovet.

– Vi vet att unga är intresserade av att jobba inom vår sektor. Vi har tecknat två avtal med Kommunal och jag vill uppmana er alla att teckna lokala avtal. Det ger en möjlighet både att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden och att bidra till nyrekryteringar.


Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Varje dag går över en miljon människor till jobbet och de levererar mer välfärd än någonsin tidigare. Det ska vi vara stolta över och det ska vi prata om. Det sa Anders Knape, ordförande för SKL, i sitt invigningstal på KOMMEK.

Läs vidare »
Media-no-image

Kommuner, agera och anställ unga!

Blogginlägg   •   2014-08-20 13:59 CEST

Under våren har vi med YA-jobben öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Nu är det dags för kommuner, regioner och landsting att gå från ord till handling och börja anställa unga. Manegen är krattad och avtalen på plats.

Fler jobb är Sveriges viktigaste utmaning. Samtidigt är vi i en unik position med högst sysselsättningsgrad och lägst långtidsarbetslöshet i EU. Cirka 420 000 personer behöver anställas inom kommuner, regioner och landsting de kommande tio åren. Det är i dessa verksamheter många av framtidens arbetstillfällen kommer att växa fram.

Tillsammans med arbetsmarknadens parter har regeringen skapat en ny väg till jobb för unga med YA-jobb. Det ger Sveriges kommuner, regioner och landsting en unik möjlighet att trygga personalbehoven i välfärdssektorn och samtidigt bidra till att fler får jobb. Därför uppmanar vi nu dessa arbetsgivare att anställa fler unga.

Sedan 2006 har 250 000 fler människor ett jobb att gå till och Sveriges ekonomi är bland de starkaste i Europa. Trots utdragen lågkonjunktur har kraftfulla insatser gjorts för att fler ska ha ett jobb och välfärdens kärna har värnats. Utgångspunkten för bra skolor, trygg äldrevård och en kvalitativ sjukvård är att allas insatser tas tillvara. Därför ska alla som vill och kan arbeta ha ett jobb att gå till.

Men en god välfärd kräver inte bara en stark ekonomi utan också kompetenta människor som vill arbeta i välfärdssektorn. Vi vet att välfärdsjobben är attraktiva. En undersökning som Ungdomsbarometern genomfört visar att sex av tio unga kan tänka sig ett välfärdsjobb. De tycker att jobben verkar roliga och meningsfulla och ser stora möjligheter att få göra skillnad för andra människor. Det är ett bra utgångsläge och en stor möjlighet för arbetsgivarna i välfärdsbranschen.

På flera håll i landet pågår redan ett arbete för att jobben ska bli fler. I år erbjuder kommuner, regioner och landsting över 80 000 unga ett sommarjobb. I Stockholm får unga via Ung omsorg jobba som aktivitetssällskap på äldreboenden och gruppboenden. I Sundsvall bjuds högstadieklasser in till upplevelseverkstad inom vård och omsorg.

Det görs också insatser för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Idag är bara tio procent av de anställda inom vården män. I förskolan är endast tre procent av förskollärarna män. Jönköpings stad använder sommarjobb för att matcha otraditionellt, killar får jobba i förskola och omsorg medan tjejer matchas till jobb på samhällsbyggnadsområdet.

Under våren har vi tillsammans öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Med YA-jobb, som bygger på yrkesintroduktionsavtal kan unga mellan 15-24 år lära sig ”jobbet på jobbet” och arbetsgivare får ett kraftigt ekonomiskt stöd för lön och handledning.

I Region Skåne finns ett tjugotal ungdomar anställda inom kök, transport och vaktmästeri och i Ljungby kommun har ungefär lika många fått en introduktionsanställning inom särskilt boende, hemtjänsten och omsorgen. Men det är långt ifrån tillräckligt. En enkät som Sveriges Kommuner och Landsting genomfört visar att det finns ett större intresse än de avtal som hittills har tecknats då ett 40-tal kommuner och några landsting räknar med att teckna avtal under 2014.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Manegen är krattad och avtalen på plats. Nu är det arbetsgivarna som måste öppna dörren. Kommuner, regioner och landsting som vill vara attraktiva arbetsgivare och säkra sin kompetensförsörjning bör se denna möjlighet att anställa unga.

Yrkesintroduktionsavtalen är en möjlighet att få in unga medarbetare i välfärdsjobb. Just nu pågår budgetarbete för nästa år i kommuner, regioner och landsting. Vi vill därför uppmana de arbetsgivare som har planerat att teckna avtal att gå från ord till handling. Avsätt resurser för att använda yrkesintroduktionsavtalen. Ta chansen att investera i framtida rekryteringsbehov och ge unga en chans att komma in i arbetslivet!

Elisabeth Svantesson
Arbetsmarknadsminister

Anders Knape
Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats på dagenssamhälle.se, 2014-08-20.

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Under våren har vi med YA-jobben öppnat en ny väg till jobb för unga där arbete kombineras med utbildning. Nu är det dags för kommuner, regioner och landsting att gå från ord till handling och börja anställa unga. Manegen är krattad och avtalen på plats.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressassistent
  • Presskontakt
  • sonja.sandbacka@skl.se
  • 076-778 06 41
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Bitr pressekreterare
  • elvtinrofr.bjosvrnsslfoniufepv@sklipadju.se
  • 076-109 77 36
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Chef för presstjänsten, pressekreterare
  • Presskontakt
  • claes.bertilson@skl.se
  • 070-327 78 07
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakt
  • irene.tinglov@skl.se
  • 070-692 44 37
  • Pressjour: 08-452 71 01

Om Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 21 landsting och regioner.

Adress

  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Hornsgatan 20
  • 118 82 Stockholm
  • Vår hemsida