Media-no-image

Lokalt ansvar ger bättre välfärd än statlig likriktning

Blogginlägg   •   2014-04-16 12:01 CEST

Nästan alla svenskar vill att vården, skolan och omsorgen ska vara lika över hela landet. Men majoriteten vill också att verksamheterna ska bedrivas av kommuner och landsting efter lokala förutsättningar och egna prioriteringar. Man vill själv vara med och demokratiskt besluta om välfärden lokalt. 

Detta återspeglar ett typiskt dilemma i den svenska samhällsorganisationen – att förena en stark kommunal självstyrelse med en nationellt likvärdig välfärd. I en ny rapport som tagits fram av SKL:s programberedning Hur olika får det bli? så lyfts och diskuteras detta dilemma.

Till grund för diskussionen ligger bland annat en enkätundersökning som genomfördes 2013 och där 1000 slumpmässigt utvalda personer deltog. En överväldigande majoritet, 93 procent instämde helt eller till stor del i påståendet att ”Det är viktigt att alla kommuner och landsting erbjuder sina medborgare samma vård, skola och omsorg i hela Sverige”.

Samtidigt instämde 55 procent helt eller till stor del i att ”Det är bra att kommuner och landsting bedriver skola, vård och omsorg efter sina egna förutsättningar och prioriteringar” medan 15 procent inte instämde alls. Och en majoritet ansåg att ”Medborgarna i en kommun eller ett landsting ska själva få bestämma över skola, vård och omsorg även om det leder till att det blir olika på olika ställen”, 31 procent instämde helt eller till stor del, 29 procent något och 40 procent inte alls.

Det finns alltså en utbredd förväntan hos Sveriges invånare att kommuner och landsting ska erbjuda samma välfärd i hela landet, men också en önskan om inflytande och anpassning efter lokala förhållanden.

När skillnader uppmärksammas mellan och inom kommuner eller landsting, så är det numera nästan alltid underförstått att skillnaderna är orättvisa. Den enkla lösningen, som allt som oftast föreslås, är ett förstatligande. Om bara staten tar över så blir det lika överallt. Och då blir det också mer rättvist och därmed bättre. Så går diskussionen när det gäller framförallt skolan, men även när det gäller vården och omsorgen.

Men, variationer mellan kommuner eller landsting är inte nödvändigtvis något bevis på bristande likvärdighet. Ibland kan det till och med vara just variationer som behövs för att det ska bli likvärdigt. Man kan inte ge samma dos av medicin till två personer med helt olika kroppsvikt för att uppnå samma resultat. Diskussionen behöver fördjupas och nyanseras.

Skillnader behöver inte vara dåliga:

  • De kan spegla att invånarna har olika uppfattningar om hur verksamheter ska utformas och att individuella behov varierar.
  • De kan återspegla de skillnader som finns i förutsättningarna lokalt, till exempel glesbygdens långa avstånd som leder till ökade kostnader för små klasser och skolskjutsar.
  • De kan vara en effekt av att några gått före och förbättrat sina resultat mer och snabbare än andra. Statliga ingripanden för att ”rätta till” situationen riskerar att hämma utvecklingskraften och initiativförmågan.
  • De driver dessutom ofta utvecklingen framåt – ingen vill komma sist i jämförelser eller rankinglistor.

Samtidigt bör understrykas att vissa skillnader är både orättvisa och oacceptabla. Det är inte rimligt att enskilda individer får uppenbart sämre service inom centrala områden – i synnerhet om det inte finns genomtänkta motiv eller förklaringar till skillnaderna.

Stora skillnader i väntetider och överlevnad inom cancervård samt otillräcklig medicinering vid benskörhet kan självklart inte accepteras. Det gäller även skillnader för vilka hjälpmedel som kan förskrivas eller vad de kostar den enskilde. Det är inte heller acceptabelt att äldre med omfattande vårdbehov tvingas möta fler än 20 olika personer från hemtjänsten under en 14-dagarsperiod eller att i genomsnitt var femte elev lämnar grundskolan utan att få godkänt betyg i alla ämnen.

Det finns dessvärre fler exempel på skillnader som inte är acceptabla i det svenska välfärdssamhället. MEN – och det måste understrykas – problemen handlar oftare om otillfredsställande nivåer än om stora skillnader.

Vi ser också att skillnader även finns inom kommunen eller landstinget och att brister är av sådan karaktär att de kan åtgärdas mest effektivt genom långsiktigt förbättringsarbete. Ansvaret för utvecklingen av en mer likvärdig välfärd, måste därför ligga på kommuner och landsting själva. Öppna jämförelser av resultat och kvalitet samt löpande dialog med brukare och medborgare kan ge vägledning i en sådan process.

Kommuner och landsting behöver också prata ihop sig om vilka problem som är särskilt angelägna att lyfta. Gemensam praxis för vissa avgifter och erbjudanden eller överenskommelser om rimliga resultatnivåer kan lägga grunden för ett gemensamt utvecklingsarbete.

Det handlar dock om ett delat ansvar. Välfärden, såväl som samhällsorganisationen, är allas vårt gemensamma ansvar och vi har våra olika roller. För att kommuner och landsting ska kunna ta sig an uppgiften att skapa en mer likvärdig välfärd, behövs statens hjälp. Det är statens ansvar att se till att kommuner och landsting har likvärdiga förutsättningar. Främst genom det kommunala utjämningssystemet, men också genom att välja styrmedel som skapar rimlig balans mellan nationell likvärdighet och kommunal självstyrelse.

I dag ser vi istället allt för många exempel på att statlig detaljreglering inte ger kommuner och landsting handlingsutrymme för att faktiskt förbättra välfärden. Därmed minskar även invånarnas möjligheter att påverka i den egna kommunen. En självstyrelse som bärs upp av sina invånare och som samspelar med den nationella nivån är en grundbult i den svenska samhällsmodellen. Om staten möter kommunala tillkortakommanden med detaljerade regleringar riskerar modellen att urholkas.

Varje kommun och landsting har ett självklart intresse av att erbjuda sina medborgare en god välfärd och att undvika oacceptabla skillnader. Kommunal självstyrelse är inget hinder för nationell likvärdighet. Men ett bättre samspel mellan staten och den kommunala nivån ökar förutsättningarna för att långsiktigt hantera dagens brister och utmaningar.

SKL:s programberedning Hur olika får det bli?

Jonas Ransgård, (M) ordförande

Inga-Lill Persson, (S) vice ordförande

Kristina Jonäng (C)

Marianne Normark (FP)

Anna-Karin Klomp (KD)

Ann-Catrin Lofvars (MP)

Linda Fleetwood (V)

Debattartikeln har publicerats i Dagens Nyheter, 2014-04-16.

Rapport från programberedningen Hur olika får det bli? (nytt fönster)

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Nästan alla svenskar vill att vården, skolan och omsorgen ska vara lika över hela landet. Men majoriteten vill också att verksamheterna ska bedrivas av kommuner och landsting efter lokala förutsättningar och egna prioriteringar. Man vill själv vara med och demokratiskt besluta om välfärden lokalt.

Läs vidare »
Media-no-image

Strandskyddet bör nyanseras

Blogginlägg   •   2014-04-16 09:22 CEST

Sverige är ett land med osedvanligt god tillgång på obebyggda stränder. Lämpligheten med generella byggförbud som dagens strandskydd kan starkt ifrågasättas. Vi vill därför att staten gör en mer genomgripande översyn av strandskyddet. 

Att tillgodose allmänhetens tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för flora och fauna är goda motiv för att reglera byggande i strandnära områden. Sättet det sker på kan däremot ifrågasättas. Dagens strandskyddsregler omfattar varje vattendrag och sjökant i hela landet. Innebörden är att vi har ett – i princip – generellt byggförbud vid stränder och att alla obebyggda stränder ges lika stort värde för friluftsliv. Detta innebär stora problem för många av Sveriges landsbygdskommuner, som behöver skapa boendemiljöer i attraktiva naturområden för att locka till sig nya invånare.

För enstaka, avskilt belägna, en- och tvåbostadshus råder ett absolut byggförbud – oavsett de förhållanden som råder i det aktuella fallet. Vi anser att en sådan offentlig reglering, utan möjlighet till avvägningar gentemot andra intressen, är orimlig. I områden med obefintligt bebyggelsetryck och gott om obebyggda strandområden får en sådan lagstiftning låg acceptans.

Byggförbud drabbar Arjeplogs kommun

Situationen i Arjeplogs kommun kan få åskådliggöra effekten av ovannämnda byggförbud. Arjeplog har 2 000 mil stränder varav 2 procent är bebyggda. Det finns 8 727 sjöar och drygt 3 000 innevånare. Vad sker då om någon ansöker om att få bygga ett bostadshus inom ett obebyggt, stenigt och föga attraktivt område som allmänheten inte använder? Jo, kommunen måste avslå ansökan eftersom det enligt lagen inte finns något ”särskilt skäl” att bevilja dispens. Någon avvägning mellan nyttan av att bygga och nyttan av att behålla platsen obebyggd får inte göras.

Andra offentliga regleringar av markanvändning har som gemensam nämnare att det sker en prövning utifrån platsens förutsättningar och styrkan hos olika markanvändningsintressen. Ett sådant synsätt borde givetvis också gälla prövning av byggande inom strandområden. Det bör ske en avvägning mellan å ena sidan nyttan av att bygga och å andra sidan värdet av att ett strandområde förblir obebyggt.

Kan bidra till landsbygdsutveckling

I stora delar av landet finns vissa öppningar för byggande i strandnära lägen om detta kan bidra till landsbygdsutveckling. Kommunen kan tillåta en grupp av bostäder eller en turistanläggning inom strandområden som har redovisats i översiktsplanen. I sådana utpekade områden får även dispens ges för enstaka nya bostadshus, förutsatt att de byggs invid ett befintligt bostadshus. Arbetet och planeringsmetoderna för att avgränsa de nämnda områdena för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) skiljer sig över landet. Här inställer sig frågan hur stora resurser som ska läggas på översiktsplanering av skogs- och landsbygd – som en förutsättning för prövning av de få strandskyddsärenden som glesbygdskommunerna hanterar. Man kan också ifrågasätta om systemet med LIS-områden verkligen kan fånga in de initiativ och projekt som leder till landsbygdsutveckling. Vi menar att det finns starka effektivitetsskäl att hitta en annan form för prövning av landsbygdens strandnära byggande.

Sverige är ett land med osedvanligt god tillgång på obebyggda stränder och mycket stora regionala och lokala skillnader vad gäller stränder och efterfrågan på byggande. Lämpligheten med generella byggförbud av det slag som dagens strandskydd utgör kan starkt ifrågasättas.

Vi vill därför att staten gör en mer genomgripande översyn av strandskyddet. Inför en sådan översyn vill vi skicka med några förslag som begränsar sig till de skäl som ska kunna var grund för att i vissa situationer tillåta byggande inom ett strandområde.

Nuvarande lagregler bör kompletteras med följande skäl för att tillåta byggande inom ett strandområde:

Åtgärden har obetydlig inverkan på allmänhetens tillgång till stränder beroende på:

a) god tillgång på obebyggda strandområden och lågt bebyggelsetryck eller

b) platsen är oattraktiv eller otillgänglig för allmänheten.

Pröva behovet från fall till fall

I ovanstående fall bör kommunerna även ges ansvar att från fall till fall pröva behovet av att lämna passage närmast stranden.

Slutligen föreslår vi att systemet med LIS-områden och den särskilda regleringen av en- eller tvåbostadshus slopas. Det specifika skälet landsbygdsutveckling behålls dock, men utan systemet med utpekade LIS-områden. Formuleringen av detta ”särskilda skäl” för strandskyddsdispens skulle kunna vara:

Åtgärden bidrar till utvecklingen av landsbygden och platsen har endast liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften.

Frågan om vilka åtgärder som kan anses bidra till utveckling av landsbygden bör behandlas på ett ingående sätt i lagens förarbeten. Jämfört med dagens ofta snäva tolkning bör fler åtgärder kunna tolkas in i begreppet. Då bör särskilt beaktas att för många glesbygdskommuner är byggande av fritidshus och ”fritidshusturism” ett viktigt tillskott. Även när detta sker i form av enstaka avskilt belägna hus.

Sammantaget skulle ovannämnda ändringar ge en lagstiftning där byggande i ett strandområde kan prövas på ett betydligt mer allsidigt och nyanserat sätt än i dag, utan att miljömässigt och ekologiskt värdefulla stränder går förlorade.

Anders Knape
ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Britta Flinkfeldt Jansson
kommunalråd i Arjeplogs kommun

Erik Bergkvist
regionråd Region Västerbotten

Anders Dahlsjö
fd fastighetsråd vid Svea hovrätt

Hans Lind
professor, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH

Eidar Lindgren
tekn lic, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH

Peter Lindroth
ordförande i De små kommunernas samverkan (SmåKom)

Debattartikeln har publicerats i Svenska Dagbladet, 2014-04-16.

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Sverige är ett land med osedvanligt god tillgång på obebyggda stränder. Lämpligheten med generella byggförbud som dagens strandskydd kan starkt ifrågasättas. Vi vill därför att staten gör en mer genomgripande översyn av strandskyddet.

Läs vidare »
Media-no-image

Pressinbjudan: Ny karriärmässa för offentlig sektor

Pressmeddelanden   •   2014-04-15 14:36 CEST

Den första karriärmässan för offentlig sektor anordnas den 22 april i Stockholm. Ett 40-tal kommuner och myndigheter kommer med konkreta erbjudanden till framtida samhällsbyggare. 

Nya siffror från SKL visar att kommuner, landsting och regioner under de närmaste tio åren kommer att behöva anställa cirka 6 000 ingenjörer, 9 000 socionomer och 40 000 jurister, ekonomer, vårdadministratörer med flera.

Den nya karriärmässan Framtidsmässan arrangeras av Framtidsverket och Sveriges Kommuner och Landsting.  Ett 40-tal kommuner och myndigheter deltar för att berätta för intresserade studenter från universitet och högskolor om yrkesmöjligeter, traineeprogram, praktikjobb, examensjobb och mycket mer.

Under dagen blir det också bland annat paneldiskussioner om olika aspekteter av framtidens offentliga arbetsmarknad. Deltar gör till exempel Håkan Sörman, vd SKL, Annika Strandhäll, ordförande Vision, artisten Adam Tensta, bloggarna Amanda Schulman och Hanna Widell och många fler. Moderatorer är Alex Schulman och Sigge Eklund.

Datum och tid: tisdag 22 april, klockan 10.00-17.00

Plats: Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm

Mer information om Framtidsmässans program

Vänligen medtag presslegitimation

Välkommen!

Kontakt

För mer information:
Helena Färnsten, projektledare Sveriges Viktigaste Jobb
Avdelningen för kommunikation
08-452 77 78
070-345 56 51
helena.farnsten@skl.se

Maria Högberg
vd Framtidsverket
070-766 37 53
maria@framtidsverket.com

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook

Följ Sveriges Viktigaste Jobb på Twitter:
twitter.com/viktigastejobb

Gilla Sveriges Viktigaste Jobb på Facebook

Den första karriärmässan för offentlig sektor anordnas den 22 april i Stockholm. Ett 40-tal kommuner och myndigheter kommer med konkreta erbjudanden till framtida samhällsbyggare.

Läs vidare »
Media-no-image

Samhällsbyggare sökes till Sveriges viktigaste jobb

Nyheter   •   2014-04-15 11:46 CEST

Nya prognossiffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att rekryteringsbehovet av civilingenjörer, socionomer och andra akademiker är stort i välfärden de närmaste åren. Nu arrangeras Framtidsmässan – den allra första karriärmässan med fokus på offentlig sektor.

Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.
– Framtidsjobben finns i välfärden. Det vill vi sprida och Framtidsmässan är en bra plattform för det. Bredden på jobben i välfärden är väldigt stor och det finns en mängd spännande och ansvarsfulla uppdrag som många kanske inte tänker på. Vi måste därför bidra till en ökad kunskap och mer nyanserad bild av jobben, säger SKLs VD Håkan Sörman

Den närmaste tioårsperioden behöver ungefär 6000 ingenjörer och tekniker rekryteras till arbeten som exempelvis planingenjör, bygglovshandläggare och miljöingenjör. 9000 nya socionomer som kan arbeta som socialsekreterare, biståndsbedömare, familjerådgivare och integrationshandläggare behövs också. Utöver dessa är rekryteringsbehovet av personer till olika administrativa jobb stort. Närmare 40 000 personer kommer att behövas till yrken som jurister, ekonomer och HR-specialist men även kommunikatörer, IT-administratörer, vårdadministratörer med flera. Det visar siffror ur en kommande rapport om rekryteringen till välfärden. Skälet är att många medarbetare går i pension samtidigt som behovet av välfärd ökar när befolkningen växer och blir äldre.

Framtidsmässan

Framtidsmässan som arrangeras av Framtidsverket i samarbete med SKL, hålls på Münchenbryggeriet i Stockholm den 22 april. Karriärmässan ger 2000 studenter och nyutexaminerade från olika lärosäten i Sverige möjlighet att knyta kontakt med potentiella arbetsgivare samt få information om alla de spännande jobb som finns i välfärden.

Under Framtidsmässan kommer besökare att kunna ta del av 40 kommuner- och myndigheters konkreta erbjudanden, som traineeprogram, lediga jobb, exjobb, uppsatsämnen och praktikplatser. Under dagen kommer även paneldiskussioner hållas, där ämnen som framtidens arbetsmarknad, rollen som kommundirektör och vilka yrken som gör skillnad i samhället kommer att diskuteras. Moderatorer är Alex Schulman och Sigge Eklund.

Mer information om Framtidsmässan

Exempel från kommuner som deltar i Framtidsmässan (pdf-dokument, nytt fönster)

För mer information:
Helena Färnsten, projektledare Sveriges Viktigaste Jobb
avdelningen för kommunikation
08-452 77 78
070-345 56 51
helena.farnsten@skl.se

Maria Högberg
VD Framtidsverket och projektledare Framtidsmässan
070-766 37 53
maria@framtidsverket.com

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook


Nya prognossiffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att rekryteringsbehovet av civilingenjörer, socionomer och andra akademiker är stort i välfärden de närmaste åren. Nu arrangeras Framtidsmässan – den allra första karriärmässan med fokus på offentlig sektor.

Läs vidare »
Iq99lstr1hkciyhlhyqf

Landstingen redovisar löner för DO

Nyheter   •   2014-04-14 13:45 CEST

Samtliga landsting och regioner har lämnat in sina lönekartläggningar till DO, som gör en granskning av jämställda löner. Det är en viktig fråga som landstingen arbetar aktivt med.

Ioprm1zcekptduutg8ja

Rätt att stärka meddelarskyddet

Nyheter   •   2014-04-14 11:31 CEST

Privatanställda inom vården, skolan och omsorgen ska få samma rätt till meddelarskydd som offentligt anställda, enligt ett utredningsförslag. Det tycker SKL är bra.

Tjlqmuup34caoog7hfwl

Samarbete ger bättre lektioner

Nyheter   •   2014-04-14 08:44 CEST

Lektionerna på många skolor behöver anpassas bättre efter elevernas olika behov, konstaterar Skolinspektionen i en ny rapport. Det är viktigt för utvecklingen av skolan att vi tittar in i klassrummen, anser SKL.

Vlvyqgn33wwfhvdez2zu

Elever med särskilda begåvningar uppmärksammas

Nyheter   •   2014-04-10 10:39 CEST

Elever med särskilda begåvningar har stor potential och kan ge skolan mycket tillbaka. Men de känner sig ofta missförstådda i skolan. Nu finns ett förslag till handlingsplan hur skolan kan möta dessa elever.

Litmiblqjt7dsy17ecoh

Allt fler feriejobb för unga i kommuner och landsting

Nyheter   •   2014-04-10 09:24 CEST

Kommuner och landsting ser ut att öka antalet feriejobb för unga i sommar. Prognosen pekar mot minst 80 000 feriejobb. Det finns skäl att tror på ännu fler, vilket skulle innebära en ökning jämfört med förra året.

Nlvfirlto05cgltc5qix

Många bra satsningar i vårpropositionen

Nyheter   •   2014-04-09 16:20 CEST

SKL välkomnar de satsningar inom vård och skola som regeringen presenterar i vårpropositionen. Mer resurser till bredbandsutbyggnaden är också mycket positivt för att säkra tillväxten och sysselsättningen.

Kommande evenemang 1 evenemang

22 Apr 10:00

Ny karriärmässa för offentlig sektor

2014-04-22, 10:00 - 17:00
Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm

Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressassistent
  • Presskontakt
  • sonja.wbsandjikcbahjckmfmslba@omskl.se
  • 076-778 06 41
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Bitr pressekreterare
  • bxelyduwmzwfin.bhmjodnrnssooonak@skl.svxdyhre
  • 076-109 77 36
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Chef för presstjänsten, pressekreterare
  • Presskontakt
  • claes.bertilson@skl.se
  • 070-327 78 07
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakt
  • irene.tinglov@skl.se
  • 070-692 44 37
  • Pressjour: 08-452 71 01

Om Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 21 landsting och regioner.

Adress

  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Hornsgatan 20
  • 118 82 Stockholm
  • Vår hemsida