Prmi9nm1ycrb8qgowr5w

Assisterad befruktning för ensamstående

Nyheter   •   2014-09-23 14:13 CEST

SKL tillstyrker i stort förslaget om att även ensamstående kvinnor ska kunna få assisterad befruktning inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Xpctrotzgvzmxvxre6dy

Skäl att skynda på skolans digitalisering

Nyheter   •   2014-09-23 14:00 CEST

Sverige har god kompetens men håller på att tappa fart i digitaliseringen jämfört med andra länder. Inte minst på skolans område finns det stora utmaningar.

Media-no-image

Stora samhällsvinster med samordnat bredbandsnät

Nyheter   •   2014-09-22 15:10 CEST

Ska Sverige stärka sin position som ledande IT-land behöver ansvaret att äga och förvalta nationella fibernät samlas på en enda organisation.

Anders Knape, ordförande SKL

Det skriver SKL i ett yttrande till en utvärdering av regeringens bredbandsstrategi.

– Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen. Nu behöver vi stärka vår position som ledande IT-land ytterligare. En av de viktigaste åtgärderna är att regeringen samordnar statens ägande av fibernät. Det ingick inte i utvärderingsarbetet att hantera denna fråga, men den bör vara en del av en reviderad bredbandsstrategi, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Staten äger i dag omfattande fibernät, men ägandet är fördelat på flera myndigheter och brister i samordning. Andra delar av det nationella fibernätet ägs av företag som samtidigt erbjuder egna IT-tjänster. Det hämmar konkurrens.

– En studie som Deloitte har gjort på uppdrag av SKL visar att ett samordnat ägande av statens fibernät skulle ge stora samhällsvinster. Fler invånare skulle få tillgång till snabbt bredband, it-kommunikationerna skulle bli säkrare och priserna på bredbandstjänsterna skulle pressas, säger Anders Knape.

I sitt yttrande skriver SKL också att kommunerna behöver kunna bygga ut sina bredbandsnät över kommungränserna, vilket den så kallade lokaliseringsprincipen hindrar dem att göra i dag.

– Kommunerna vill att deras utbyggnad av fibernät ska kunna bli mer effektiv. De vill kunna samverka mer och bygga ut näten över sina geografiska områden. Därför borde fibernäten undantas från lokaliseringsprincipen, säger Anders Knape.

Fakta om fibernät

På samma sätt som det finns nationella och kommunala vägar, finns det nationella och kommunala fibernät. Fibernäten består av kablar som grävts ner i marken och möjliggör supersnabba internet-, telefoni- och tv-tjänster. Näten används också av samhällsviktiga verksamheter. De nationella näten binder samman de kommunala.

Hämta hela yttrandet: ”Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU2014:21)” (pdf-dokument, nytt fönster)

LÄS VIDARE

Fler yttranden från styrelsen

Deloittes rapport om samordnat statligt fibernät

Mer om SKL:s arbete med bredband

Hämta högupplöst bild på Anders Knape

KONTAKT

Katarina Svärdh
08-452 71 87
katarina.svardh@skl.se
Jörgen Sandström
08-452 79 68
jorgen.sandstrom@skl.se
Pressjour
08-452 71 01

Ska Sverige stärka sin position som ledande IT-land behöver ansvaret att äga och förvalta nationella fibernät samlas på en enda organisation.

Läs vidare »
Media-no-image

Tydliga bullerregler underlättar bostadsbyggande

Nyheter   •   2014-09-19 16:00 CEST

Det är ett viktigt besked för bostadsbyggandet att regeringen nu tänker besluta om riktvärden för trafikbuller i en förordning. Men förslaget till förordningstext behöver justeras.

I dag har olika statliga myndigheter olika riktvärden för hur mycket det får bullra i ett område där det ska byggas bostäder. Det leder bland annat till att kommunerna får motstridiga besked i sin bostadsplanering, vilket försvårar bostadsbyggandet avsevärt.

– Men problemet försvinner när regeringen beslutar om riktvärden i en förordning. Det är då helt och hållet regeringens beslut som gäller. Vardagen blir enklare för alla aktörer i bostadsbyggandet, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Nyanserade krav om ljudnivåer

I sitt förslag till förordningstext nyanserar regeringen också kraven om vilka ljudnivåer som ska accepteras vid nybyggda bostäders fasader.

– Det är bra. Anledningen till att kommunerna vill planera för nya bostäder centralt i städer och tätorter, där det förekommer ljud från trafiken, är att väldigt många vill bo där. Med hjälp av modern byggteknik går det att bygga bostäder med tyst inomhusmiljö även om det låter på utsidan. Och med god planering kan man säkerställa att bostaden har en tyst sida, säger Anders Knape.

SKL tillstyrker dock inte förslaget till förordning fullt ut.

– Det finns flera delar i texten som behöver justeras för att förordningen ska bli så tydlig och förutsägbar som krävs för att få en smidigare plan- och byggprocess. I vårt yttrande lyfter vi fram flera förtydliganden som regeringen behöver göra. Det bör till exempel framgå att riktvärdena inte är några absoluta tal, utan att det är möjligt att göra avsteg från dem om det finns skäl till det, säger Anders Knape.

Det är en förordning

Bindande regler som beslutas av regeringen, till exempel bestämmelser om de statliga myndigheternas arbete.

Vänsterpartiet anmälde särskilt yttrande.

Hämta hela yttrandet: "Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller" (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Fler yttranden från styrelsen
SKL:s arbete med buller
Hämta högupplöst bild på Anders Knape

Kontakt

Kerstin Blom Bokliden
Handläggare
08-452 78 60
kerstin.blom.bokliden@skl.se

Det är ett viktigt besked för bostadsbyggandet att regeringen nu tänker besluta om riktvärden för trafikbuller i en förordning. Men förslaget till förordningstext behöver justeras.

Läs vidare »
Media-no-image

Myt att bostadsbristen är kommunernas fel

Blogginlägg   •   2014-09-17 11:08 CEST

I en debattartikel ger Anders Lago, ordförande för HSB, en bild av att kommunerna är ensamt ansvariga för dagens bostadsbrist. Så är det inte.

Det finns förstås saker som kommunerna kan göra bättre. Men de kan inte på egen hand se till att det byggs tillräckligt med bostäder. Kommunerna delar ansvaret för bostadsbyggandet tillsammans med staten och byggbranschen.

En studie som företaget Sweco har gjort på uppdrag av SKL visar att 25 tillväxtkommuner har färdiga detaljplaner för 71 800 bostäder. Ändå börjar det bara byggas 13 600 bostäder per år i dessa kommuner. Det är alltså inte i huvudsak brist på detaljplaner som hindrar byggandet, vilket Anders Lago hävdar. Det viktiga för att öka byggtakten och för att få fler snabba byggstarter är istället framför allt följande:

  • Fler kommuner behöver ha en aktiv markpolitik och anvisa mark till flera olika byggföretag. När byggandet sprids mellan många aktörer ökar konkurrensen och fler byggen kan starta samtidigt.
  • Utbyggnaden av infrastruktur behöver oftare matchas med byggprocessen. Om utbyggnaden dröjer, då försenas också byggstarten. Här har både kommunerna och staten en hemläxa att göra.
  • Regering och riksdag behöver ändra i de finansiella regelverken för att säkerställa att fler byggen kommer igång. En viktig åtgärd är att förbättra rörligheten på bostadsmarknaden. Dagens flyttskatt gör att människor avstår från att flytta. Det begränsar efterfrågan på nybyggda bostäder.
  • Ska fler ha möjlighet att efterfråga nyproducerade bostäder måste de också bli billigare. Vi ser nu att byggbranschens kostnader ökar. Byggprocessen behöver effektiviseras.
  • Regering och riksdag måste lätta på regelverken för buller, riksintressen och strandskydd. Regelverken är onyanserade och lägger en död hand över mängder med områden som är attraktiva att bygga i. Det är också vanligt att länsstyrelserna ger kommunerna motstridiga besked i dessa frågor under planarbetet, vilket gör att planprocessen drar ut på tiden.

Alla parter måste alltså ta ett större ansvar. SKL vill nu att Sverige lär av Finland. Där ingår stat och kommun avtal om hur man ska öka bostadsbyggandet. Liknande avtal borde prövas även här, där också byggföretagen ingår. På så sätt kan vi inte bara säkerställa att planer tas fram snabbt från kommunal sida, utan också att infrastruktur finns på plats och att företagen förverkligar sina tilldelade planer.

Är vi alla överens om att det byggs för få bostäder, då borde vi också kunna enas om att alla måste dra sitt strå till stacken och hitta gemensamma lösningar.

Anders Knape
ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Repliken har publicerats på dagenssamhälle.se, 2014-09-17.

Kontakt

  • Pressjour
  • 08-452 71 01

I en debattartikel ger Anders Lago, ordförande för HSB, en bild av att kommunerna är ensamt ansvariga för dagens bostadsbrist. Så är det inte.

Läs vidare »
Media-no-image

Så ska socialtjänsten stärkas

Nyheter   •   2014-09-12 15:37 CEST

På fredagen samlades på SKLs initiativ socialchefer, chefer för individ och familjeomsorg samt HR-chefer från samtliga län för att analysera åtgärder som kan stärka socialtjänsten.


Efter flera medialt uppmärksammade fall där barn farit illa beslöt SKL på försommaren att göra en kartläggning av den sociala barn- och ungdomsvårdens situation. En särskild utredning har gjorts under sommaren och kommer att presenteras inom kort.

Åsa Furén Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg.
– Vi vill skapa en gemensam bild, som ska hjälpa oss att identifiera vilka insatser som krävs på kort sikt, mindre än ett år, och på lång sikt. Inte minst handlar detta om socialsekreterarnas förutsättningar att lyckas i arbetet, säger Åsa Furén-Thulin, chef för sektionen vård och socialtjänst vid Sveriges Kommuner och Landsting.

– Vi kommer att göra ett liknande seminarium på handläggarnivå, med socialsekreterare, och vår förhoppning är att uppnå en samsyn på hur bilden ser ur, och vilka insatser vi behöver sätta in, säger Åsa Furén-Thulin.

Regeringen tillsatte nyligen en nationell samordnare som ska stärka och stödja socialtjänsten i landets kommuner i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården

– Det välkomnar vi och det passar mycket bra med vårt arbete, så vi ser fram emot ett konstruktivt samarbete, säger Åsa Furén-Thulin.

Läs vidare

SKL:s arbete med barn och unga

Kontakt

Åsa Furén-Thulin
Sektionschef
08-452 77 69, 072-534 82 51
asa.furen-thulin@skl.se
Pressjour
08-452 71 01

På fredagen samlades på SKLs initiativ socialchefer, chefer för individ och familjeomsorg samt HR-chefer från samtliga län för att analysera åtgärder som kan stärka socialtjänsten.

Läs vidare »
Media-no-image

Bibehållen patientsäkerhet trots ansträngd bemanning

Nyheter   •   2014-09-12 12:13 CEST

Även om bemanningsläget under sommaren varit ansträngt på flera håll fungerade vården förhållandevis väl, med god patientsäkerhet. Det visar en första kartläggning som SKL har gjort.

Inför sommaren pågick en intensiv diskussion i media om vårdens utmaningar. Vårdens personal behöver semester precis som andra yrkesgrupper. Samtidigt måste vården fungera med hög patientsäkerhet även under sommarperioden.
Samtliga landsting och regioner har i en enkät, som SKL sammanställt, kommenterat hur de hanterat sommaren.

Fantastiska insatser

– Det har varit ett ansträngt bemanningsläge på många håll. Bättre och tidigare planering och fantastiska insatser från vårdens personal har dock bidragit till att patientsäkerheten kunnat upprätthållas, säger Mats Eriksson, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation.

Flertalet vårdgivare pekar på svårigheter att rekrytera sjuksköterskevikarier som det enskilt största problemet. Därför har flera olika personalpolitiska åtgärder genomförts. Till exempel har arbetsuppgifter omfördelats inom arbetsgrupper, medarbetare har uppmuntrats att flytta på semestrar mot extra ersättningar eller arbeta övertid, och medarbetare som gått i pension har lockats att gå in och arbeta.

Bättre framförhållning

– Det är tydligt att landstingen haft en bättre framförhållning denna sommar. Därför har samarbetet med bland annat kommunernas vård och mellan vårdens olika verksamheter fungerat bättre, säger Mats Eriksson.

– Tidig planering är nödvändigt, och flera landsting uppger att de startar planeringen för nästa sommar redan nu. Det är också viktigt att jobba intensivt med grundbemanningen, och att ytterligare öka kontakt och samverkan med alla inblandade aktörer bland annat den kommunala vården, säger Mats Eriksson.

Exempel på åtgärder som olika landsting satt in för en säker och tillgänglig vård:

  • Tidigarelagd planering, sommarplaneringen för 2014 startade i flera landsting redan i september 2013.
  • "Sommarförmåner" som extra ersättningar för flytt av semestrar.
  • Extra yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor för att stärka deras kompetens inför sommarperioden.
  • Planerad verksamhet har skjutits till efter semesterperioden.
  • Omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier. Ökad rekrytering av andra yrkesgrupper för att renodla sjusköterskornas arbetsuppgifter, till exempel socionomer, farmaceuter, sjukgymnaster och personal inom städning och mathantering.
  • Tidigarelagda rekryteringsaktiviteter.
  • Vårdplatskoordinatorer, vårdplatskonferenser, särskilda planeringsgrupper med olika aktörer och kompetenser.
  • Ökad flexibilitet för snabb omfördelning av vårdplatser.
  • Tre semesterperioder.
  • Kampanj, bland annat på Facebook, för att hjälpa patienter till 1177 och Mina vårdkontakter.

Läs vidare

SKL:s arbete med arbetsgivarfrågor
SKL:s arbete med patientsäkerhet
Hämta högupplöst bild på Mats Eriksson

Kontakt
Caroline Olsson
Sektionschef
08-452 74 55
caroline.olsson@skl.se

Pressjour
08-452 71 01

Även om bemanningsläget under sommaren varit ansträngt på flera håll fungerade vården förhållandevis väl, med god patientsäkerhet. Det visar en första kartläggning som SKL har gjort.

Läs vidare »
Media-no-image

Samarbete inom forskning och utbildning för bättre vård

Nyheter   •   2014-09-12 10:55 CEST

Ett nytt avtal (ALF) om samarbete kring utbildningen för läkarexamen, forskning och utveckling av hälso- och sjukvården har träffats mellan staten och sju landsting.

Avtalet ska kompletteras med regionala avtal där berörda landsting och universitet gemensamt utvecklar strategier.

De berörda landstingen är Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Avtalsparterna är överens om att främja fördjupat och vidgat samarbete, så att bästa möjliga förutsättningar skapas för utbildning och klinisk forskning.

Avtalet gäller ersättning för landstingens medverkan i universitetens
utbildning av läkare och i klinisk forskning och omfattar för år 2015
drygt 2,2 miljarder kronor. En knapp fjärdedel gäller utbildningen för
läkarexamen och huvudparten utgör således en resurs för att forskning ska kunna bedrivas i den landstingsfinansierade vården.

Nytt i detta ALF är att universitetssjukvården – den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov – lyfts fram som en gemensam angelägenhet. En särskild utvärdering av universitetssjukvården ska göras vart fjärde år. En helt ny kvalitetsbaserad fördelningsgrund för en del av ersättningen för klinisk forskning införs år 2016.

Avtalet gäller från och med den 1 januari 2015 under förutsättning att det har godkänts av riksdagen, regeringen och berörda landsting genom beslut i landstingsstyrelsen.

Kontakt
Kerstin Sjöberg
Handläggare
08-452 76 67
kerstin.sjoberg@skl.se

Mats Eriksson
ordförande för ALF-delegationen
070-595 60 85
mats.eriksson@regionhalland.se

Pressjour
08-452 71 01

Ett nytt avtal (ALF) om samarbete kring utbildningen för läkarexamen, forskning och utveckling av hälso- och sjukvården har träffats mellan staten och sju landsting.

Läs vidare »
Media-no-image

Färre ledamöter i fullmäktigeförsamlingarna

Nyheter   •   2014-09-11 12:13 CEST

En förändring i kommunallagen ger nu möjlighet att minska antalet ledamöter i fullmäktige.

Antalet ledamöter i kommunernas fullmäktigeförsamlingar minskar i 33 kommuner. Tolv kommuner drar nytta av förändringen i kommunallagen som tillåter kommuner med färre än 8 000 röstberättigande att minska antalet ledamöter från 31 till minst 21.
Totalt blir det 198 ledamöter färre 2014 jämfört med 2010.
Landstingen och regionerna behåller samma antal ledamöter som 2010 förutom Kronobergs läns landsting som ökar antal ledamöter från 45 till 61.

Kommun Mandat 2014 Mandat 2010
Sorsele 21 31
Arjeplog 21 31
Ydre 21 31
Dorotea 25 31
Malå 25 31
Munkfors 25 31
Ljusnarsberg 25 31
Storfors 27 31
Ragunda 27 31
Grästorp 27 31
Vilhelmina 27 31
Arvidsjaur 29 31
Läs vidare
SKL:s arbete med demokrati

Kontakt

Lotta Liedberg
Handläggare
08-452 76 66, 070-319 76 66
lotta.liedberg@skl.se

Pressjour 08-452 71 01

En förändring i kommunallagen ger nu möjlighet att minska antalet ledamöter i fullmäktige.

Läs vidare »
Yewpk1kzydldtk308tlw

Patientsäkerhet lönar sig för patienten och vården

Nyheter   •   2014-09-10 11:37 CEST

Nästan var tionde sjukhusvårdad patient drabbas av någon form av skada som i efterhand har bedömts att den kunnat undvikas. En stor del av vårdens resurser belastas i onödan.

Kontaktpersoner 4 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressassistent
  • Presskontakt
  • sodknjxbeolwa.ctsandhcbaucsycka@skhml.se
  • 076-778 06 41
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Bitr pressekreterare
  • ndvtbxwtczeleqin.bjopfvosjrnqlzpsskpon@skl.se
  • 076-109 77 36
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Chef för presstjänsten, pressekreterare
  • Presskontakt
  • claes.bertilson@skl.se
  • 070-327 78 07
  • Pressjour: 08-452 71 01

  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakt
  • irene.tirrrgngdqxroxlov@ssskqglzbel.se
  • 070-692 44 37
  • Pressjour: 08-452 71 01

Om Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 21 landsting och regioner.

Adress

  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • Hornsgatan 20
  • 118 82 Stockholm
  • Vår hemsida