Nu får det vara slut på förminskandet av kvinnor

I bransch efter bransch träder kvinnor fram under hashtaggen #metoo och berättar om sexuella trakasserier. Vi har fått läsa flera fruktansvärda historier, och vi är få kvinnor som helt saknar egna upplevelser. Men Metoo handlar inte främst om enskilda fall, utan om strukturer, normer och vilka förväntningar som finns på hur både män och kvinnor kan och ska agera. Män innehar oftare högre positioner och starkare ställning i samhället. Det handlar om makt. Ställning i samhället och på arbetsplatsen ger makt. Och makt och ställning ger handlingsutrymme som visar sig vida missbrukas. Det är inte enbart innehavet av en hög positionen utan det interindividuella styrkeförhållandet. Förhållanden som ger utrymme för att utnyttja en starkare ställning.

Kvinnor i beroendeställning är mest utsatta. Inom arbetslivet är unga kvinnor, som är nya i yrket eller har osäkra anställningar de som är mest utsatta. Så ser det ut på arbetsmarknaden i stort och så ser det även ut i vården. Och det är inget som vi inom vården kan acceptera. Vården bygger sitt förtroende och ställning på goda värderingar, människors lika värde och förtroendegivande bemötande.

Hälso- och sjukvården ska vara en trygg och säker plats både för personal och patienter. Ingen kvinna ska behöva känna sig utsatt. Men det förebyggande arbetet måste ske överallt i samhället, varje dag - vid köksbordet såväl som på arbetsplatsen. Och det behövs. Det räcker att se den sexualisering som unga flickor i vårt samhälle exponeras för.

Här har vi alla men framförallt arbetsgivare ett stor ansvar. Sexuella trakasserier behöver uppmärksammas och det krävs ett förebyggande arbete. Det ska aldrig behöva gå så långt att någon blir utsatt för sexuella trakasserier på jobbet, men sker det måste arbetsgivare vara glasklara med att någon form av trakasserier eller förminskande beteende aldrig tillåts passera. Arbetsgivaren har ett ansvar att se till att kvinnor vet vart de ska vända sig om de känner sig utsatta och arbetsgivaren har en skyldighet att utreda vad som har hänt och erbjuda stöd. Fenomenet bör lyftas vid arbetsplatsträffar där det ska finnas utrymme att prata om alla aspekter av hur det är på jobbet.

På arbetsplatsen ska det också vara tydligt vilka som är fackligt förtroendevalda eller skyddsombud, dit utsatta kvinnor kan vända sig för hjälp och stöd. Därför är det viktigt att förtroendevalda och skyddsombud har kunskap om sexuella trakasserier och kränkningar, vilket ingår i Läkarförbundets fackliga utbildningar.

Jag vill också uppmana utsatta att berätta och att anmäla. För att få till en förändring måste problemet ut i ljuset. Makt kan missbrukas, men under exponering är risken mindre. Det är som med trollen – de spricker i dagsljus. Att anmäla kan i sig vara traumatiskt. Men det är viktigt, och fyller flera funktioner. Dels så ligger anmälningarna till grund för det förebyggande arbetet, men de är också ett sätt att synliggöra problematiken så att åtgärder kan sättas in. Här måste förtroende skapas så att utsatta vill träda fram.

Normer och värderingar måste ändras. Det får vara slut med förminskandet och det måste vara slut på att män beter sig oacceptabelt utan större konsekvenser.

Läs mer: Om du blir utsatt för sexuella trakasserier

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund