Skip to main content

Annorlunda vomflora hos kor med lägre metanutsläpp

Pressmeddelande   •   Maj 11, 2016 09:06 CEST

Ko på bete. Foto: Karin Alvåsen

Idisslarnas stora förtjänst är att de kan tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan – en kraftfull växthusgas. Vissa kor är dock miljövänligare än andra, och det beror bl.a. på vilken vomflora de har. Det finns också fodertillsatser som skulle kunna minska metanutsläppen. Detta visar Rebecca Danielsson i en avhandling från SLU.

Mjölkkon har varit motorn i svenskt jordbruk genom sin förmåga att omvandla betesväxter till högvärdigt protein och gödsel till våra grödor. Idag pekas hon dock ut som en av de största miljöbovarna i lantbruket, genom idisslarens speciella foderjäsning som ger ett bidrag till växthuseffekten.

Går det då att minska kornas metanproduktion? Det finns kor som producerar mer metan än andra och sådana som producerar mindre, men vad detta beror på har varit långtifrån klarlagt. Rebecca Danielsson har i sitt doktorsarbete undersökt vad djurens foder har för betydelse för metanproduktionen och om den individuella variationen är kopplad till vomflorans sammansättning.

I idisslarnas största mage, vommen, finns ett mycket komplext ekossystem bestående av en mängd grupper av mikroorganismer, bl.a. metanbildande metanogener. Vid nedbrytning av cellulosa (t.ex. i gräs) bildas koldioxid och vätgas, och det är dessa gaser som metanogenerna omvandlar till metan. För att minska metanproduktionen görs försök att minska mängden metanogener, att minska deras aktivitet eller att på andra sätt hämma bildningen av metan.

Mer grovfoder ökade inte metanproduktionen
Fodret till dagens mjölkkor innehåller en stor andel kraftfoder – i konventionella foderstater oftast mer än hälften av torrsubstansen. Samtidigt finns en strävan att bättre utnyttja kons förmåga att bryta ner grovfoder (t.ex. gräs), istället för att utfodra kraftfoder som enkelmagade djur eller människor kan livnära sig på. En farhåga är att en övergång till en grovfoderdominerad foderstat skulle öka utsläppen av metan.

Rebecca Danielssons utfodringsförsök tyder på att det inte behöver bli så. Kor som fick 90 procent grovfoder släppte inte ut mer metan än de som fick 50 procent grovfoder. Andelen grovfoder i foderstraten påverkade inte heller antalet metanogener i vommen. När kor som släppte ut mer respektive mindre metan jämfördes syntes dock tecken på att vomflorans sammansättning skilde sig mellan dessa grupper.

Skillnad på metanogen och metanogen
En fördjupad studie, där DNA-teknik användes för att studera artsammansättningen bland vommens mikroorganismer, bekräftade att det finns en koppling mellan en kos metanutsläpp och dess vomflora. Kor som släppte ut mindre metan hade en karaktäristisk vomflora som kännetecknades av vissa grupper av bakterier och arkeer. Denna skillnad påverkade alltså metanutsläppen, men den hade ingen betydelse för kons foderutnyttjande eller mjölkproduktion.

Fodertillsatser kan minska metanproduktionen
Rebecca Danielssons har också gjort laboratorieförsök med tänkbara metanhämmande tillsatser. När en tillsats av extrakt av cashewnötskal användes i "konstgjorda" vommar förändrades den mikrobiella sammansättningen i dessa och metanproduktionen minskade med 18 procent. I extraktet finns ett ämne som hämmar bakterier och kanske även vissa metanogener. Dessa resultat måste dock verifieras på kor innan man kan säga något om hur det skulle fungera som tillsats i utfodring.

Ökad kunskap om vad som egentligen sker i våmmen skulle ge bättre underlag om vad som kan göras för att reducera metanproduktionen.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 61–64 i avhandlingen.

-----------------------------------------------------------

Agronom Rebecca Danielsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Methane production in dairy cows (impact of feed and rumen microbiota) vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 13 maj 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor John Wallace, The Rowett Institute of Nutrition and Health, Skottland

Mer information
Rebecca Danielsson
018-671628, rebecca.danielsson@slu.se
http://www.slu.se/sv/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/kontakt/personliga-cv-sidor/cv-sidor-katalog/rebecca-danielsson/

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/13308/

Mer om projektet

Pressbild (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.