Pressmeddelande -
Framtidens gamla naturvårdsträd måste planteras nu
Vissa lavarter lever bara på riktigt gamla ekar, och innan dessa ekar till slut dör måste laven hitta ”nya” gamla ekar att kolonisera. Därför är det viktigt att nya ekar etableras med jämna mellanrum i närområdet. Det konstaterar Victor Johansson i en avhandling från SLU. Han menar också att det finns många platser där ekåterväxten är så dålig att det behövs nya ekar redan nu, annars kan det vara för sent.
Antalet riktigt gamla träd har minskat kraftigt på grund av det moderna skogs- och jordbruket. På många håll saknas det dessutom unga träd, vilket på sikt kommer att minska antalet gamla träd ytterligare. Detta har haft eller kommer att ha en negativ inverkan på många arter som är beroende av gamla träd. För de flesta av dessa arter har vi dessvärre en mycket begränsad kunskap om vad de behöver för sin långsiktiga fortlevnad.
Victor Johansson från SLU har nu studerat en av de hotade organismgrupperna – lavar, och särskilt de arter som är mer eller mindre strikt knutna till gamla ekar. I sitt doktorsarbete har han undersökt vilka egenskaper träden ska ha för att utgöra lämpliga livsmiljöer, hur snabbt lavarna kan kolonisera lämpliga träd och vad som påverkar deras försvinnande.
Victor Johansson och hans kollegor visar att olika arter har olika ålderströsklar för när träden blir lämpliga – vissa arter kan kolonisera träd som är 100 år medan andra kräver träd som är äldre än 250 år. Detta gör att antalet lämpliga träd i ett landskap varierar för olika lavarter. Sannolikheten att en lavart ska kolonisera ett lämpligt träd beror på hur många träd med laven det finns i omgivningen, och avståndet till dessa, eftersom lavarna är spridningsbegränsade.
När lavarna väl har etablerat sig på ett träd verkar de sitta kvar tills trädet dör, vilket kan ta flera hundra år eftersom ekar kan bli över 500 år gamla. När antalet gamla träd minskar så minskar också sannolikheten för kolonisation av nya träd, men eftersom lavarna kan finnas kvar så länge i landskapet dröjer det lång tid innan vi ser resultatet av trädminskningen – det kan dröja över 200 år.
Med hjälp av datorsimuleringar av framtida kolonisationer och försvinnanden visar forskarna att dagens brist på unga träd kommer att minska antalet lämpliga och koloniserade träd framöver. Om inte nyetableringen av träd ökar snart kommer åldersglappet att bli för stort och många arter kommer att försvinna helt från dessa landskap. De arter som löper störst risk att försvinna är de som bara kan utnyttja väldigt gamla träd (de som har få lämpliga träd) och de som har dålig spridningsförmåga.
------------------------------------------------------------------------
MSc Victor Johansson, institutionen för ekologi, SLU, Uppsala, försvarade sin avhandling Distribution and persistance of epiphyte metapopulations in dynamic landscapes den 20 april 2012. Opponent var professor Kris Verheyen, Ghent University, Belgien.
Mer information
MSc Victor Johansson, Institutionen för ekologi, 018-67 24 02, Victor.Johansson@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/8652/
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges):
Ett eklandskap i Östergötland (”Brokinds skolhage”). Foto: Victor Johansson
Två rödlistade lavar som är beroende av gamla ekar. Överst gul dropplav (Cliostomum corrugatum) och nederst gammelekslav (Lecanographa amylacea). Foto: Victor Johansson
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/
Ämnen
Kategorier
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
