Skip to main content

Halma strategiskt - bra för smågris, sugga och lantbrukare

Pressmeddelande   •   Sep 18, 2014 09:11 CEST

Beteende, hälsa och produktion hos suggor och smågrisar har studerats i en avhandling som presenteras av Rebecka Westin vid SLU i Skara. Resultatet av strategisk halmning är färre dödfödda, samt friskare och tyngre smågrisar vid avvänjning.

Konceptet ”strategisk halmning” innebär att en sugga, i en vanlig, konventionell grisningsbox, ges 15-20 kg hackad halm vid ett och samma tillfälle, två dagar före beräknad grisning.

Halmen får sedan passivt dräneras ut genom spaltgolvet under loppet av några dagar, varpå man övergår till traditionell halmtilldelning med en mindre daglig giva. Den strategiska halmningen erbjuder suggan goda möjligheter att få utlopp för sin naturliga instinkt att bygga ett bo till skydd för smågrisarna vid förlossningen.

Domesticering av gris och beteende

Grisen domesticerades för ca 9000 år sedan men trots att det var så länge sedan har många av dess beteenden inte förändrats. Även i väldigt torftig miljö uppvisar suggan sitt medfödda beteendemönster när förlossningen närmar sig, det så kallade bobyggnadsbeteendet.

Tidigare studier har visat att när suggan hindras från att ge utlopp för sin vilja att bygga bo, t.ex. genom att hon inte får tillgång till något bobyggnadsmaterial alls, påverkas förlossningsprocessen negativt genom längre förlossningstider med ökad risk för att smågrisarna får syrebrist och därför är svaga eller döda vid födseln.

Den stora mängden halm gör också att en mjuk och varm halmbädd bildas på boxgolvet.

Nyfödda smågrisar är mycket känsliga för nedkylning då de inte har någon päls och nästan inget skyddande underhudsfett.

Att tillfredsställa smågrisens behov av värme vid födseln är därför livsavgörande. Ett mjukt golv skyddar också smågrisen från att få förslitningsskador på klövar och ben vilket annars lätt uppstår i samband med digivningen under smågrisens första timmar i livet.

Två studier

Två fältstudier genomfördes. I den första undersöktes hur halm med olika strålängd passivt dräneras genom spaltgolvet så att lantbrukaren inte behöver lägga ner extra arbete på att få ut halmen ur boxen.

Resultatet visar att halmen gradvis dränerades ut. Enda undantaget var när den längsta halmen användes i boxar med plastspalt med väldigt små dräneringsöppningar. Strålängden måste därför anpassas till typ av spaltgolv  i besättningen. Utgödslingssystemet måste också vara anpassat för att ta hand om den ökade mängden halm.

I den andra studien studerades den strategiska halmningens biologiska effekter på fyra olika gårdar. Produktionsresultat och mätningar från totalt 363 kullar ingick i studien. Dessa var jämnt fördelade i en försöksgrupp som tilldelades 15-20 kg halm två dagar före beräknad förlossning, och en kontrollgrupp som fick dagliga givor om ca 1 kg halm plus 2 kg extra inför förlossningen.

Resultat

Resultaten visar att strategisk halmning effektivt minskar förekomsten av förslitningsskador på hud och klövar hos smågrisarna. Skador på framknän var vanligast och andelen grisar med denna typ av skada minskades med 62 % i strategiskt halmade boxar. Smågrisar i försöksboxar växte också snabbare och vägde därför i genomsnitt 0.3 kg mer vid avvänjning jämfört med smågrisarna som växt upp i kontrollboxar.

En del av suggorna filmades och resultaten visar att när suggor får tillgång till mycket halm börjar de bygga bo tidigare och gör det i större utsträckning innan förlossningen startar. Någon statistisk skillnad i förlossningens längd kunde inte visas mellan grupperna men suggor som ägnade en större del av tiden åt bobygnad hade en snabbare förlossning oavsett om de fick mycket eller lite halm.

I strategiskt halmade boxar minskade andelen dödfödda med i genomsnitt 0.2 smågrisar per kull.

De företagsekonomiska effekterna av strategisk halmning har inte utretts inom ramen för avhandlingen. Positiva effekter i form av färre dödfödda, samt friskare och tyngre smågrisar vid avvänjning kan dock förväntas medföra även ekonomiska vinster. Strategisk halmning kan således vara av värde för både sugga, smågris och lantbrukare.

Avhandlingens titel :Strategic Use of Straw at Farrowing - Effects on Behaviour, Health and Production in Sows and Piglets. Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Department of Animal Environment and Health Skara.

Avhandlingenhttp://pub.epsilon.slu.se/11486/

Bild: Rebecka Westin bland suggor. Foto: Daniel Westin.

Tid: Fredag 26 september 13.15.

Plats: Hernquistaulan, SLU i Skara. Disputationen sänds via videolänk till SLU i Uppsala, Undervisningshuset, Sal N.  

Kontakt: Rebecka Westin  tel: 0511-67 218; 070-20 26 409; rebecka.westin@slu.se

Handledare: Bo Algers  tel: 0511-67 200; bo.algers@slu.se

I samband med avhandlingen ges ett öppet seminarium om smågrisproduktion med opponenten och de internationella gästerna i betygsnämnden.

Tid: 10.00 - 11.25

Plats: Forsellsalen, Undervisningshuset, SLU i Skara.

Program:

10:00-10:20 Current issues in piglet production in the UK, prof. Sandra Edwards – University of Newcastle.

10:20-10:40 Current issues in piglet production in Finland, prof. Olli Peltoniemi – Helsingfors Universitet.

10:40-10:45 Kort paus.

10:45-11:05 Current issues in piglet production in Denmark, senior forskare Lene Juul Pedersen – Århus Universitet.

11:05-11:25 Current issues in piglet production in Norway, prof. Tore Framstad – Norges Miljö och Biovetenskapliga Universitet (fd. Veterinärhögskolan).


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.