Höstvetets övervintring i förändrat klimat kan förutses

Ett klimat med varmare vintrar kommer att påverka förutsättningarna för odling av grödor såsom höstvete i Sverige, särskilt i gränszonen till områden med ganska stabila vintrar med skyddande snötäcke. Där kan det paradoxalt nog behövas mer vinterhärdiga sorter, trots varmare vintrar. Detta visar SLU-forskare i en modell som beräknar risken för utvintringsskador i olika klimat.

Höstsådda grödor kan ge större skördar än vårsådda, förutsatt att de inte skadas svårt av stark köld, talrika växlingar mellan kyla och tö eller mycket långliggande snötäcken. I de områden där höstvete odlas är risken för skada störst på breddgrader där det ofta är ganska kallt men där snötäcket inte är stabilt och därför inte ger ett tillräckligt bra skydd.

SLU-forskarna Giulia Vico, Martin Weih och Vaughan Hurry har nu tagit fram en datormodell som beräknar hur risken för utvintringsskador i höstvete påverkas av olika klimatfaktorer och av grödans tålighet mot olika påfrestningar. I en artikel i tidskriften Agriculture and Forest Meteorology visar de vad modellen förutser om höstvetets övervintring i dagens klimat på elva platser i Sverige, från Lund i söder till Delsbo i norr.

Snötäcket visade sig ha en nyckelroll som skydd mot köldskador. Risken att höstvetet skadas av låga temperaturer eller av omväxlande köld- och töperioder var störst i studiens två platser i norra Götaland, och där varierar vintervädret också mest från år till år.

– Resultaten stämmer väl överens med vad vi känner till från praktiken, säger Giulia Vico. Dessutom kan modellen användas för att undersöka vad ett varmare klimat skulle kunna innebära för framtidens jordbruk.

Om medeltemperaturen under vintern stiger med 2 °C kommer utvintringsproblemen förmodligen att minska i de områden som har störst problem idag. I stället lär de förflytta sig norrut till områden som har tillräckligt mycket snö idag.

En kritisk period under svenska förhållanden är enligt modellen senhösten, då grödan ännu inte har uppnått full vinterhärdighet och det inte finns något snötäcke.

– Om höstarna blir varmare blir risken ännu större att plantorna inte har vinterhärdats när köldknäpparna kommer, säger Giulia Vico. Av detta skäl bör man då välja sorter som härdas snabbt, eller vid högre temperaturer.

I områden där temperaturökningen är så stor att det inte bildas stabila snötäcken, men där det ändå förekommer rejäla köldknäppar, kan det paradoxalt nog behövas sorter med bättre vinterhärdighet än idag – trots ett varmare klimat.

Modellen kan utvecklas så att den kan förutsäga risken för skador också på andra övervintrande grödor och på fler platser. I den aktuella studien ingick Lund, Karlshamn, Halmstad, Jönköping, Malmslätt, Såtenäs, Stockholm, Karlstad, Uppsala, Falun och Delsbo.

Mer information

Giulia Vico, forskarassistent
018-67 14 18, giulia.vico@slu.se
http://www.slu.se/vico

Martin Weih, professor i växtekologi
018-67 25 43, martin.weih@slu.se
http://www.slu.se/weih

Båda arbetar vid SLU:s inst. för växtproduktionsekologi i Uppsala.

Artikeln
Giulia Vico, Vaughan Hurry & Martin Weih. 2014. Snowed in for survival: Quantifying the risk of winter damage to overwintering field crops in northern temperate latitudes. Agricultural and Forest Meteorology 197, 65–75. DOI: 10.1016/j.agrformet.2014.06.003