Skip to main content

Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel

Pressmeddelande   •   Jul 18, 2012 11:14 CEST

Traktorn sprider organiska gödselmedel, som kan innehålla kadmium. Växter tar upp kadmium från marken. Kadmium i högre koncentrationer är giftigt för människor. Foto: Kersti Linderholm

Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!

Fosfor är oersättligt vid livsmedelsproduktion. Med fosfor följer ofta tungmetallen kadmium. Växter tar upp kadmium från marken. Kadmium i högre koncentrationer är giftigt för människor. Huvudsaklig kadmiumkälla till befolkningen, undantaget rökare, är vegetabilier. Sverige har därför stränga gränser på tillförsel av kadmium till åkermark med gödselmedel och slam jämfört med många andra länder.

Doktorand Kersti Linderholm, SLU Alnarp har publicerat en vetenskaplig artikel om hur svensk livsmedelsproduktion med mindre miljöpåverkan ska kunna försörjas med fosfor. Studerade alternativ var bland andra mineralgödsel, avloppsslam och utvinning av fosfor från bränt slam. Hon upptäckte förvånande sidoresultat i sin livscykelanalys.

– I dag importerar Sverige en stor del foder och livsmedel. Dessa är med största sannolikhet odlade med gödselmedel med högre kadmiumhalter – eller mer förorenat slam – än det som används i Sverige, säger Kersti Linderholm.

– Trots mycket diskussion i media om kadmium i mineralgödsel och slam fann denna studie att nästan inga kadmiumanalyser sker på importerad mat, trots att importen av mat stiger stadigt. Idag importeras runt hälften av den mat vi äter.

Detta skulle kunna innebära att vi får i oss betydande mängder kadmium via den mat, främst vegetabilier, som vi stoppar direkt i munnen. Samtidigt skulle då också den indirekta spridningen av tungmetallen till avloppsslam öka genom att merparten kadmium passerar kroppen och så småningom hamnar i reningsverken – och sedan vidare på åkrarna. Även det importerade foder som våra djur äter passerar dem och blir så småningom gödsel.

Gränsvärden finns för kadmium i livsmedel, men bara ett fåtal kadmiumprover tas på importerat foder och livsmedel av svenska myndigheter. Livsmedelsverket gör tolv analyser per år på vildfångad fisk och har gjort 20 prov på ris – för fyra år sedan. Något fler prover görs på svenskproducerad mat. Lantmännen gör omkring 50 analyser per år på foder. Däremot är kontrollerna av slam omfattande i Sverige – fler än 2 600 analyser görs varje år.

– Det är förbryllande att gödsel och slam är mer undersökt än den mat som vi stoppar direkt i mun, säger Kersti Linderholm. Total import av kadmium är därför okänd!

Hon påpekar att de redan höga kraven i Sverige på slam och gödsel eventuellt är på väg att skärpas ytterligare. För importen av mat, där stora mörkertal alltså finns, ser hon däremot inte någon skärpning.

Målet för hennes studie var egentligen ett annat. Hon undersökte energiåtgång och utsläpp av växthusgaser för fyra olika alternativ att försörja svensk livsmedelsproduktion med fosfor. Att använda avloppsslam som gödselmedel på åkermark förbrukade minst energi och gav minst utsläpp av växthusgaser av de studerade alternativen – men tillförde istället mest kadmium till åkermarken.

Mer information
Doktorand Kersti Linderholm, tel. 0243-253 039, 0707-511 713
Agrosystem, SLU Alnarp

Länkar till två publicerade artiklar av Kersti Linderholm finns bifogade.

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera