Skip to main content

Lönsamma köttdjur i svenska hagar

Pressmeddelande   •   Jul 23, 2009 14:57 CEST

Konsumenterna väljer allt oftare billigt importkött i stället för svenskt nötkött. För att vända trenden måste det bli billigare att producera och svenska mervärden göras tydliga. Lyckas det, ser framtiden ljus ut för våra betesmarker och den biologiska mångfalden.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Skara undersöker forskarna möjligheterna att förbättra den svenska nötköttsproduktionens ekonomiska hållbarhet.

Kort betesperiod, lång vinter, små spridda betesmarker och dyra byggnader gör att svensk nötkötts­produktion har höga kostnader. Forskningen i Skara har hittills fokuserat på lägre kostnader för vinterfoder, billiga byggnader och större betesmarker samtidigt som man sett till naturvårdsvärden. Man har hittat olika utvecklingsvägar.

  • Gemensamt maskinägande eller köp av maskintjänster. Om varje gård har egna maskiner kan kostnaderna bli onödigt höga för att odla och skörda vinterfoder till djuren.
  • Anpassning av foderodlingen till djurens behov. Till sinlagda köttkor räcker det med foder från ogödslade vallar som skördas endast en gång per år. Digivande kor och växande ungnöt behöver däremot näringsrikare foder som är dyrare att producera.
  • Stora betesfållor ger lägre kostnader än flera mindre fållor. Det finns naturliga förutsättningar på många ställen att skapa stora fållor av befintlig betesmark tillsammans med intilliggande åker och skog. Skog kan överföras till betesmark efter slutavverkning. Tveksam lönsamhet i återplantering gör att detta inte behöver kosta något.
  • Ökad betesareal ger underlag för större besättningar och därmed lägre arbetsåtgång per djur. Stora betesmarker kan även ha fördelar ur naturvårdssynpunkt. Risken för utdöende av växt- och djurarter är mindre i stora betesmarker än i små isolerade fållor.
  • Övervintring ute och billiga byggnader. Traditionella köttdjursstallar är dyra i relation till intäkterna i betesbaserad köttproduktion. Många länder har enklare byggnader eller inga byggnader alls till sina köttdjur. Utedrift fungerar även i Sverige på lämplig mark såsom torra sluttningar långt från föroreningskänsliga vatten i områden med stabil tjäle vintertid.

Mer information kan fås av Karl-Ivar Kumm, 0511-672 56 eller 070-658 97 39; Karl-Ivar.Kumm@hmh.slu.se och genom att läsa rapporterna:

Produktionskostnader för grovfoder till köttdjur

http://publikationer.slu.se/Filer/Rapport_23.pdf.

Lönsam betesdrift genom stora sammanhängande betesmarker. http://publikationer.slu.se/Filer/Rapport_16.pdf

Utedrift med köttdjur - effekter på mark, skog och djurmiljö. http://publikationer.slu.se/Filer/Rapport_14.pdf

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy