Skip to main content

Många faror hotar bisamhället

Pressmeddelande   •   Dec 03, 2009 14:28 CET

Honungsbiet är utsatt för många mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Detta innebär stora förluster för biodlingen, för livsmedelsproduktionen och biodiversiteten. Eva Forsgren vid SLU har nu med molekylära metoder undersökt fem biparasiter, deras spridning och sjukdomsalstrande förmåga.

Det europeiska honungsbiet, Apis mellifera, producerar vax och honung, men har också stor betydelse för pollinering av jordbruks- och trädgårdsväxter. Honungsbiets insats som pollinatör i hela världen uppskattas ekonomiskt till flera miljarder dollar. Att bisamhällena fungerar bra och att bina är friska betyder därför mycket för livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden över hela världen.

Stora skador bland bisamhällen, bland annat i USA, har på senare år uppmärksammats i medierna. Sannolikt orsakas dessa skador av en av olika samverkande faktorer, varav sjukdomsalstrande organismer är en.

På senare år har man börjat använda molekylära metoder för att utforska infektionssjukdomar hos honungsbin. Eva Forsgren har i sitt doktorsarbete vid SLU utvecklat sådana metoder för att undersöka överföring och sjukdomsalstrande förmåga (virulens) hos fem mikroorganismer som orsakar allvarliga sjukdomar i bisamhällen.

Melissococcus plutonius och Paenibacillus larvae är två bakteriearter som orsakar europeisk respektive amerikansk yngelröta hos biyngel. Eva Forsgren visar att det finns bigårdar och områden, sannolikt även i Sverige, som är fria från europeisk yngelröta och att förebyggande åtgärder mot denna sjukdom kan minska spridningen. Bin kan överföra bakterien mellan kolonier och bigårdar, och hög bitäthet i området främjar spridning av sjukdomen. Genom att som biodlare vara noggrann med den allmänna hygienen och undvika att sprida sjukdomen med redskap, ramar m.m. kan skadorna begränsas.

Deformed wing virus (DWV) gör att bin kläcks med missbildningar. Eva Forsgren kunde också visa att det finns DWV i ett parasiterande kvalster (Tropilaelaps mercedesae) som angriper tambin i Asien. Detta kvalster är alltså en vektor för virussjukdomar, och dess förekomst utökas och spridning till nya områden underlättas av klimatförändringarna.

De intracellulära parasiterna, mikrosporidierna,  Nosema ceranae och N. apis orsakar tarminfektioner hos vuxna bin. Historiska data tyder på att den nya parasiten N. ceranae successivt tränger undan N. apis och att skadeverkningarna den orsakar är betydligt allvarligare. Eva Forsgrens experimentella data visade dock inga större skillnader i sjukdomsalstrande förmåga mellan N. apis och N. ceranae hos enskilda bin.

Denna nyvunna kunskap om hur bisamhället och dess sjukdomsalstrare fungerar är kan användas för att förebygga sjukdom och förhindra skador och förluster i binäringen.

---------------------------

Biomedicinska analytikern Eva Forsgren, vid institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln”Molecular Diagnosis and Characterization of Honey Bee Pathogens”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Tid: Fredagen den 11 december 2009, klockan 13.00

Plats: sal L i Undervisningshuset, Ultuna.

Opponent: Dr. Jay Evans.

Mer information

Eva Forsgren, 018-67 20 83, Eva.Forsgren@ekol.slu.se

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002155/

Om Eva Forsgren, http://www.ekol.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=9114

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Eva Forsgren Foto: Ellen Forsgren, http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/EvaForsgren/EvaForsgren.jpg

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera