Pressmeddelande - 24 September 2010 14:23

Mer växthusgaser från kväverika myrar

Kvävenedfall kommer på sikt att förändra våra myrar – vitmossa får allt mer ge vika för halvgräs och dvärgris. Denna förändring i vegetation ökar också avgivningen av den potenta växthusgasen metan. Detta visar Tobias Eriksson i sin avhandling vid SLU i Umeå. Däremot påverkas inte nettoupptaget av koldioxid och lagringen av kol i myren av kvävenedfall.

Myrar är viktiga kolsänkor – atmosfärisk koldioxid, som genom fotosyntesen bundits in i mossor och andra myrväxter, fastläggs för lång tid när torv bildas under syrefattiga förhållanden. Samtidigt producerar och avger myrarna också mycket metan (CH₄), en växthusgas som bildas av mikroorganismer i syrefria miljöer. Myrarnas roll för den globala kol- och växthusgasbalansen kan dock komma att ändras av antropogena föroreningar (orsakade av mänsklig verksamhet) och av ett förändrat klimat.

Tobias Eriksson har i sitt doktorsarbete vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, undersökt hur lagringen av kol och utbytet av växthusgaser i myrar påverkas av kväve- och svaveldeposition (nedfall), samt ökad temperatur. Under mer än tio år har dessa tre faktorer manipulerats i ett försök på Degerö Stormyr, ett myrsystem 70 km nordväst om Umeå. Tobias Eriksson har systematiskt utvärderat vilka långsiktiga konsekvenser detta har för myrens avgång och upptag av atmosfäriska växthusgaser.

Det visade sig att metanemissionerna (avgången) ökade med ökad kvävedeposition. Anledningen är att extra kvävetillförsel har haft stor påverkan på vegetationen i försöket, då den har ändrats från att domineras av vitmossa till att domineras av olika kärlväxter, som halvgräs och dvärgris. Då växterna starkt påverkar sin närmiljö leder det till en ökad produktion av metan i rotzonen.

– Det verkar alltså vara den förändrade vegetationssammansättningen, som stimulerar både produktionen av metan i och transporten av metan från myren till atmosfären, säger Tobias Eriksson.

Han såg däremot ingen direkt effekt av kvävetillskott på kolbalansen, vare sig på myrens nettoupptag av koldioxid eller på kolackumulering.

Ökat svaveltillskott hade endast små effekter på metanemissionen från myren, detta trots att tillförsel av sulfat vanligtvis medför att metanbildande processer går långsammare och därmed borde dämpa metanemissioner från myrar.

Vid ökad temperatur minskade metanemissionerna, troligtvis som en effekt av att nedbrytningen av växtmaterial med full tillgång på syre går fortare. När det döda växtmaterialet väl når ner till den syrefria delen av myren är det inte så mycket kvar för de metanbildande bakterierna att leva på.

– Effekterna av kväve, såväl som svavel och ökad temperatur är framför allt indirekta, det vill säga de har drivits av förändringar i andra faktorer, såsom vegetationssammansättning. Detta visar hur viktigt det är att göra försök som är så långa att de ger tid för sådana förändringar att inträffa, avslutar Tobias Eriksson. Med kortare försök hade bara de direkta förändringarna blivit synliga.

----------------------------------

Skoglig magister Tobias Eriksson, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Boreal mire carbon exchange - sensitivity to climate change and anthropogenic nitrogen and sulfur deposition”. Disputationen avser skoglig doktorsexamen.

Tid: Fredagen den 1 oktober 2010 kl. 10.00

Plats: Hörsal Björken, SLU, Umeå

Opponent: Professor Nancy B. Dise, Department of Environmental & GeographicalSciences, Manchester Metropolitan University

Mer information

Tobias Eriksson, Tobias.Eriksson@sek.slu.se, 090-786 86 38, 073-060 36 43

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002344/

Institutionen för skogens ekologi och skötsel, http://www.seksko.se/

Hemort: Umeå