”Naturhänsyn i skogsbruket har god effekt”

Naturhänsyn i skogsbruket genom att lämna enskilda träd och trädgrupper vid avverkning fungerar, konstaterar en internationell forskargrupp ledd av två forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). För en del skogsarter krävs dock större skyddade områden för att de ska överleva. Forskargruppen har analyserat data från ett stort antal studier världen runt. Det är svårt att säga exakt vad naturhänsynen inom det svenska skogsbruket har inneburit eftersom färre träd har sparats här jämfört med genomsnittet i studierna. Däremot skulle det vara positivt för den biologiska mångfalden om fler träd lämnades vid framtida avverkningar.

Kalhuggning i skogsbruket påverkar många växter och djur negativt. Skogsbruket har i ungefär 20 år regelmässigt visat naturhänsyn genom att vid avverkning lämna kvar en del enskilda träd och trädgrupper för att gynna den biologiska mångfalden.Sådan naturhänsyn är vanlig också i till exempel Norge, Finland och Baltikum liksom i delar av Nordamerika och Australien. Trots många forskningsstudier har det hittills varit osäkert hur stor betydelse naturhänsynen har. För Sverige är det särskilt viktigt att veta om det fungerar eftersom naturhänsynen är mycket omfattande. En yta motsvarande ungefär 300 000 fotbollsplaner (200 000 ha) avverkas varje år och varje skogsägare ska enligt lagen visa naturhänsyn vid varje avverkningstillfälle.

Lena Gustafsson och Katja Fedrowitz vid SLU har initierat och lett en global meta-analys, publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology, där resultat från många undersökningar lagts samman och analyserats gemensamt.

Resultatet är tydligt: de arter som hör hemma i skog har större chanser att överleva om träd lämnas jämfört med kalhuggning. Det blir både fler arter och större mängd av arterna. Däremot är uppvuxen skog generellt sett bättre för skogsarterna än avverkade områden med lämnad naturhänsyn.

– Naturhänsyn har god effekt på skogsarterna men det är inte ett universalmedel för den biologiska mångfalden. Olika naturvårdsmetoder bör kombineras. För vissa skogsarter är större skyddade områden en förutsättning för att de långsiktigt ska kunna finnas kvar i skogslandskapet, säger Lena Gustafsson.

Forskarna har också analyserat effekten på arter som trivs i öppna marker som bildas till exempel efter storm eller brand. De trivdes bättre på hyggena med naturhänsyn jämfört med uppväxt skog. Avverkade områden med naturhänsyn är därmed positiva både för skogsarter och för arter som gynnas av störning. Avverkade områden med naturhänsyn hyser till och med generellt sett fler arter än såväl kalhyggen som avverkningsmogen skog.

Trots de tydliga resultaten måste man vara försiktig med att dra slutsatser för svenska förhållanden. I många av de studier som ingick hade mycket mer träd lämnats på hyggena än vad som är regel i Sverige. Hos oss lämnas enligt officiell statistik 3-5 procent av arealen medan genomsnittet lämnat i meta-analysen var ungefär 30 procent.

En del av resultaten har dock stor relevans för Sverige. Analysen visar nämligen att ju mer naturhänsyn som lämnas, desto bättre är effekten. Om fler träd skulle lämnas efter avverkning i Sverige så skulle nyttan för den biologiska mångfalden öka. Analysen visade också att effekten ökar med tiden efter avverkning och det är alltså viktigt av att träden får stå kvar under lång tid.

- Vår internationella forskargrupps övergripande slutsats är att naturhänsyn vid avverkning är en lovande metod att kombinera skogsbruk och naturvård, säger Lena Gustafsson.

Frågor om studien kan ställas till Lena Gustafsson, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47.

Artikeln kan laddas ner här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.12289/abstract

Fedrowitz, K., Koricheva, J., Baker, S.C., Lindenmayer, D.B., Palik, B. Rosenvald, R., Beese, W., Franklin, J.F., Kouki, J., Macdonald, E., Messier, C., Sverdrup-Thygeson, A., Gustafsson, L. 2014. Can retention forestry help conserve biodiversity? A meta-analysis. Journal of Applied Ecology. DOI: 10.1111/1365-2664.12289.

Bildtext 1: Sedan ungefär 20 år tillbaka har skogsbruket regelmässigt visat naturhänsyn vid avverkning, vilket innebär att en del träd och trädgrupper lämnats för att gynna den biologiska mångfalden. I förgrunden syns enskilda aspar som lämnats som naturhänsyn och i bakgrunden en trädgrupp, en så kallad hänsynsyta, med gran. En global meta-analys ledd av forskare vid SLU i Uppsala visar att rätt utförd är naturhänsyn är en bra åtgärd för floran och faunan. Foto: Lena Gustafsson, SLU.

Bildtext 2: Naturhänsyn i skogsburket innebär att lämna träd vid avverkning för att gynna den biologiska mångfalden. Ibland lämnas enskilda träd och ibland, som på bilden, grupper av träd, så kallade hänsynsytor. Foto: Lena Gustafsson, SLU

Bildtext diagram: Avverkade områden med naturhänsyn (kvarlämnade träd) har fler skogsarter än traditionella kalhyggen och fler arter knutna till öppna skogmarker än uppvuxen skog. Det totala artantalet blir därför också högt.

Bilder här:

http://publish.mynewsdesk.com/se/list/images