Gå direkt till innehåll
Rekordår för lingon i Götaland

Pressmeddelande -

Rekordår för lingon i Götaland

Årets lingonskörd ser ut att bli rekordstor i Götaland. Prognosen från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar på bra tillgång i alla landsdelar utom i Norra Norrland, jämfört med ett normalår.

För Götalands del tycks tillgången på lingon kunna bli mer än tre gånger så stor som ett normalår (se diagram 1). Det är faktiskt nästan femtio procent högre än den tidigare högsta noteringen sedan mätningarna började 2003, för denna del av landet. Även i Svealand verkar lingontillgången bli något bättre än normalt, medan det lutar åt ett helt normalt lingonår i Södra Norrland. För Norra Norrland ser det dock fortsatt mörkt ut, med ytterligare ett år med endast drygt hälften så mycket bär jämfört med medelvärdet för perioden 2003–2014. Prognosen baseras som vanligt på uppgifter från Riksskogstaxeringen och SLU:s skogliga försöksparker.

– Den rekordstora tillgången på lingon i Götaland kan kanske förklaras med att föregående sommar var väldigt gynnsam för blomanlagsbildandet hos lingon tillsammans med en bra sommar för kart- och bärproduktion i år, säger Jonas Dahlgren, som ansvarar för bärprognoserna vid SLU:s Riksskogstaxering.

Även om vi inte har sett tillnärmelsevis så mycket bär i tidigare års uppskattningar av lingontillgången i Götaland, är det fortfarande Svealand som har de största tillgångarna i absoluta tal, med ca 20 procent mer bär än i Götaland och Södra Norrland och över 40 procent mer bär än i Norra Norrland (se diagram 2 och karta).

Bärtätheten varierar mycket och detta leder till att det även i Norra Norrland är möjligt att lokalt hitta bra med bär. Stora lokala variationer tillsammans med att mängden bär i skogarna påverkas av vädret och andra händelser under ett helt år, från det att blomanlagen bildas på sommaren tills de mognar nästa sommar, leder till att det är mycket svårt att avgöra vilka enskilda vädersituationer och/eller andra händelser som ger ett bra eller dåligt lingonår på en enskild plats.

Om årets blåbärstillgång

SLU:s prognos för årets tillgång på blåbär, som presenterades i mitten av juli, pekade på ett bra år i Norrland och ett lite sämre år än normalt i Svealand och Götaland. Med mer tillgänglig information och framför allt fler provytor med mogna blåbär, kan man nu konstatera att prognosen pekade på en något bättre tillgång än vad som blivit fallet i Norrland och det omvända i Götaland. De nya beräkningarna påvisar mellan 10 och 20 procent färre blåbär än prognosen i Norrland och lika mycket mer i Götaland. I norra Sverige har troligen mer kart än normalt fallit av på grund av sämre pollinering vid blomningen och i södra landsändan har förmodligen det myckna regnandet bidragit till att fler kart än vad vi är vana vid har utvecklats till mogna bär.

Diagram och karta

Diagram 1: Prognos för relativ lingonförekomst i olika landsdelar år 2015 jämfört med genomsnittet för åren 2003-2014, procent. Grafik: Ola Langvall, SLU.

Diagram 2: Prognos för lingonförekomst år 2015 i olika landsdelar jämfört med genomsnittet för åren 2003-2014, genomsnittligt antal bär per kvadratmeter och år. Grafik: Ola Langvall, SLU.

Karta: Prognos för lingonförekomst år 2015 i olika delar av landet, genomsnittligt antal bär per kvadratmeter och år. Grafik: Ola Langvall, SLU.

Kontaktpersoner
Jonas Dahlgren, analytiker
Riksskogstaxeringen, SLU i Umeå, Västerbotten
E-post: jonas.dahlgren@slu.se. Telefon: 090-786 82 93.

Ola Langvall, försöksledare
Enheten för skoglig fältforskning, SLU i Asa, Småland
E-post: ola.langvall@slu.se. Telefon: 0472-26 31 80.

SLU:s bärprognoser är en del av program Skog inom universitetets verksamhetsområde för miljöanalys.

Ämnen

Kategorier


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.