Skip to main content

SLU-forskare får drygt 28 miljoner från Wallenbergstiftelse

Pressmeddelande   •   Okt 05, 2012 09:00 CEST

Forskare Lars Hennig studerar gener och celler och mekanismer som skiljer olika celler åt. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

Hur vet en cell att den ska bilda ett blad och inte en rot? Hur fungerar genernas koder så att cellen vet var genen ska hamna i cellkärnan och vilken funktion den ska ha? Det är några av de frågor som SLU-forskaren Lars Hennig, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU Uppsala, intresserar sig för. Han får som huvudsökande 28, 8 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Lars Hennig får forskningsmedlen till det femåriga projektet Epigenetic regulation of cell fate in plants, tillsammans med sina kollegor forskare Peter Boshkov, professor Daniel Hofius, professor Claudia Köhler samt professor Eva Sundberg, samtliga vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik.

– Det är bra med denna satsning på SLU, som har en excellent grundforskning inom epigenetik. Pengarna skapar en grund för forskarna som kan visa vägen även för tillämpad forskning, säger Lars Hennig och menar att de här pengarna betyder väldigt mycket och möjliggör både en mer långsiktig och riskvillig, innovativ forskning.

Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som kan överföras från föräldrar till sin avkomma inom allt levande. En gen är en sekvens av DNA som vanligtvis kodar för ett visst protein. Inom forskningsområdet epigenetik studeras förändringar i funktionen av DNA som kan orsakas av den miljö som en organism lever i, och som alltså sker utanför själva DNA-sekvensen i cellen. Denna typ av förändringar sker genom att gener ”sätts på” eller ”stängs av” och har också i vissa fall visat sig kunna ärvas av kommande generationer.

En cellkärna innehåller mycket stora mängder DNA-sekvenser med gener.

– Hur kommer de in och hur passar de in i cellkärnan. De bär på koder som avgör deras placering och vilken betydelse de ska få, säger forskare Lars Hennig.

– Vilka mekanismer är det som skiljer olika celler från varandra och hur kan man använda sig av den kunskapen när man till exempel förädlar växter och önskar skapa en snabbare tillväxt?

I cellerna finns ”barriärer” som slår på och av gener, vilket styr liv och död i cellerna. En växt som till exempel angrips av en svamp kan välja att dö på det angripna stället för att försöka rädda resten av växten.

Ibland orsakar den här typen av förändringar okontrollerad celldelning istället för celldöd. Det finns likheter med till exempel utveckling av cancer hos människa och djur. För att förstå varför celler normalt endast dör eller delar på rätt signal studerar SLU-forskarna modellväxter som backtrav, gran och mossa.

Lars Hennig pekar även på de starka samarbetspartner inom växtbiologin som finns i närheten på Uppsala universitet och SkogForsk, som gemensamt med SLU bildade Linnean Center for Plant Biology.

Totalt delar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i år ut drygt 700 miljoner kronor till samman¬lagt 25 forskningsprojekt med ”potential att leda till nya vetenskapliga genombrott”. Inom ett annat molekylärbiologiskt forskningsprojekt, som får 31,3 miljoner kronor och som leds från Umeå universitet av universitetslektor Markus Grebe, finns tre medsökande från SLU: professor Rishikesh P. Bhalerao, forskare Karin Ljung och forskarassistent Stephanie Robert, samtliga vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå.

Kontaktperson:
Forskare Lars Hennig, tel 018- 67 33 26, mejladress: Lars.Hennig@slu.se

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera