Stadsnära boskap hot mot kvinnors hälsa i Centralasien

Sjukdomen brucellos, som kan spridas från djur till människa, är ett hot mot folkhälsan i fattiga länder där småskalig djurhållning flyttar in i snabbt växande städer. Det visar studier i Tadzjikistan som gjorts av Elisabeth Lindahl-Rajala från SLU. Smittan visade sig vara vanlig bland mjölkkor, får och getter i huvudstadens utkanter och kvinnor löper stor risk att smittas.

Brucellos är en bakteriesjukdom som smittar mellan djur och människor (en zoonos) och beskrivs av WHO som en bortglömd sjukdom som främst drabbar fattiga människor i låginkomstländer. Människor smittas ofta vid konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter från infekterade kor, får och getter eller vid hantering av sjuka djur. För att förhindra att människor blir smittade av brucellos måste sjukdomen bekämpas inom djurpopulationen. Detta är dock svårt i länder med dålig kontroll av handel och import av djur.

Elisabeth Lindahl-Rajala från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt vilket hot brucellos utgör mot folkhälsan i Tadzjikistan – ett land som gränsar till bland annat Afghanistan och Uzbekistan.

– Vi har funnit att många kor, får och getter i huvudstaden Dusjanbe är infekterade med Brucella-bakterier, säger Elisabeth Lindahl-Rajala. Vi visar också att konsumtion av och handel med opastöriserade mjölkprodukter är vanlig i staden, vilket kan utgöra en stor risk för folkhälsan.

Kunskapen om brucellos var mycket låg bland de tillfrågade hushållen i staden och en majoritet ville lära sig mer om sjukdomen och om hur den kan förebyggas. Med tanke på den låga kunskapsnivån, den utbredda förekomsten av riskbeteenden och en vilja bland hushållen att lära sig mer, bör en informationskampanj riktad mot hushåll med livsmedelsproducerande djur vara en del av insatsen i ett framtida kontrollprogram mot brucellos i Tadzjikistan.

– Våra resultat tyder också på att kvinnor löper särskilt stor risk att drabbas av brucellos, då de i stor utsträckning sköter de arbetsuppgifter som kan innebära stora smittorisker, såsom att mjölka kor och hantera aborterade foster och nyfödda kalvar, fortsätter Elisabeth. Detta kan även gälla i många andra låginkomstländer där kvinnor ofta har ansvar för djuren i familjen.

Resultaten pekar också på att de analysmetoder som används inom övervakningsprogram för brucellos i många länder idag, däribland även Sverige, kan behöva kompletteras med mer känsliga analysmetoder för att inte missa Brucella-infekterade djur.

I Sverige utrotades sjukdomen i djurpopulationen på 1950-talet genom bl.a. vaccinering av kor och samtidigt blev det lag på att mjölk skulle pastöriseras. Brucellos hos livsmedelsproducerande djur omfattas av epizootilagen och är anmälningspliktig.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 53–54 i avhandlingen.

--------------------------------------------------------------

Leg. veterinär Elisabeth Lindahl Rajala försvarade sin doktorsavhandling Brucella in Tajikistan – Zoonotic risks of urbanized livestock in a low-income country vid SLU i Uppsala den 9 december 2016. Opponent var Javier Guitian, The Royal Veterinary College, Storbritannien.

Mer information
Elisabeth Lindahl Rajala
Institutionen för kliniska vetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet
elisabeth.lindahl-rajala@slu.se, 018-67 11 34

OBS! Elisabeth Lindahl Rajala nås säkrast via e-post.

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/13851/

Information om brucellos hos Statens veterinärmedicinska anstalt
http://www.sva.se/djurhalsa/epizootier/brucellos1

Pressbild (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

• Tadzjikisk kvinna med ko. Foto: Elisabeth Lindahl Rajala