Skip to main content

Trädgårdshistoria: Färre handelsträdgårdar när transporter förenklades NU MED BILDER!

Pressmeddelande   •   Maj 16, 2014 11:00 CEST

Utanför växthusen i Nora handelsträdgård i Danderyd en vinter på 1940-talet. Foto: Danderyds blomsterhandel

Vi beklaragar att länkarna till pressbilderna inte fungerade i förra utskicket. Se längst ner i mejlet!


Försörjningen av städernas befolkning var en av de viktigaste faktorerna för det nya industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Trädgårdsprodukter var efterfrågade och det fanns hundratals småskaliga trädgårdsföretag i närheten av de större städerna. Avfall från städerna användes som värme- och näringskälla i odlingarna, varifrån grönsaker, blommor och bär såldes i närområdet. I en unik avhandling från SLU beskriver Inger Olausson hur den svenska trädgårdsnäringen förändrades när transporterna effektiviserades.

Hortonom Inger Olausson har i sitt doktorsarbete vid SLU beskrivit den svenska trädgårdsnäringens historia under åren 1900-1950 med hjälp av fallstudier i Stockholmsområdet. Det finns bara en tidigare avhandling i Sverige om kommersiell trädgårdshistoria.

- Det är unik forskning inom ett helt eftersatt område, där det knappt samlats in något källmaterial tidigare, säger Inger Olaussons handledare vid SLU, agrarhistorikern Janken Myrdal.

Herrgårdsträdgårdarna vid Krusenbergs gård söder om Uppsala och Antuna gård utanför Upplands Väsby ingick i studierna. Båda drevs av anställd personal och hade en omfattande försäljning av trädgårdsprodukter. Erik Nilssons handelsträdgård på Runmarö och Nora handelsträdgård i Danderyd drevs som familjeföretag, vilket var den vanligaste företagsformen. Inger Olausson har samlat och använt källmaterial i form av räkenskaper, korrespondens, dagböcker och fotografier, och hon har bland annat tagit upp trädgårdsmästarnas kunskap, odlingsteknik, sortiment, lokalisering av företagen och avsättning av produkterna.

- Det krävdes inte några stora arealer för att försörja sig på trädgårdsodling, särskilt inte om det fanns drivbänkar och växthus som förlängde odlingssäsongen, säger Inger Olausson.

Särskilt i och omkring de större städerna fanns handelsträdgårdar som odlade och sålde ett rikt utbud av grönsaker, blommor, bär och andra trädgårdsprodukter. Närheten till kunderna var viktig eftersom många av produkterna var ömtåliga och skrymmande färskvaror. Produktionen var intensiv och resurskrävande med odling på friland och under glas, dvs. i drivbänkar och växthus. Avfall från städerna - hästgödsel, latrin och annat avskräde - användes som värmekälla i varmbänkarna, där de tidigaste grönsakerna drevs fram. Näringsämnena i avfallet togs också tillvara i odlingarna.

Inflyttningen till städerna var stor kring sekelskiftet 1900 och allt fler människor blev beroende av att köpa all sin mat. Efterfrågan på trädgårdsprodukter ökade när nyttan med att äta frukt och grönt blev känd. Många fick det bättre ställt och kunde så småningom köpa mer än till livets nödtorft, vilket bidrog till ett ökat intresse för prydnadsväxter. Allt detta gynnade trädgårdsnäringen och den stadsnära odlingen ökade kraftigt.

- Men transporterna blev effektivare, handeln förändrades och avstånden ökade mellan producent och konsument, säger Inger Olausson. Det förde med sig långtgående förändringar för trädgårdsnäringen.

Den ökade efterfrågan på trädgårdsprodukter ledde även till att importen ökade kraftigt från länder med lägre produktionskostnader. Exempelvis ökade tomatimporten med 4 000 procent under åren 1912–1937. Marknaden blev allt mer global och säsongsvariationerna i utbudet suddades ut.

Handeln förändrades och mellanhänderna blev fler, vilket ledde till att produkterna måste bli tåligare och enhetligare. Bredden i det odlade sortimentet minskade och andra egenskaper än smak och doft prioriterades. Trädgårdsnäringens aktörer, t.ex. odlarorganisationer och statliga utredningar, drev på för att förenkla för handeln. Storskaliga, rationellt drivna odlingar gynnades av utvecklingen. Användningen av växtskyddsmedel ökade för att minska kostnaderna för arbetskraft. De flesta av de små, stadsnära odlingarna konkurrerades därmed ut.

Frågan om trädgårdsprodukternas kvalitet har varit aktuell under hela 1900-talet, men synen på kvalitet har förändrats, menar Inger Olausson.

- Nu efterfrågar många konsumenter den variation i utbudet som gått förlorad, och man uppskattar minsta möjliga miljöbelastning av produktionen, med korta transporter och med mindre användning av kemikalier. Denna önskade utveckling är på många sätt motsatt den som rått under stora delar av 1900-talet, säger hon.

------------------------------------------------

Hortonom Inger Olausson vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900–1950 med fyra fallstudier i Stockholms län". Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

  • Tid: fredagen den 23 maj 2014 klockan 10.00
  • Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna
  • Opponent: docent Catharina Nolin, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.

Mer information

Inger Olausson, 070-926 90 29, Inger.Olausson@slu.se

Avhandlingen

Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU

Inger Olaussons personliga hemsida vid SLU

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges)


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.