Skip to main content

Rättssäkerheten viktig men vi får inte glömma skolans mål

Pressmeddelande   •   Feb 16, 2017 08:23 CET

I ett reportage på tisdagskvällen visar Uppdrag Granskning hur elever och i viss mån även lärare hanterar provsituationen vid de nationella proven på ett sätt som inte är avsett.

Jag förstår att man upprörs över uppgifter om att elever har använt otillåtna hjälpmedel vid provsituationer. Rättssäkerheten i betygssättningen är viktig, inte bara när det gäller nationella proven. Så länge betygen ligger till grund för möjligheter att söka vidare till högre utbildning så måste lärarnas betygsättning vara så objektiv och likvärdig som det möjligtvis går. Att 91 procent av lärarna upplever att de nationella proven genomförs på ett rättssäkert sätt är samtidigt mycket glädjande.

Efter att ha tagit del av den underliggande undersökningen blir jag dock minst sagt förvånad över den inställning till bedömning och betygssättning som en del av de citerade lärarna ger uttryck för. De verkar ha missat att skolans mål är att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt under sina år i utbildningssystemet. Elever som riskerar att inte nå upp till målen för betyget godkänt måste självklart ges återkommande chanser att ta igen kunskapsluckor. Det är varje rektors skyldighet att skapa förutsättningar för det. Som rektor kan du inte stå vid sidan av och se på hur en elev misslyckas utan att ingripa. De lärare som blir upprörda över detta har nog helt missförstått sitt uppdrag.

Lärarna måste sluta att se sin betygssättning i första hand som en individuell rättighet och ett maktmedel ägnat åt att belöna och bestraffa elevers beteende. Bedömningen är ett pedagogiskt verktyg vars syfte i första hand är att öka elevernas kunnande, mätt i de skilda kunskapskvaliteter som nämns i styrdokumenten. Lärande sker på olika sätt. Inget är mer fusk än något annat.

Ett annat exempel är den lärare som i enkäten uttryckte indignation över att såväl rektor som kollegor ifrågasatt hens betygssättning. Samarbete mellan lärare i bedömningsfrågor är något oerhört positivt och ett sätt att öka likvärdigheten, i alla fall lokalt. Den lärare som har svårt att acceptera det behöver kanske ompröva sitt yrkesval.

Så även om jag tycker att såväl Uppdrag granskning som en del av de citerade lärarna visar på en lite mossig inställning till hur och när lärande sker, håller jag med om att det blir ett problem när villkoren för att kunna skriva ett bra resultat på nationella prov inte är lika för alla elever. Problematiken verkar vara densamma som vid högskoleprovet. Den digitala utvecklingen har förändrat förutsättningarna för att systemet ska fungera som det är tänkt. Jag har svårt att se att lösningen kan vara att skruva upp motåtgärderna med kroppskontroller, repressalier och kameraövervakning.

Digitalisering av de nationella proven kommer sannolikt att lösa en del av de problem som identifierats i enkäten. Innan vi är där får vi försöka förhålla oss till de utmaningar som finns. De nationella provens huvudfunktion är att ge lärarna ett verktyg för att kalibrera sin betygssättning. En elev som nått anmärkningsvärt goda resultat i förhållande till hur hen presterat innan kan och ska självklart ges ytterligare möjligheter att visa sina kunskaper.

Min avsikt är inte att mörka att det verkar finnas ett problem i Sverige med stigande betygsnivåer som inte har sin grund i motsvarande stigande kunskapsnivåer. Skolledare och lärare behöver diskutera de här frågorna internt. Jag menar att lösningen ligger hos oss, i våra egna förhållningssätt och attityder och hur vi förmedlar dessa till eleverna. Externt bestämda regler för att stävja det man utifrån ser som olämpliga beteenden kommer aldrig att få samma effekt som när professionerna själva kommer överens om hur vi vill jobba.

Förbundsordförande Matz Nilsson, 0703-325399

Sveriges Skolledarförbund är ett fack- och yrkesförbund som organiserar drygt 7 000 förskolechefer, biträdande rektorer, rektorer och förvaltningschefer.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera