​Besöksnäringen enig i kritiken av föreslagna ändringar i fjälljakten och fjällfisket

I december föreslog regeringen via en promemoria från Näringsdepartementet att reglerna för småviltsjakten i fjällen ska ändras. Förslaget innebär att möjligheten för utländska besökare att jaga och fiska i fjällen kan begränsas kraftigt.

Swedish Lapland Visitors Board anser att nuvarande förslag på regeländring måste dras tillbaka. I promemorian finns en bristfällig konsekvensanalys av påverkan på företag som erbjuder upplevelser och produkter kopplat till jakt och fiske ovanför odlingsgränsen anser Swedish Lapland Visitors Board. Näringsdepartementets promemoria anger att förslaget ”inte kommer att ha några omedelbara ekonomiska konsekvenser”. Något som tydligt visar på att besöksnäringsperspektivet inte utretts och besöksnäringens betydelse som exportnäring helt förbises menar man. Det är något som behöver analyseras innan ett förslag till förändring kan läggas fram för beslut.

– Förslaget tar helt enkelt inte hänsyn till besöksnäringen som en viktig exportnäring, med internationella gäster som drivkraft för lokal och regional tillväxt, konstaterar Erica Mattsson Destinationsstrateg på Swedish Lapland Visitors Board.

Besöksnäringen är idag en strategiskt viktig basnäring i regionen gällande tillväxt och sysselsättning, där jakt- och fisketurism utgör en betydande del av en naturbaserad destination med flertalet ekoturismföretag.

– Besöksnäringen skapar dessutom arbetstillfällen som stannar på orten. Därför är dessa företag viktiga för utveckling av våra fjällkommuner; både vad gäller jobb men också för att skapa ett tillräckligt underlag för servicefunktioner samt ett utbud som bidrar till en attraktiv boendemiljö, fortsätter Erica.

Svensk Turism AB, som är företrädare för besöksnäringen på ett nationellt plan, framhåller att besöksnäringen utgör en betydande del av svensk ekonomi och omsätter idag 269 miljarder kronor och genererar ett exportvärde dvs utländska besökares konsumtion i Sverige, på 97 miljarder kronor vilket är mer än många traditionella basnäringar gör. Det finns även ett ökat fokus på utvecklingen av reseanledningar för att stärka denna trend, där Sveriges natur och olika typer av aktiviteter knutna till den i mycket stor utsträckning utgör själva reseanledningen.

– Med ovan som utgångspunkt saknar svensk Turism AB näringsperspektivet och de ekonomiska effekterna för en av Sveriges snabbast växande exportnäringar – besöksnäringen säger Magnus Nilsson, Vd för svensk Turism AB.

Swedish Lapland är en destination med en betydande turismexport och har idag 34 % internationella gäster. Generellt spenderar den internationella gästen i regionen 1044 kr/gästnatt medan den svenska gästen spenderar 625 kr/gästnatt. Swedish Lapland Visitors Board arbetar strategiskt, tillsammans med turismentreprenörer inom jakt och fiske, med tematisk marknadsföring på internationell marknad. De tematiska marknadsgrupperna är en aktivitet inom strukturfondsprojektet Destination Capacity Building in Swedish Lapland.

– Regeringen har också tydligt visat på vikten av stärkt turismexport i samband med de extra medel om totalt 70 miljoner som under 2015-2017 tillförs Visit Sweden och Tillväxtverket för satsningen på bland annat utveckling och internationell marknadsföring av hållbar natur - och ekoturism på landsbygden. Fiske och jakt i ordnade former är just sådana produkter och upplevelser, menar Erica Mattsson.

Swedish Lapland Vistors Board är inte de enda som ställer sig kritisk till förslaget. Ekoturismföreningen instämmer i andra aktörers kritik i att konsekvenserna för jakt- och fisketurism ovanför odlingsgränsen inte beaktats. Ekoturismföreningen uppfattar förslaget i väsentliga delar som alltför ensidigt och partiskt och menar att Näringslivsdepartementet borde belysa frågan från flera olika perspektiv och intressen.

– Förslaget kan inte ha som främsta och i stort sett enda utgångspunkt att ge svenska jägare företräde till småviltsjakten på utländska besökares bekostnad. I synnerhet när det sannolikt är just dessa internationella jägare som spenderar mest på resmålet och är därför en viktig kundgrupp för många företag inom jakt- och fisketurismen, säger Per Jiborn, Generalsekreterare för Ekoturismföreningen.

Besöksnäringen i Swedish Lapland har, liksom besöksnäringen i hela Sverige, satt ett fördubblingsmål för tillväxt. I denna region innebär det en ökning av den turistekonomiska omsättningen från 4,1 miljarder år 2010 till 8,2 miljarder till år 2020. År 2014 hade besöksnäringen uppnått en omsättning på 5,8 miljarder kronor. Export, dvs. utländska besökares konsumtion i Sverige, pekas ut som en väg för att nå fördubblingsmålet.

– Enligt Visit Swedens fördjupade målgruppsanalys rankar 8 av 11 utländska marknader destinationen Swedish Lapland som det resmål, näst efter Stockholm, som man helst vill besöka i Sverige. Analysen visar på en stor efterfrågan av naturupplevelser och destinationen Swedish Lapland är rikt på naturliga tillgångar för produkter och upplevelser som efterfrågas av den globala resenären, berättar Graeme Richardson, marknadsansvarig på Swedish Lapland Visitors Board.

Destinationen Swedish Laplands reseanledningar är till stor del kopplade till regionens unika och sköra subarktiska natur och kultur. Det måste värnas om regionens natur- och kulturtillgångar och säkerställas att de nyttjas på bästa sätt för långsiktig och hållbar utveckling i samspel med rennäring och lokalbefolkning. Man efterlyser därför ett bättre underlag innan förslaget läggs fram för beslut. Uppfattningen att underlaget är bristande och att närmare utredning behövs är gemensamt för remissvaren från besöksnäringens organisationer och de dryga 25 företag verksamma i regionen som tillsammans formulerat ett samlat remissvar.

Länkar:

Swedish Lapland Visitors Boards remissvar

Förslaget i sin helhet

Ekoturismföreningens sammanställning av besöksnäringsföretag och organisationers remisssvar