Skip to main content

s/s Storskär ett levande teknikmuseum

Pressmeddelande   •   Maj 02, 2014 09:53 CEST

Dryga 100 år fyllda är ångfartyget s/s Storskär ett levande teknikmuseum – en kulturskatt i full drift. Men att driva en gammal ångbåt är ingen enkel uppgift och ibland behövs det hjälp för att kunna hålla ångan uppe.

S/s Storskär byggdes år 1908 på Lindholmens Mekaniska Verkstad i Göteborg – idag ägt av Stockholms läns landsting. Trots att den anrika ångbåten är K-märkt går hon fortfarande i ett omfattande reguljärt trafikprogram i Stockholms skärgård från mitten av maj till september. Sedan år 2007 är Blidösundsbolaget kontrakterad redare åt Waxholmsbolagets båtar, men att driva en gammal båt har även sina problem.

– Vi har upptäckt att mycket kunskap kring reparationer av de gamla ångbåtarna byggde på ren erfarenhet hos personer som kanske hade sysslat med detta hela livet - men som tyvärr är borta idag, säger Niklas Schölin, teknisk chef på Blidösundsbolaget.

Niklas Schölin kom i kontakt med Swerea KIMAB första gången år 2011 i samband med ett oväntat korrosionsangrepp på en bronspropeller, och när man fick problem med Storskärs kondensor var det därför naturligt att ta kontakt igen.

Storskär oljeeldas och drivs av en trecylindrig ångmaskin, vars kondensor är uppbyggd av nära 1000 kondensortuber. Kylningen genom tuberna sker med vatten från den omgivande sjön medan ångan passerar på utsidan. Eftersom tuberna senast byttes år 1998 är de i sammanhanget dock att betrakta som nya. 

– Nej, man förväntar sig absolut inga problem efter bara 15 år, och när det började gå hål i alldeles för många tuber misstänkte vi att det kunde bero av någon form av korrosion, berättar Niklas Schölin.

Anders Björkblad är expert i materialprovning vid Swerea KIMAB. När han i december besökte Storskär vid Strömkajen tillsammans med sin kollega, korrosionsexperten Magnus Nordling, kunde de konstatera att hålen i tuberna hade uppstått från insidan. Korrosionsformen kallas gropfrätning och kräver vanligen tillgång på både saltvatten och luft.

En genomförd materialanalys på Swerea KIMAB visade att tuberna var tillverkade i en koppar-nickellegering som fortfarande används som standarlegering för bruk i havsvatten och bräckt vatten. Därmed var problemet inte orsakat av ett felaktigt materialval, utan det troliga svaret stod istället att finnai en driftsparameter.

– Vi noterade att flera av de tuber som hade kraftigast korrosionsangrepp låg just i nivå med båtens vattenlinje, berättar Anders Björkblad.

Vid genomgång av driftsbetingelserna visade det sig att kondensorn inte rutinmässigt töms på kylvatten när Storskär låg i hamn. Det innebär att de nedre tuberna står helt fyllda med sjövatten, medan de övre tuberna istället torkas ut och tuberna närmast vattenlinjen blir omväxlande vätskefyllda och urtorkade.

För att minska risken för gropfrätning och öka tubernas hållbarhet rekommenderade Swerea KIMAB därför att kondensorn vid stillaliggande helt töms på kylvatten, samt spolas igenom med färskvatten och torkas ordentligt med varmluft.

– När vi har fått problem med båtarna har vi ibland fått återuppfinna hjulet på nytt, och därför är jag väldigt glad över att vi nu har fått kontakt med Swerea KIMAB och kan använda oss av deras kompetens, berättar Niklas Schölin.

Kontakt: Anders Björkblad, 08-440 48 57

Text: Maria Öhman, Swerea KIMAB

Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produktionsteknik samt produktframtagning. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och övriga kunder och att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Koncernen har ca 550 medarbetare och omsätter 650 Mkr/år. Verksamheten bedrivs i fem forskningsinstitut (Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST) Verksamhet finns i Jönköping, Luleå, Linköping, Mölndal, Piteå, Stockholm och Oslo samt i Brest och St Etienne i Frankrike.

 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera