Skip to main content

Skadeatlas för plast förhindrar dyra misstag

Pressmeddelande   •   Jan 10, 2017 10:00 CET

Kontroll av glasfiberarmerad plast, GAP.

En ny skadeatlas framtagen av Swerea KIMAB och Inspecta, gör det möjligt att få bättre överblick över skador på glasfiberarmerad plast, GAP.

–Atlasen förklarar, visar och ger råd när det gäller olika typer av skador, vilket minskar risken att göra felbedömningar på materialet, berättar Karin Jacobson, sektionschef på Swerea KIMAB.

Handboken innehåller en genomgång om materialet, om förstörande och oförstörande provning och om de regelverk man har att rätta sig efter.

- Våra regelverk är egentligen väldigt tydliga, både när det gäller nytillverkning och reparationer av både cisterner och rörledningar, poängterar säger Pernilla Utterström, expert på Inspecta och en av skadeatlasens författare.

Besiktningsföretag och inspektörer
Skadeatlasen riktar sig till besiktningsföretag och inspektörer av plast och kompositer. I atlasen listas olika typer av skador i materialet glasfiberarmerad plast, GAP, ett kompositmaterial som vanligen används i korrosiva miljöer.

– Vi vill betona det viktiga i att överhuvudtaget komma igång med att börja inspektera plastinstallationerna. Man kan åstadkomma mycket genom att titta, knacka och känna, säger Pernilla Utterström. Och om man påträffar något kan man få vägledning av skadeatlasen.

–Exempel på användningsområden kan vara till syror i kemisk processindustri, till blekkemikalier i en massafabrik eller till rökgaser i en förbränningsanläggning, säger Karin Jacobson.

Till Skadeatlasen hör även en handbok som innehåller den grundläggande kunskapen om materialen. Den tittar på vad som händer med plasten efter användning, hur egenskaperna förändras och hur driftsbetingelser inverkar. Handboken tar också upp lämpliga metoder för oförstörande provning.

Färre felbedömningar
–Många gånger kan materialet visa förändringar i utseendet, något som inte nödvändigtvis påverkar livslängden eller driftsäkerheten. Tack vare Skadeatlasen kan man undvika att göra felbedömningar och därmed spara stora kostnader, fortsätter Karin Jacobson.

Ofta ser skador i glasfiberarmerad plast värre ut än vad de egentligen är, enligt Pernilla Utterström.

– Det som är farligast är om man under lång tid har slarvat med att inspektera och inte har tittat på plastinstallationerna överhuvudtaget, säger hon.

Atlasen listar den korrekta termen för varje skada samt innehåller förklaringar, orsaker och illustrativa bilder. Det finns också riktlinjer för att bedöma hur allvarlig skadan är, samt rekommendationer för när och hur skadan ska repareras.

Skadeatlasen och handboken har tagits fram i ett samarbete mellan Swerea KIMAB och Inspecta. Projektet har finansiellt stöttats av Energiforsk och Energimyndigheten.

Kontaktpersoner
Karin Jacobson, 073-512 71 03, karin.jacobson@swerea.se
Pernilla Utterström, 010-479 37 68, pernilla.utterstrom@inspecta.com

Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, produktions- och produktutveckling. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och övriga kunder och att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Koncernen har ca 550 medarbetare och omsätter 680 Mkr/år. Verksamheten bedrivs i fem forskningsinstitut (Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST). Verksamhet finns i Stockholm, Jönköping, Luleå, Mölndal, Piteå, Borlänge, Eskilstuna, Linköping, Trollhättan, Olofström och Oslo, samt i Brest och St Etienne i Frankrike.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera