Bilder

Fortunys palats i Venedig - Palazzo Pesaro degli Orfei,1917

2015-07-16 09:58 CEST Hallwylska museet Ett ståtligt gotiskt palats på Campo San Benego i Venedig. Redan under 1900-talets första år installerade Fortuny sig i palatset, först på vindsvåningen med konstnärsateljé och laboratorium. Det blev senare bostad. I bottenvåningen inreds en butik. Fortuny öppnade butiker i flera storstäder , bl a New York och Paris.Idag är palatset ett museum som tillägnas Mariano Fortuny. Glasnegativ.

Målad interiör från ateljén, Palazzo Pesaro degli Orfei av Mariano Fortuny.

2015-07-16 09:57 CEST Hallwylska museet Fortuny bestämde sig tidigt för att måleri inte bara var ett sätt att framställa ett konstverk, utan en möjlighet att återskapa ett latent anlag hos det obearbetade materialet. Färg och ljus var enligt honom de två viktigaste komponenterna i hans konstnärskap. Observera lampan i mitten av bilden, Scudo Saracenolampan, egen produktion.Tempera på duk.

Detaljbild från biblioteket/ arbetsateljén i Palazzo Pesaro degli Orfei

2015-07-16 09:57 CEST Hallwylska museet Fortuny var en bildad man. De första åren i Venedig studerade han måleri, bland annat kopierade han, som traditionen påbjöd, de stora venetianska förebilderna. Han fördjupade sig även i studier av färgblandningar och olika konstnärstekniker. Han övade sig i gravyr men ägnade minst lika mycket tid åt ljusteknik, scenografi, fotografi och musik.

Från biblioteket/ arbetsateljén i Palazzo Pesaro degli Orfei

2015-07-16 09:56 CEST Hallwylska museet Fortuny var en bildad man. De första åren i Venedig studerade han måleri, bland annat kopierade han, som traditionen påbjöd, de stora venetianska förebilderna. Han fördjupade sig även i studier av färgblandningar och olika konstnärstekniker. Han övade sig i gravyr men ägnade minst lika mycket tid åt ljusteknik, scenografi, fotografi och musik.

Henriette Fortuny klädd i pompejansk dräkt och Knossossjal

2015-07-16 09:56 CEST Hallwylska museet Henriette Fortuny klädd i pompejansk dräkt och Knossossjal, inspirerad av den minoiska kulturen. Fortunys första riktiga plagg för kvinnor bestod av vida, nästan heltäckande sidenslöjor. Slöjorna var inspirerade av de grekiska Tanagrafigurerna och tygtrycken hade kretensiska och minoiska motiv. De kallades för Knossossjalar. Användes av tidens avantgardistiska kvinnor. Tempera på pannå

Porträtt av samarbetspartnern och hustrun Henriette

2015-07-16 09:55 CEST Hallwylska museet Porträtt av hustrun Henriette, född Nigrin, från 1932, av Mariano Fortuny. Paret träffades redan 1901 i Paris. Något år senare flyttar hon till honom i Venedig och de inleder ett produktivt och givande samarbete tillsammans – livet ut. Först 1924 gifter de sig. Tempera på kartong.

Klänning från 1910-talet

2015-07-16 09:54 CEST Hallwylska museet Klänning i silkessammet med dekorativt mönster, orientaliska arabesker. Tryckt mönster i guld och silver. Från 1910-talet. Capen var ett återkommande plagg i Fortunys produktion. Kragen kan fällas upp till en kapuschong. Fortuny hämtade bl a inspiration från medeltidens och renässansens klädedräkter.

Delphosklänning

2015-07-16 09:54 CEST Hallwylska museet 1909 registrerade Fortuny patentet för plisserat sidentyg i Paris. Tyget skapades med en apparat, hans egen uppfinning, som ledde till kreationen, grekiskinspirerad kvinnodräkt i siden, Delphos. Idén till modellen kom från hans partner Henriette. Modellen markerar startpunkt för Fortunys internationella framgångar i mode. Dräktens namn kommer från plisseringen hos Aurigatunikan från Delphos.

Mönster - Fortuny

2015-07-16 09:54 CEST Hallwylska museet Mönsterdesign, blyerts och tusch på bomullstyg, efter 1907

Mönsterdesign

2015-07-16 09:53 CEST Hallwylska museet Med åren utvecklade Fortuny sin tryckteknik, bl a att kontinuerligt trycka på tygets yta utan avbrott. Tryckt bomullssammet, efter 1909.