Skip to main content

​Arbetsmarknad + utbildningsväsende = stärkt it-kompetens

Blogginlägg   •  Jun 30, 2015 14:06 CEST

Utbildning är alltid en stor fråga i Almedalen, och så även detta år. Inom it-branschen finns en uttalad problematik kring kompetensförsörjning. En stor fråga är hur arbetsmarknaden och utbildningsväsendet kan samarbeta för att säkerställa att vi utbildar rätt it-kompetens och därmed uppnår ökad tillväxt i Sverige. Enligt IT & Telekomföretagen saknas 10 000 personer med it-kompetens.

Vid ett seminarium som anordnades av Örebro universitet i går presenterade Entreprenörskapsforum en intressant rapport om den högre utbildningens betydelse för tillväxt och matchning. Det finns en tydlig paradox i Sverige i dag när det gäller utvecklingen av antalet högskoleplatser och antalet vakanser på arbetsmarknaden. Båda ökar nämligen. Uppenbarligen fungerar inte matchningen eftersom arbetslösheten trots detta också ökar.

De ekonomisk-politiska slutsatserna av rapporten är:

  • Det finns ett tilltagande matchningsproblem trots kraftig ökning av andelen högutbildade
  • Hälften av den ekonomiska tillväxten senaste årtiondet kan förklaras av att fler högutbildade kommit in i näringslivet
  • Högutbildade är cirka 2-3 gånger så värdeskapande jämfört med lågutbildade
  • Om matchningen mellan näringslivsbehov och utbildning kan förbättras finns det stor tillväxtpotential

Detta talar sitt självklara språk. Att göra en förflyttning genom att utbilda lågutbildade skulle innebära en enorm hävstångseffekt för tillväxten i Sverige. Frågan är bara hur vi ska attrahera dem till it-branschen? Och hur visar vi att det är möjlighet att jobba inom it och telekom? Tänk dig att vi utbildar de som saknar utbildning och får dem intresserade av vår bransch. Vilken förändring och då inte bara humanitärt, utan även produktivt. Väldigt mycket har en koppling till it idag, vi måste hitta sätt att intressera nya grupper.

Efter presentationen av rapporten genomfördes en paneldebatt bestående av representanter både från Almega, politiska partier, näringsliv och fackförbund. Bland annat deltog Anne-Marie Fransson från IT & Telekomföretagen. Hon belyste problematiken kring att gymnasieingenjörerna, som många i dag är i 50-60-årsåldern, försvinner och att det inte finns någon påfyllnad underifrån. Vi måste hittaen bättre koppling mellan den efterfråga på arbetskraft som finns och vilka utbildningar som erbjuds.

På TDC vill vi göra skillnad och närma oss utbildningsfrågan. Vi letar inte nödvändigtvis efter civilingenjörer. Problematiken kring att ingenjörerna försvinner måste lösas. Detta skulle till exempel kunna innebära att vi på TDC och andra organisationer inom den privata sektorn är med och utformar en yrkesutbildning eller att i fler fall kunna vara en del av en praktik på en eftergymnasial it-utbildning.

Anne-Marie Fransson från IT & Telekomföretagen talade även om att vidareutbildning av redan yrkesverksamma borde vara en central del av ett universitet. Vi håller med. Varför inte gräva där vi står och satsa på den kompetens vi faktiskt redan har? Enligt siffror från en TNS Sifo-undersökning som vi genomförde på it-chefer 2014 satsar organisationerna mindre och mindre på kompetensutveckling. Andelen it-chefer som ägnar mindre än fem dagar per år till kompetensutveckling har ökat med 18 procent de senaste tre åren.

Många organisationer i näringslivet kanske inte har resurserna för den kompetensutveckling som medarbetarna behöver och vill ha. Här finns det därför enorma möjligheter till samverkan mellan arbetslivet och utbildningssätena.

Sammanfattningsvis – Sverige behöver fler it-tjejer och it-killar. Och de är nödvändigtvis inte bara civilingenjörer. Vi behöver inte bara hövdingar utan lika mycket, om inte fler, indianer. Och det måste vi jobba hårt för.


Louise Anderberg, HR-direktör TDC Sverige

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera