Junrgzjrfhn03rzwnwkr

Ålyngel sätts ut i Stångån

Pressmeddelanden   •   Jul 19, 2017 15:41 CEST

​I morgon torsdagen den 20 juli sätts 69 230 ålyngel ut i Stångån. Media är välkomna att vara med under utsättningen. Tid: Torsdag 20 juli kl 9.00 Plats: På en av bensinstationerna vid Braskens Bro, där Tekniska verken möter upp leverantören Scandinavian Silver Eel. Gemensam färd sker sedan till utsättningsplatsen vid Johannelunds badbryggor.

Rglfxvzakuvjvptedqr2

Unikt projekt för att minska läkemedel i miljön

Pressmeddelanden   •   Jun 08, 2017 16:44 CEST

Länsstyrelsen Östergötland och Tekniska verken i Linköping har tillsammans med 13 andra organisationer fått 28 miljoner kronor ur EU:s Östersjöprogram för att minska läkemedelsrester i vattenmiljön. I projektet kartläggs spridningsvägar och nya reningstekniker testas och optimeras.

D0pgekj9pubnukoqvzuq

Byggstart för Sveriges första storskaliga permanenta läkemedelsrening i Linköping

Pressmeddelanden   •   Okt 14, 2016 14:00 CEST

​Idag den 14 oktober togs det första spadtaget för Sveriges första storskaliga läkemedelsreningsanläggning, som byggs på Nykvarnsverket i Linköping. Tekniska verkens styrelse tog våren 2015 beslut om att bygga anläggningen som kommer att kosta ca 25 miljoner kronor. Bygget beräknas stå klart under våren 2017.

Qyqgzvgk6k5st51qtqfa

RenoNorden sätter in extra resurser för att komma ifatt med sophämtningen i Linköping

Pressmeddelanden   •   Jul 14, 2017 12:51 CEST

Under torsdagen träffades Tekniska verkens vd Anders Jonsson och RenoNordens regionchef Magnus Åberg för att diskutera den, i vissa avseenden, bristande leveransförmågan i Linköping. Problemen har drabbat vissa av Tekniska verkens kunder med försenade och uteblivna hämtningar. Nu sätter entreprenören in extra resurser för att komma ikapp med uteblivna hämtningar.

J7xhcxd55sffdq0fbwbb

Svensk Biogas bygger ny biogasmack och bussdepå i Västervik

Pressmeddelanden   •   Jul 13, 2017 10:46 CEST

Svensk Biogas, som är ett helägt dotterbolag till Tekniska verken i Linköping, bygger just nu en kompressorstation för tankning av bussar och en publik mack i Västervik, som kommer att ligga på Lunnargatan 1. Båda tankstationerna beräknas tas i drift i slutet av augusti.

Jmurxnlcjerlvptkbwsg

Biogasmacken i Valla öppen igen!

Pressmeddelanden   •   Jul 07, 2017 10:32 CEST

I mitten på maj stängdes tankstationen i Valla då en kompressor havererat. På grund av problem med att få tag på reservdelar så var prognosen att macken skulle öppna först efter sommaren, men då det gick snabbare än väntat att få reservdelar är kompressorn nu renoverad och Svensk Biogas har öppnat tankstationen igen. Kapaciteten är den samma som innan haveriet.

Icyeb6zmj3o3uspormke

​Biogasen vinner tiokampen men EU hindrar utvecklingen

Pressmeddelanden   •   Jul 05, 2017 15:42 CEST

Politiken, näringslivet och forskningen är överens: fördelarna med biogas är många men EU och befintliga styrmedel hindrar det breda genombrottet. Kreativa samarbeten mellan företag och politiker kring lagstiftning och styrmedel samt underlag som visar på biogasens totala samhällsnyttor kan lösa delar av problemen.

Gbwnl2jxfwalenzmtg5l

Volkswagen vill elektrifiera Sverige – bjuder på laddbox från CLEVER

Nyheter   •   Jul 03, 2017 14:49 CEST

​​Nu blir det lätt för Volkswagens kunder att ladda hemma. Ett uttalat mål från regeringen är att öka andelen fossilfria bilar. Volkswagen, som har omfattande elbilsplaner, ger nu sitt bidrag till den målsättningen när man med start 3 juli inkluderar en laddbox, inklusive installation från CLEVER, till alla som köper en eldriven bil.

J6l8j2t6ifsbgmkfdleb

Vad gör Barbie i Almedalen?

Pressmeddelanden   •   Jul 03, 2017 10:00 CEST

Varför bär Klas Gustafsson, vice vd på Tekniska verken i Linköping, omkring på en plastdocka i Almedalen? Plast är en av vår tids stora miljöutmaningar, under 2017 har larmrapporterna om plastens miljöpåverkan varit många. Det handlar om plastavfall i haven som förstör enorma naturvärden och om mikroplast som lagras i både växter och djur, och även drabbar alla människor genom den mat vi äter.

Media no image

Tekniska verken med i debattartikel i Aktuell Hållbarhet - Konkreta åtgärder för att minska plastavfallet

Nyheter   •   Jul 03, 2017 08:30 CEST

Under 2017 har larmrapporterna om plastens miljöpåverkan duggat tätt. Den ökande mängden plastavfall i våra hav hotar att förstöra enorma naturvärden. Nya kunskaper om mikroplastens miljöpåverkan visar hur små plastpartiklar från exempelvis textilier lagras i såväl växer som djur vilket också påverkar oss människor genom vår föda. Vid FN:s stora havskonferens i New York i juni, som Sverige tillsammans med Fiji stod som värd för, stod plastens miljöpåverkan högt på agendan.

Miljöproblematiken med plastavfall är svår att hantera i flera avseenden. Plast tillverkas och flyttas över nationsgränserna och det är svårt för en enskild nation att påverka detta flöde. Plast innehåller också ofta fossilt kol vilket driver på efterfrågan på olja. Detta i en tid då vi strävar efter att minska vårt fossilberoende. Redan idag görs en hel del goda insatser för att minska vår plastanvändning, exempelvis det nyligen införda kravet på butiker att informera om plastens skadliga miljöpåverkan, men det är inte tillräckligt.

Vi är på olika sätt aktörer inom hanteringen av plastavfall. Miljörörelsen bedriver viktigt opinionsarbete kring plastens miljöpåverkan, kommunerna ansvarar för insamlingen av hushållsavfall, forskarna vill bidra till hållbara lösningar genom studier av produktsystem och policy och återvinningsindustrin nyttiggör en stor del av plastavfallet som råvara för nya produkter. Till detta kommer energiföretagen som gör el och värme av den plast som inte kan tas om hand på annat sätt.

Våra intressen tycks ibland stå emot varandra i miljödebatten, men i denna fråga är vi eniga. Mängden plast i vårt avfall måste minska och vi måste använda den plast vi har mer resurseffektivt. Därför vill vi öka andelen plast som materialåtervinns och helst inte energiåtervinna någon plast alls i våra kraftvärmeverk. Utifrån våra respektive perspektiv har vi gemensamt kommit fram till ett antal konkreta förslag som vi tror snabbt skulle kunna bidra till att minska mängden plast i avfallssystemet.

  • Idag saknar vi i Sverige separata insamlingssystem för många plastfraktioner. För förpackningar, bilar och däck finns ett fungerande producentansvar, men när det gäller bland annat engångsbestick, trasiga leksaker och blomkrukor är konsumentens enda alternativ att slänga det i hushållsavfallet som går till energiåtervinning. Genom att erbjuda separat insamling för flera plastfraktioner skulle det vara möjligt för återvinningsindustrin att materialåtervinna en större del av vårt plastavfall.
  • En annan utmaning är att den plast som idag samlas in för materialåtervinning i princip aldrig kan återvinnas till 100 procent. Det finns flera skäl till detta. I många produkter blandas olika material vilket försvårar effektiv återvinning. Dessutom kan plasten innehålla farliga ämnen, vilket gör materialet direkt olämpligt att återvinna. En del av plasten är så hårt sliten att den inte längre kan användas som material. Lönsam återvinning av plast kräver också tillräckliga volymer av aktuell kvalitet. Idag finns mer än 93 olika sorters plastfraktioner (polymerer) vilket försvårar effektiv materialåtervinning. Slutligen är efterfrågan på återvunnen plast låg då ny plast är förhållandevis billig. Denna problematik skulle kunna motverkas om vi ställde högre designkrav på plastprodukter samt krav på innehållsdeklarationer av varor. Om plastpåsar som säljs i Sverige endast skulle få vara tillverkade av återvunnen eller förnybar plast skulle det skapa en efterfrågan från återvinningsindustrin som i sin tur skulle skapa ökade incitament att ta hand om plastavfall genom materialåtervinning. Svårigheten med att hantera blandade fraktioner skulle kunna mötas med att införa ett märkningssystem för produkter utifrån deras återvinningspotential samt miljö-och hälsofarlighet. En ren produkt av ett enda material är betydligt enklare att ta hand om än någon som är tillverkad av flera sorters plast i kombination med tyg och metall. Ett sådant märkningssystem skulle möjliggöra konsumentmakt i återvinningsfrågan.
  • Sveriges offentliga aktörer borde också ha goda möjligheter att minska sin användning av plast. Idag är exempelvis vården en mycket stor konsument av plast av engångskaraktär som slängs direkt efter användning. Stat, kommun och landsting borde ha goda möjligheter att främja produkter av andra, mer miljövänliga material genom att ställa krav vid upphandlingar på att andra produkter av andra mer hållbara material ska ha företräde. Det skulle gynna företag som kan erbjuda alternativa materiallösningar.
  • Slutligen får vi inte glömma energiåtervinning av de plastprodukter som inte kan tas hand om på andra sätt. Det kan handla om varor med farliga ämnen, som därför inte ska materialåtervinnas eller om förorenade fraktioner som vi inte vill återföra i samhället, exempelvis blöjor eller plast som blivit så sliten att den inte kan materialåtervinnas. Energiåtervinningen av plast måste minska, men så länge vi har plastavfall i vårt samhälle som inte kan tas omhand på andra sätt måste det kunna få nyttiggöras som el och värme samtidigt somvi förhindrar att det sprids i naturen.

Genom att implementera dessa förslag tror vi att Sverige skulle kunna bli ett föregångsland när det gäller att hantera plastutmaningen. Plast är en av vår tids stora miljöutmaningar och för att vi ska kunna hantera den krävs konkreta åtgärder i närtid. Vi är beredda att verka för en förändrad plastavfallshantering i Sverige. Nu behöver politiken ta fram verktyg som gör det möjligt.

  • Mats Eklund, Professor industriell miljöteknik, Linköpings universitet
  • Fridolf Eskilsson, vd Jönköping Energi
  • Malin Forsgren, verksamhetsansvarig Cleantech Östergötland
  • Anders Jonsson, vd, Tekniska verken i Linköping
  • Magnus Hemmingsson, vd Mälarenergi
  • Mikael Karlsson, ordförande European Environmental Bureau
  • Pär Larshans, Hållbarhetschef Ragn-Sells
  • Lars Larsson, vd Borlänge Energi
  • Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

    Björn-Ola Linnér, Professor vid Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, och programchef för Mistra Geopolitics

  • Karin Medin, vd Söderenergi
  • Anders Östlund, vd Öresundskraft

Till debattartikeln i Aktuell Hållbarhet

Under 2017 har larmrapporterna om plastens miljöpåverkan duggat tätt. Den ökande mängden plastavfall i våra hav hotar att förstöra enorma naturvärden. Nya kunskaper om mikroplastens miljöpåverkan visar hur små plastpartiklar från exempelvis textilier lagras i såväl växer som djur vilket också påverkar oss människor genom vår föda.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • lairzbnayj.bxdfdruhufpnetzjvll@tpfekniskrtqydpmegwkxavqrerfhjpken.etse
  • 013-20 91 40

Om Tekniska verken i Linköping AB (publ)

Vi utvecklar lösningar för framtiden

Tekniska verken gör det möjligt att kombinera ett bekvämt vardagsliv med en hållbar livsstil. Vi skapar också förutsättningar för företag att kombinera effektivt resursutnyttjande med god lönsamhet. Våra produkter och tjänster bygger på att ta tillvara resurser som annars skulle gått förlorade, ofta i flera steg och alltid på det mest effektiva sättet. Det har bland annat resulterat i ett av världens mest effektiva energisystem.

Med visionen att bygga världens mest resurseffektiva region vill vi på Tekniska verken ta vår del av ansvaret. Det är en utmaning som ytterligare sätter vår innovativa förmåga på prov. Med visionen vill vi också väcka nyfikenhet, skapa engagemang och hitta former för bra samarbeten med alla i vår omvärld.

Adress

  • Tekniska verken i Linköping AB (publ)
  • Box 1500 Besöksadress: Brogatan 1
  • 581 15 Linköping
  • Sverige