Skip to main content

Ödesfråga för svensk energiåtervinning av avfall

Nyhet   •   Okt 03, 2016 14:07 CEST

Bild: I juni beslutade regeringen att tillsätta en utredning om ekonomiska styrmedel för energiåtervinning av avfall.

Energiåtervinning av avfall är idag en viktig svensk industriverksamhet av stor ekonomisk och miljömässig betydelse. Sverige är en av världens mest framgångsrika aktörer på den internationella avfallsbehandlingsmarknaden och årligen hanteras mer än 1 miljon ton internationellt avfall i våra kraftvärmeanläggningar. Det gör energiåtervinning av avfall till en av Sveriges största exportverksamheter inom miljöteknikområdet. Svensk energiåtervinning bidrar till att mer avfall i Europa kan energiåtervinnas istället för att hamna på deponi. 
Beräkningar visar att Tekniska verkens energiåtervinning av engelskt avfall ger en nettoklimateffekt på minus 385 kg CO₂ per ton.

I juni beslutade regeringen att tillsätta en utredning om ekonomiska styrmedel för energiåtervinning av avfall. Utredningsdirektivet innebär bland annat att en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige ska genomföras och belysas - avfallsimporten, befintliga ekonomiska styrmedel, kartläggning av andra länders ekonomiska styrmedel på området, samt verksamhetens koppling till EU:s utsläppshandelssystem - på mycket kort tid.

Tekniska verken anser att det är förvånande att utredningen, trots förfrågningar, kommer att genomföras ”bakom stängda dörrar” på Finansdepartementet. Det vill säga utan formell medverkan från branschföreningar, företag och andra intressenter, vilket annars är brukligt i dessa sammanhang. Detta sker trots att det i utredningsdirektivet tydligt anges att utredaren ska föra en dialog med ”relevanta intresseorganisationer och andra samhällsaktörer”. Det ligger inte i linje med ”god svensk utredningssed” och innebär en risk i att utredarna missar viktiga aspekter i sakfrågor där branschens kunskaper och tillgång till data kan vara avgörande.

Utredningen är en ödesfråga för svensk energiåtervinning av avfall. Resultatet kommer att påverka flera olika samhällssektorer (energi, transportsektorn, kommuner, hamnar med mera), men framförallt hela det europeiska avfallshanteringssystemet. Det kommer att påverka den svenska miljöteknikbranschens verksamhet kopplat till avfallshantering. Det kommer att påverka fordonsgasbranschen där vi idag importerar organiskt avfall för biogasproduktion. I flera av dessa sektorer nyttiggörs avfall i olika sammanhang. Det är därför viktigt att inte betrakta avfall som ”sopor” utan som en råvara/resurs att dra nytta av. Detta gäller inte minst i ljuset av EU:s vision om en cirkulär ekonomi för ett resurseffektivare samhälle i framtiden.

Genom att låta branschen bidra med sakkunskap, statistik och konsekvensbedömningar ökar möjligheterna för att resultatet kommer gynna såväl ökad återvinning högre upp i avfallstrappan, minskad klimatpåverkan samt bibehållandet - och kanske till och med stärkandet - av en framgångsrik svensk industrisektor.

För mer information kontakta gärna:
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken, 013-20 82 17
klas.gustafsson@tekniskaverken.se

Claes Vallin, energistrateg, Tekniska verken, 013-20 83 05
claes.vallin@tekniskaverken.se