Blogginlägg -

Har du kontanter hemma?

De senaste månaderna har jag skrivit om Sveriges beredskap inför en situation där samhällsviktiga verksamheter slås ut. När det gäller civilförsvaret har jag tidigare belyst frågor som frivilligas del i civilförsvaret, energi- och elförsörjning, livsmedelsförsörjning och dricksvattenförsörjning.

Alla dessa bitar är avgörande vid kriser eftersom de är grundförutsättningen för att vi ska överleva. Däremot diskuteras sällan hur vi ska förbereda oss för byteshandel när samhällsresurserna är knappa och vi inte har tillgång till elektronisk kommunikation.

Vi pratar ofta och varmt om det kontantlösa samhället. Genom våra mobiler (och fungerande internetuppkoppling) kan vi både sköta avancerade bankaffärer och enkelt swisha till en kompis. På allt fler platser fråntas vi dessutom möjligheten att betala med kontanter. Det gör det än svårare att motivera varför vi själva ska ha fysiska pengar, vare sig det handlar om några enstaka sedlar och mynt i plånboken eller en liten buffert på säker plats hemma. Samtidigt som vi ivrigt diskuterar Sveriges totalförsvar, krisberedskap och den egna lagerhållningen av el, värme och vatten, tycks många ha glömt behovet av valuta för eventuell byteshandel i kris.

”Det torde vara självklart att Sveriges beredskap försvagas om vi vid en allvarlig kris eller krig inte i förväg har bestämt oss för hur hushåll och företag ska betala för drivmedel, proviant och andra nödvändigheter”, skrev riksbankschef Stefan Ingves i DN Debatt i början av året.

Behovet av lagliga betalningsmedel under kriser är centralt, särskilt eftersom transaktioner i större utsträckning än någonsin sker elektroniskt. Lägg till att det saknas tydliga ansvarsförhållanden för kontanthanteringen vid kris – varken Riksbanken eller privata aktörer bär ansvar för att förse eller hantera kontanter. Utvecklingen har ökat sårbarheten för långvariga elavbrott och elektroniska kommunikationer som fallerar, konstaterar Försvarsberedningen i rapporten Motståndskraft.

Hur ska vi då förbereda oss i detta kontantlösa samhälle? Överallt där det pratas om vad du själv behöver ordna inför kris står det att man ska ha kontanter. Men hur mycket och för hur lång tid är det ingen som beskriver. Med det här blogginlägget vill jag lyfta frågan och få er läsare att fundera över er egen kontantförsörjning i tider av kris. I kommande blogginlägg kommer jag fortsätta titta på olika aspekter av totalförsvaret.

Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB

Ämnen

  • Data, Telekom, IT

Kontakter

Teracom Pressavdelning

Presskontakt 08-555 421 55

Relaterat innehåll

Vevradio - en viktig del av krislådan

Ett av Teracoms samhällsviktiga uppdrag är att sända ut Public Service, i synnerhet Sveriges RadioP4 med sin särskilda roll som informationskanal i kris och beredskap. I samband med MSB broschyr visar vi en kort film om varför vevradio är en viktig del av hemberedskapen.

Back to basics med Hesa Fredrik

​Sju sekunders kraftigt tutande, 14 sekunders tystnad. Varje gång hoppar man till lite grann innan man hunnit kolla klockan och almanackan. Just det, klockan är 1500 och det är första helgfria måndagen i sista månaden i kvartalet.

Förutsättningar för livsmedelsförsörjning vid kris

​Från att ha varit ett perifert särintresse för redan frälsta har totalförsvaret blivit en angelägenhet för alla. Den nytillträdde Säpochefen Klas Friberg menar att Sverige nu befinner sig i ett förändrat säkerhetsläge där vi behöver rusta upp, och skapa medvetenhet kring, totalförsvaret. Livsmedelsförsörjningen är en viktig del av detta.

Ryskt presidentval - given utgång?

Den 18 mars är det presidentval i Ryssland. Detta land som upptar en stor del av våra säkerhetspolitiska diskussioner just nu, mycket i fråga om utsatthet för politiskt motiverade påverkansoperationer i politik och media. Därför ska det bli intressant att följa hur Rysslands egna valsystem hanterar frågor om cybersäkerhet och påverkansförsök, skriver Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB

Dricksvattenförsörjningens betydelse för totalförsvaret

I december kom ju Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft”, som jag skrivit om tidigare i bloggen. I den konstateras att hela Sverige behöver förstärka sitt totalförsvar inför risken av ett antagonistiskt angrepp. En ibland bortglömd del av totalförsvaret är det civila försvaret som handlar om att samhällets samlade resiliens. Hela samhället måste helt enkelt fungera när det väl gäller.

Åtal mot ryska privatpersoner för påverkanskampanjer

I går fredag publicerades, på US Department of Justices webbplats, ett dokument som beskriver ett åtal (Grand Jury Indictment”) i utredningen om rysk involvering i amerikanska presidentvalet. Nu handlar det om ryska trollfabriker - hur ryska privatpersoner och deras företag har varit inne, samordnat och organiserat, och påverkat valrörelsen.

Frivilliga möjliggör säker kommunikation och snabba insatser

Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, lyder ett gammalt ordspråk. Detta gäller även för samhällets motståndskraft. I en tid av ökad osäkerhet blir det allt viktigare att vi stärker det civila försvaret. Oavsett om det rör sig om freds- eller krigstid kan Sveriges 18 civilförsvarsförbund hjälpa myndigheterna.

Fungerande transport och drivmedelsförsörjning – samhällets bas i kris och krig

Fungerande transport och drivmedelsförsörjning är en viktig bas i kris och krig och man kan tycka att transportsektorn borde vara högt prioriterat i Sveriges krisberedskap. Ändå konstaterar Försvarsberedningen att berörda myndigheter behöver tydligare planera och investera i transportinfrastrukturen för att ”öka robustheten och beredskapen för krigsförhållanden.

Robusta betalsystem – att tänka på beredskap

I höstas drabbades Växjö av ett omfattande strömavbrott. Gallerior tömdes. Folk fastnade i hissar. Telefoni och datatrafik i och runt staden påverkades. Trafikljus var utslagna. Boknings- och biljettsystem för kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst påverkades. Avbrottet varade i några timmar. Men vad gör vi om betalsystemen går ner längre än så?

​Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige

Sveriges andra Krisberedskapsvecka gick av stapeln i måndags. Veckan har som mål att fler aktörer och samhällsmedborgare ska aktiveras i den gemensamma krisberedskapen, men ansvaret ligger på oss alla för att sprida kunskapen.

Packa din krislåda redan idag

Vad behövs för den egna beredskapen? Nu får beredskapsfrågorna förnyad kraft och uppmärksamhet i samhällsdebatten och bland myndigheter i och med MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer"

​Storstad eller landsbygd – olika förberedda för kris och krig

Samtidigt som Sveriges totalförsvar är beroende av befolkningens beredskap, är enskilda individer otroligt sårbara utan samhällets försörjning och logistik. Vid kris och krig behöver vi alla kunna garantera vår egen krishantering, inte minst om man ser till olika förutsättningar beroende på var vi bor.

Teracoms frågor under Almedalen 2018

Almedalsveckan är slut för i år, och jag tänkte dela med mig av några reflexioner. Det är valår i år, vilket alltid höjer temperaturen. Alla partiledare var på plats och det var även i år över 4 000 seminarier i det officiella programmet. En växande trend är att fler och fler seminarier och samtal webbsänds, och ofta ligger kvar för att kunna ses i efterhand.