Angelica Arvidson rapporterar från Vänersborg och Vår Ruset 15 maj

Solen sken och det var varmt, väldigt varmt…

Äntligen var dagen här som vi alla väntat med spänning på, men sån nervositet. Förstår inte varför man blir så nervös av att springa 5 km och det ändå bara är en kul grej? Jag har sprungit Vårruset i Göteborg massa gånger och lika nervös varje gång. Innan har det inte ens varit tidtagning så ingen hade kunnat veta hur bra eller dåligt jag gjorde, bara jag själv. Och det är nog där nervositeten kommer ifrån. Har väldigt höga krav på mig själv samtidigt som jag är sämst på att pusha mig själv att ta ut mig ordentligt. Men det skulle jag väl klara av nu när hela mitt team också var med?

Hela detta med Vårruset är en tävling, men i mitt lag var vi ingen som springer i vanliga fall så mitt mål med allt var att alla skulle efter detta ha löpning med i sin träning och “tycka om det” Allas personliga mål med dagen var att komma under magiska 30 minuter. En i laget var förkyld och sprang inte så vi fick ta en annan tid 2 gånger enligt Malin för vi hann inte få in nån ersättare.

Vad blev då resultatet?

Johanna 24:19

Carina 26:52

Linda 28:09

Ulrika 28:37

Angelica 28:52

Direkt i mål var alla supernöjda med dessa grymma tider, men bara några minuter senare började målen komma inför nästa år. 1 minut bättre än detta är målet för nästa år. Coachen tog en grym sistaplats men så besviken på att jag återigen inte tar ut mig. Målet var 30 min men att komma in i mål med lätta ben var inte alls målet. Jag har nåt att jobba på. Att våga ta ut mig. Bättre att våga och behöva lugna ner sig i slutet än att gå i mål pigg. Sista gången för det.

I Team Vänersborg är det 2 personer jag aldrig träffat innan och som blivit riktiga vänner, de andra är min kusin, en vän och en kollega och vilket kanonteam. Men det är inte slut här. Härnäst står ett lopp på torsdag, Majaloppet i Högsäter. Ska tydligen vara ordentligt tufft så nu tänker jag vara otroligt trött i mål. =) Lita på det

Vill bara avsluta med att säga tack till Ulrika, Carina, Johanna, Linda och Carina. Ni är fantastiska. Tack till Malin Nylén och The B.A.B.Y. Network för denna möjligheten och tack till er alla andra team coacher för denna goa laganda allihop.

Nu håller vi tummarna för att resterande städer har lika kul som vi har haft. Resan har bara börjat.

Soliga hälsningar

Angelica 

http://angelicaarvidson.wordpress.com/