Forskaren Ivar Virgin: Så kan GM-grödor minska jordbrukets miljöpåverkan

Fram till 2050 kommer världen att behöva producera nästan dubbelt så mycket mat och foder på samma jordbruksareal som i dag. Modern genteknik – med grödor som använder vatten, näring, energi och jordbruksmark mer effektivt än i dag – är en av nycklarna. Det skriver forskaren Ivar Virgin vid SEI i rapporten “På väg mot 9 miljarder” som släpps på ett lunchseminarium på Timbro i dag.

– Länder som står utan kompetens att använda den kraftfulla gentekniken, missar möjligheten att skapa ett mer miljövänligt jordbruk. Stora delar av världen använder i dag GM-grödor, men i Europa diskuterar vi fortfarande om tekniken alls ska tillåtas, säger Ivar Virgin.
 
I rapporten beskriver författaren hur både utvecklingen och odlingen av GM-grödor i Europa är obefintlig jämfört med andra delar av världen. Skälen är främst ett komplicerat regelverk, en politiserad beslutsprocess och en debatt som ensidigt har fokuserat på risker med GM-grödor.
 
– Europas regelverk ska skydda miljö och hälsa, men regelverket kväver ofta GM-grödor som skulle kunna bidra till ett mer miljövänligt jordbruk i sin linda. I dag finns det bara två grödor på den europeiska marknaden, en potatissort och en majssort, och de odlas i mycket begränsad utsträckning, säger Ivar Virgin.
 
Rapporten menar att dagens riskbedömning av gentekniskt förädlade grödor miljö- och hälsoperspektiv behöver kompletteras med en djupare analys av grödornas egenskaper, med både för- och nackdelar.
 
– En sådan analys skulle hjälpa oss att använda gentekniken som ett verktyg för att nå ett resurseffektivt jordbruk och en hållbar bioekonomi, säger Ivar Virgin.
 
Rapporten i korthet
 
●  Beräkningar från FN visar att jordens befolkning på sju miljarder kommer att nå över nio miljarder 2050. FN:s livsmedelsorganisation FAO spår att mat- och foderproduktionen behöver öka med 70 procent, vilket motsvarar cirka en miljard ton mer spannmål och drygt 200 miljoner ton kött om året. Bedömningen är att 90 procent av ökningen behöver ske genom högre avkastning på redan uppodlade områden.
 
●  Sedan femton år tillbaka odlas den första generationen GM-grödor på cirka 170 miljoner hektar i världen. Det motsvarar drygt 13 procent av världens totala åkerareal. Hälften av all GM-gröda finns i Nordamerika, framför allt i USA men även i Kanada. Över 80 procent av all soja och bomull som odlas globalt är GM-grödor.
 
●  Forskningen kring risker med genetiskt modifierade organismer har varit omfattande. År 2010 publicerade EU- kommissionen en rapport som sammanfattar 130 forskningsprojekt genomförda av mer än 500 olika forskargrupper. EU-kommissionens slutsats är att de genetiskt modifierade grödor som idag finns på marknaden inte är farligare för hälsa eller miljö än traditionellt framtagna växtsorter.
 
●  Trots det är odlingen av GM-grödor i Europa mycket blygsam. EU har utvecklat ett regelverk för GM-grödor som ska skydda miljö och hälsa, men som många gånger fungerar som ett hinder i utvecklingen av ett miljövänligt och resurseffektivt jordbruk. Det riskerar att ställa Europa vid sidan av de stora framstegen inom modern växtförädling.
 
Om författaren
Ivar Virgin är doktor i biokemi och forskare på Stockholm Environment Institute (SEI). Han arbetar med globala bioresursfrågor samt hur länder, huvudsakligen i Afrika, ska kunna få tillgång till modern biovetenskap. Han driver även ett lantbruk i Västergötland.
 
För att läsa rapporten, klicka här.

För pressfoto på författaren, klicka här.

For an executive summary in english, please visit timbro.com
 
Kontakt
Ivar Virgin, rapportförfattare, ivar.virgin@sei-international.org, 073-707 85 63.
Lydiah Wålsten, projektledare, lydiah.walsten@timbro.se, 070-646 56 88.