Ny Timbro-studie: ”Kommuner och landsting satsar på byråkrater i stället för på välfärd på Gotland”

I dag presenterar Timbro en ny granskning av hur resurser används och vilka personalgrupper som prioriteras när sysselsättningen i kommuner och landsting har expanderat under 2000-talet. Studien är genomförd av nationalekonomen Johan Kreicbergs och bygger på unika bearbetningar av data från SCB.

Under 2010 tillför staten kommunsektorn 17 miljarder kronor extra, utöver ordinarie statsbidrag, för att värna ”välfärdens kärna”. Eftersom debatten utgår från att personaltäthet är ett mått på hur politiken värdesätter dessa tjänster, har Kreicbergs för Timbros räkning gått igenom tillgängliga data för åren 2001-2007 för att jämföra olika yrkesgruppers utveckling på svensk arbetsmarknad. Granskningen visar följande:

• Skatteintäkterna och de generella statsbidragen växte med 30 procent i löpande priser – det vill säga resurserna till den offentliga sektorn växte snabbare än Sveriges tillväxt.

• Sysselsättningstillväxten av de viktigaste yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg var sammantaget 9 procent, men i denna siffra ingår också välfärds- och utbildningspersonal inom privata företag som finansieras med offentliga medel.

• Sysselsättningstillväxten inom kategorin ”administratörer i offentlig förvaltning” var emellertid tre gånger så stor – totalt 29 procents ökning (28,4 procent om man räknar bort de kommunala bolagen) i kommun- och landstingssektorn 2001-2007.

• I samtliga län i Sverige har byråkraternas antal vuxit i snabbare takt än välfärdsarbetarnas men det finns stora regionala skillnader. På Gotland växte antalet offentliga administratörer i kommun och landsting med 26,5 procent medan sysselsättningen av välfärdspersonal minskade med 0,4 procent åren 2001-2007. (Klicka här för att se tabellen för alla län.)

• Om det finns ett naturligt samband mellan utvecklingen av befolkningens sammansättning (fler yngre och fler äldre) och ökning av personal inom vård, omsorg och skola, finns det däremot inget samband mellan befolkningsutvecklingen och ökningen av antalet kommun- och landstingsbyråkrater. I län där antalet äldre och yngre har minskat under den studerande perioden, har ändå antalet kommun- och landstingsbyråkrater ökat lika mycket som i län där befolkningens utveckling har gett ett ökat behov av välfärdstjänster.

Kommuner och landsting tycks alltså kompensera minskade behov av lärare och vårdpersonal genom att anställa fler administratörer för att på så sätt bibehålla sin samlade sysselsättningsnivå.

”Slutsatsen av studien är att det inte finns några garantier för att ytterligare resurser till kommuner och landsting verkligen leder till ökad personaltäthet inom välfärden, vilket ju faktiskt varit argumentet för kravet på mer statliga bidrag till kommunerna”, säger Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram, i en kommentar till rapporten.

”Nu är det dags att staten ställer krav på hur kommunerna använder sina resurser, och skaffar sig verktyg för att tillse att kraven efterlevs. Riksrevisionen bör få i uppdrag att också granska verksamheten i kommuner och landsting. Dessutom kan det vara dags att återinföra specialdestinerade statsbidrag och kräva tydlig efterhandsredovisning av hur pengarna använts, liksom återbetalning om på förhand givna resultatvariabler, t ex balansmått mellan administrativa och verksamhetsrelaterade personalkategorier, inte kan uppvisas”, säger Idergard vidare.

”Denna granskning, liksom vår tidigare, pekar på det anmärkningsvärda i att regering och riksdag nu bidrar till ett ökat kommunalt utgiftstryck, utan krav på hur pengarna används. Resultatet blir att 2000-talets byråkratexplosion med största sannolikhet fortsätter”, avslutar Thomas Idergard.

Klicka här för att läsa hela rapporten:

Klicka här för att läsa Thomas Idergards artikel på DN Debatt: "Regeringens nya miljarder göder kommunbyråkrater”

MER FAKTA OM STUDIEN

Timbros nya rapport ”Byråkratexplosionen – hur kommuner och landsting använder ökade resurser”, bygger på en unik bearbetning av SCB:s databas över yrkesgrupper. Den utvecklar en analys som IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) genomförde för åren 1996-2004 med fokus på tillväxten av personal i kommuner som fått extra tilldelning av generella statsbidrag i proportion till en befolkningsminskning om 2 procent eller mer. IFAU: slutsats var att just dessa kommuner satsade pengarna på att expandera sin administrativa personal. Johan Kreicbergs har nu studerat alla kommuner och landsting under perioden 2001-2007 och visar att samma utveckling faktiskt har skett i hela kommun- och landstingssektorn.