Uppföljningsdagar

Nyheter   •   Sep 24, 2018 15:50 CEST

Träffa oss under hösten!

Nyheter   •   Sep 19, 2018 13:20 CEST

Vi på Tjust Behandlingsfamiljer kommer under hösten medverka på flera mässor för att visa upp oss och möta nya och gamla uppdragsgivare. Passa på att träffa oss om du är i närheten!
De två största eventen vi besöker är Socionomdagarna och PsykoterapiMässan i Stockholm, men vi kommer också besöka andra orter och event i landet, se lista nedan.
På Socionomdagarna kommer vi föreläsa om hur Tjust Behandlingsfamiljer arbetar med MBT för våra ungdomar, samt kortfattat redogöra för vad forskningen säger om MBT och familjehemsvård.
På PsykoterapiMässan vill vi gärna träffa fler psykologer och informera om vårt unika arbetssätt där våra anställda psykologer faktiskt har möjlighet att jobba med behandlingar under längre tid.

Vi kommer att vara på fler platser under hösten - se nedan. Passa på att träffa oss om vi är i närheten!
20/9 Stockholm, Konferens, 7A Odenplan
24-25/9 PsykoterapiMässan, Stockholmsmässan Älvsjö
2/10 Jönköping, Scandic Elmia
11/10 Göteborg, Göteborgs Konserthus
7/11 Växjö, Elite Park Hotel och Växjö Konserthus
21-22/11 Socionomdagarna, Stockholmsmässan Älvsjö
29/11 Uppsala, Uppsala Konsert och Kongress

Läs vidare »

Rapport från psykoterapiforskningskonferens

Nyheter   •   Sep 17, 2018 11:03 CEST

Society for Psychotherapy Research (SPR) anordnade sin årliga internationella konferens i juni i ett sommarvarmt Amsterdam. SPR är, som namnet antyder, en förening för psykoterapiforskning och som bildades i slutet av 60-talet. Årets konferens var den 49:e i ordningen.

De barn och unga som placeras inom Tjust Behandlingsfamiljer får alla tillgång till bedömning av psykolog, och en stor majoritet av dem går i psykoterapi. Många går i individualpsykoterapi medan det för andra är mer hjälpsamt att träffas i konstellationer tillsammans med behandlingsföräldrarna.
När det gäller barn är det genom lek och andra kreativa aktiviteter som det terapeutiska arbetet huvudsakligen sker. När det gäller ungdomar sker terapin oftare genom samtal. Inom Tjust Behandlingsfamiljer har vi också just nu två grupper med gruppterapi för ungdomar, mentaliseringsbaserad gruppterapi, som pågår.
Konferensen var fullmatad med olika presentationer inom ett mycket brett fält av psykoterapiforskning och med representation från alla världsdelar. Det är roligt att konstatera att forskning om psykoterapi med barn, ungdomar och familjer har fått större och större utrymme inom SPR, och vid årets konferens var programpunkterna fler än någonsin tidigare. 


Som livekonsert varje arbetsdag
Ett tema vid årets konferens som kändes väldigt ”i tiden”, var deliberate practice. Deliberate practice handlar om att psykoterapeuter aktivt behöver träna på att t.ex. göra vissa interventioner, och att träna på det man som individ inte är så duktig på som terapeut. Det är också så att forskningen visar att psykoterapeuter som grupp inte förbättras ju mer erfaren man blir (vilket man ju skulle kunna och vilja tro!). Tittar man på hur det går för klienterna är det tvärt om så att psykoterapeuter blir sämre efter hand, vilket kan bero på att man inte medvetet tränar på att bli bättre på det man har svårt för.
Träningen måste ske genomtänkt, preciserat och utanför pågående psykoterapier. En liknelse kan vara att vi kanske inte skulle vilja flyga med en pilot som teoretiskt studerat hur man flyger flygplan och som lärt sig allt om hur flygplan fungerar, men som inte har flugit förut. Sett ur det perspektivet ter det sig tokigt att psykoterapi, det lär sig terapeuten genom att kasta sig ut i psykoterapier med riktiga klienter med riktiga problem. Eller en annan liknelse; som psykoterapeut är det alltid livekonsert varje arbetsdag, utan övning eller repetition. Metoder för att skapa möjlighet till att träna specifika tekniker och färdigheter med hjälp av bl.a. video finns och håller på att utvecklas vilket känns hoppingivande.

Läs vidare »

Föreläsning om datorspel

Nyheter   •   Sep 13, 2018 09:00 CEST

ABC: En modell för anknytningsbaserad behandling i familjehem

Nyheter   •   Jun 22, 2018 13:11 CEST

Det finns förstås andra modeller än Tjust Behandlingsfamiljers modell för att arbeta anknytningsbaserat med familjehemsvård eller med familjer med omsorgssvikt. En sådan modell är the Attachment and Biobehavioural Catch-up (ABC-model).

ABC är en modell som utvecklats under 20 år av forskning och klinisk verksamhet av Mary Dozier med medarbetare. Modellen började utvecklas som en intervention för småbarn i familjehem, men har sedan utvecklats och breddats till att även användas för att hjälpa spädbarn och barn som lever i sina biologiska familjer i omsorgssvikt och småbarn som adopterats internationellt.

Föräldracoach
Modellen har utvecklats både genom anknytningsforskning och genom neurobiologisk forskning och ABC-interventionerna syftar mot specifika mål kopplade till kritiska behov hos små barn: behovet av tryggt organiserad anknytning och biologisk reglering. ABC implementeras genom en föräldracoach som arbetar hemma hos föräldrarna vid 10 sessioner med ett specifikt innehåll. Varje session videofilmas, både för att användas direkt i behandlingen med föräldrarna och för coachernas handledning. På senare tid har man lagt mycket resurser på att utbilda coacher och handledare i modellen för att undvika att modellen urholkas.

Lyhördhet
Intressant är att 20 års forskning om att utveckla lyhördhet hos föräldrar kan sammanfattas i två punkter:

1) Föräldern ska aktivt trösta när barnet är ledset/upprört.
2) Föräldern ska låta barnet leda när barnet inte är ledset (follow the child´s lead).

Vi vet förstås inte om eller på vilket sätt den här modellen direkt kan tillämpas på äldre barn och tonåringar, men kanske är det så att när det kommer till föräldraskap är det ändå lyhördhet som behövs? Troligen behöver många tonåringar just att föräldrar låter dem leda, men också hjälp med att förutse konsekvenser av olika handlingar. Förstås behöver även tonåringar tröst, men kanske är det inte alltid föräldern som kan trösta? Visst är det lyhördhet i föräldraskapet som behövs även i dessa situationer.

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

Referens:
Dozier, M., Roben, C., Caron, E., Hoye, J. & Bernard, K. (2018) Attachment and Biobehavioural Catch-up (ABC): an evidence-based intervention for vulnerable infants and their families. Psychotherapy Research. Vol. 28, 1-2, 18-29.

Läs vidare »

Att inte lättvindigt ge barn en neuropsykiatrisk diagnos och medicinera ”oönskat beteende”

Nyheter   •   Jun 19, 2018 11:08 CEST

Nyligen följde två av Tjust Behandlingsfamiljers psykologer upp vårens interna föreläsning om neuropsykiatri, trauma och symptom. Under tre timmar presenterades bl a forskningsläget kring traumainducerad ADHD. Här är i korthet de tankar som redovisades kring hjärnans biologi, utvecklingspsykologi och traumasymptom.

Lätt generaliserat kan man beskriva dagens universella forskningsläge vid två olika utgångspunkter. Den ena, likt Socialstyrelsen, utgår så gott som bara ifrån neurobiologiska orsaker, d.v.s. ADHD anses vara genetiskt betingat, medicinerbar och kronisk. Den andra utgångspunkten utgår mer från utvecklingspsykologi, hjärnans plasticitet och traumapåverkan. Sammanfattningsvis: antingen drar man således åt det hållet att överaktiviteten bäst förklaras av medfödda förändringar i hjärnan eller så har man ett öppnare sinnelag för komplexiteten i genesen och en större tillit till hjärnans ombildningsförmåga.

Om medicinering

Inom Tjust Behandlingsfamiljer arbetar vi med komplext traumatiserade barn vars icke-konstruktiva beteende är orsakade av extremt stressande utsatthet under svåra sociala och/eller emotionella förhållanden. Det vet vi. Om vår kartläggning i tillägg kommer fram till att barnet/ungdomen har skador/brister i hjärnformationen som är biologiskt betingade medicinerar vi förstås i de fall det lindrar symptomen. Medicin hjälper inte alla, men anpassad miljö och omsorgsfullt bemötande växer alla människor av. Traumasymptom kan läka ut.

Läs vidare »

Seminarie om ADHD, trauma, anknytning - vad är vad?

Nyheter   •   Jun 14, 2018 16:05 CEST

Jourfamilj vid akut omhändertagande eller omplacering

Nyheter   •   Maj 12, 2018 11:37 CEST

Relationellt perspektiv på handledning inom socialt arbete - en reflektion

Nyheter   •   Maj 09, 2018 11:33 CEST

Socialt arbete är ett vitt begrepp som betecknar många olika slags verksamheter som bedrivs i både privat och offentlig regi. Det omfattar socialkontorens myndighetsutövning, öppenvårdsbehandling och stöd, behandlingshem och familjehemsvård, för att ringa in området något.

Karaktäristiskt för socialt arbete är att det ofta inbegriper komplexa relationer och system som bygger på makt och ibland utövar makt. Socialarbetaren är i någon mån en representant för samhället och har i den meningen en överordnad position i förhållande till klienten. Om klienten dessutom är ett barn eller en ungdom blir detta än tydligare. Relationen mellan socialarbetaren och klienten kommer därför att vara en relation där de inblandade måste förhålla sig till denna mer eller mindre ojämlikt fördelade makt. Socialarbetaren befinner sig i sin tur ofta i en arbetsgrupp i en organisation där det finns överordnade som har formell makt. Dessutom finns det en omvärld med andra myndigheter och verksamheter att förhålla sig till, t ex skola och arbetsförmedling, som styrs av sina regler och lagar. Socialarbetaren befinner sig därför i ett komplext nät av relationer där över- och underordning påverkar både upplevelser och handlingar.

Likheter och olikheter
Ur ett relationellt perspektiv är frågor som rör över- och underordning exempel på vad som kan komma i förgrunden i handledning och i behandling. I handledning kan utforskande samtal om likheter/olikheter, t.ex. när det gäller makt och maktfördelning, öppna upp för nya perspektiv och öka reflektionsförmågan. Det kan vara särskilt hjälpsamt i konfliktfyllda situationer, något som också är vanligt inom socialt arbete. Syftet med relationell handledning är sällan att vara direktiv (”Gör så här!”) utan vanligen att skapa möjlighet till trygg reflektion och perspektivtagande på ett problem. Olikheter i en handledningsgrupp ses som en chans och möjlighet, inte som ett hot.

Erfarenhet påverkar
Det spelar förstås också roll vem handledaren är, vad hen har för bakgrund, utbildning och erfarenheter. Även detta är något som det ur ett relationellt perspektiv behöver vara tillåtet att reflektera över. Det spelar förstås roll för handledningssituationen om handledaren är en erfaren medarbetare som är hämtad internt eller om handledaren är extern och har en annan profession och yrkesbakgrund än dem som blir handledda. Handledaren behöver ha en explicit och öppen inställning till att även dela med sig av sina egna känslor och upplevelser.

Tanken är förstås att ett handledningsklimat som gynnar reflektion och perspektivtagande, där det är möjligt att prata om konfliktfyllda och emotionellt svåra situationer, i slutändan ska gynna klienterna. Relationell handledning syftar till att öppna blicken för de relationella processer som utgör sammanhanget för den verksamhet som bedrivs och för de metoder som används.

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog. Leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

Referens: Holmqvist, R. & Clinton, D. (2018). Relationella perspektiv på handledning. Stockholm: Liber.

Läs vidare »

Intressant och spännande boknyhet

Nyheter   •   Maj 06, 2018 11:28 CEST

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • VD/Föreståndare
  • frbkedegriwek@mktjrbuszwtbduehnlanzmdlofintlgsxyfaycmijqljdferrd.suqekv
  • 0490-343 36

Om Tjust Behandlingsfamiljer AB

Tillsammans gör vi skillnad

Tjust Behandlingsfamiljer arbetar med kraftigt förstärkta konsulentstödda familjehem, s.k. behandlingsfamiljer. Vår behandlingsmodell hjälper, utvecklar och behandlar barn och ungdomar med omsorgsbrister.

Adress

  • Tjust Behandlingsfamiljer AB
  • Huvudkontor: Ängalundsgatan 1B
  • 593 35 Västervik
  • Sverige