Mentalisering eller mentalisering?

Nyheter   •   Nov 27, 2018 13:20 CET

Som en del av er säkert känner till vid det här laget har Tjust Behandlingsfamiljer implementerat ett mentaliseringsbaserat arbetssätt sedan ett antal år tillbaka. Begreppet mentalisering har en snårig innebörd men har kommit att användas mer och mer inom psykologin.

Dels är mentalisering ett etablerat begrepp inom habilitering och annan tillämpning med syfte att utreda och stödja individer med autismtillstånd (ASD). Begreppet har senare kommit att användas också inom psykoterapi, mentaliseringsbaserad psykoterapi (MBT) (Bateman & Fonagy, 2016). Men är det samma sak vi menar med mentalisering i de olika sammanhangen?

Enligt en översikt av Frith och Frith (2006) myntades begreppet mentalisering för att beskriva den process genom vilken vi drar slutsatser om inre mentala tillstånd (känslor och tankar). Mestadels är detta en automatisk process, men mentalisering kan indelas automatisk eller implicit mentalisering samt explicit mentalisering. Enligt Happé och Frith (2014) är det en pågående och het diskussion huruvida implicit mentalisering och explicit mentalisering är två separata system eller om implicit mentalisering helt enkelt är det som utvecklas tidigast och före det explicita.

Viktig mänsklig förmåga
Mentalisering är en viktig mänsklig förmåga eftersom det är viktigt för oss att kunna avläsa andras minds, för det är andras inre tillstånd som avgör deras handlingar.Ett näraliggande kognitivt begrepp är theory of mind (ToM). ToM definieras som medvetenhet om andra varelsers medvetande; reflektion om att man själv och andra har samma typ av medvetande. Termen ToM blev mer allmänt använd i samband med autismforskning då Uta Friths teori gjorde gällande att autism kan ha sin grund i oförmåga att förstå andra som varelser med medvetande. Antaganden om inre tillstånd kalkyleras genom att vi förstår att kunskap är beroende av erfarenheter på så sätt att någon annan kanske inte vet det vi vet, för de har inte sett det som vi har sett. Alltså är perspektivtagande en annan viktig aspekt av mentalisering. Inom ASD-forskningen har man framför allt intresserat sig för förmågan att mentalisera om andra, medan det finns få studier om förmågan att mentalisera om sina egna inre mentala tillstånd.

MBT
Mentaliseringsbaserad psykoterapi (MBT) skapades av Peter Fonagy och Anthony Bateman från början som behandling av borderline personlighetsstörning. MBT har sedan fått stor spridning och börjat tillämpas i andra sammanhang och på andra grupper än i den ursprungliga modellen, t.ex. inom familjehemsvård. Det intressanta är att Fonagys och Batemans definition är mycket lik Friths och Friths definition. De definierar alltså mentalisering som en implicit och explicit förståelse av mänskligt beteende genom mentala tillstånd såsom tankar, emotioner och intentioner (Allen, Fonagy & Bateman, 2008). Förmågan att mentalisera beskrivs som central eller avgörande för förståelsen av mänskligt beteende och fångar den metakognitiva förmågan att förstå att olika individer har olika perspektiv på en händelse och drivs av inre intentioner. Fonagy med medarbetare har formulerat teorier om hur mentaliseringsförmågan utvecklas i interaktion mellan omsorgspersonen (föräldern) och barnet, vanligen i en anknytningsrelation.

Transaktionella modeller
Fonagy och Batemans mentaliseringsbegrepp är tätt sammanhängande med anknytningsteori (t ex Fonagy & Bateman, 2016). Deras modell är transaktionell genom att mentaliseringsförmågan utvecklas genom anknytningsrelationer och är beroende av kvaliteter i samspelet med främst anknytningspersoner. Dessutom påverkar barnet föräldern i sin tur i ett samspel, där t ex barn med sämre mentaliseringsförmåga tenderar att utlösa kontrollerande föräldrabeteende. Transaktionella modeller har en kapacitet för förändring inbyggt i dem eftersom de tar med individens påverkan på sin omgivning i beräkningen. Liknande resonemang saknas i Friths mentaliseringsbegrepp, som mer blir en förmåga som en individ har eller inte har, något hårdraget. Även Frith tar med miljöfaktorer men utvecklar inte det transaktionella spåret. Happé och Frith menar att tidiga sociala utvecklingsprocessers betydelse för senare och mer avancerade sociala förmågor inte ska tas för givet, utifrån det aktuella forskningsläget.

Definitioner
Om vi ska återknyta till inledningen på den här texten kan man konstatera att både Frith med medarbetare och Fonagy med medarbetare menar att mentaliseringsförmågan är helt central för förståelsen av å ena sidan ASD (Frith) och å andra sidan borderline personlighetsstörning (Fonagy). Är det samma eller två olika begrepp de använder? Som sagt, definitionerna är hårfint lika. Det aktuella forskningsläget är egentligen oklart men man kan förenklat säga att ASD förstås som primära svårigheter med implicit mentalisering medan borderline personlighetsstörning förstås som svårigheter med explicit mentalisering, möjligen sekundära.

/ Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid IBL, Linköpings universitet

Referenser

Allen, J. G., Fonagy, P. & Bateman, A. W. (2008). Mentalizing in clinical practice. Arlington: American Psychiatric Pub.

Bateman, A. & Fonagy, P. (2016). Mentalization-based treatment for personality disorders: a practical guide. Oxford: Oxford University Press.

Happé, F. & Frith, U. (2014). Annual research review: Towards a developmental neurosciense of atypical cognition. Journal of Child Psychology and Psychiatry 55:6, 553-577.

Läs vidare »

Miljöterapi/miljöarbete – organisationen som växthusmiljö

Nyheter   •   Nov 23, 2018 09:15 CET

Under två dagar i september var alla behandlingssamordnare, psykologer och några av behandlingsfamiljerna vid Tjust Behandlingsfamiljers kontor i Jönköping på miljöterapiutbildning i Göteborg. Utbildningen leddes av Erik Larsen, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi och Professor Emeritus vid Högskolan i Sör-Tröndelag.

Han beskriver att de senaste årens metodfokusering har inneburit att själva organiseringen av institutionell behandling i sig har kommit i skymundan. Miljöterapin tillhandahåller en organisationsform av det vardagliga behandlingsarbetet baserat på en institution. Erik Larsen pekar på att denna kunskap också är användbar inom andra vårdformer. Centrala begrepp inom miljöterapin är bland annat struktur, organisering av tid och rum samt den formella och den dynamiska organisationen.

Testande av strukturen
Erik Larsen använder begreppen integrerade, desintegregrade och dåligt integrerade barn och ungdomar för att kategorisera deras förmåga att förstå sammanhang mellan känslor, tankar och beteende/handlingar. Den senare gruppen barn och ungdomar, som har stora svårigheter inom dessa områden och som är de vi ofta möter inom Tjust Behandlingsfamiljer, behöver en struktur som håller och som de kan testa. Först när detta är uppnått kan de ta till sig innehållet i behandlingen, menar Erik Larsen. Barnen och ungdomarnas ständiga testande av strukturen skapar mycket projektioner i den dynamiska organisationen, via miljöterapeuten till ledningen. Den formella organisationen behöver därför kunna härbärgera den dynamiska – detta är en förutsättning för att organisationen ska vara terapeutisk.

/ Jonas Linderholm, behandlingssamordnare

Läs vidare »

Bra skolresultat

Nyheter   •   Nov 20, 2018 08:30 CET

Pilotstudie

Nyheter   •   Nov 15, 2018 08:36 CET

Tjust Behandlingsfamiljer har startat en pilotstudie med syfte att undersöka hur relationsfaktorer påverkar behandlingsutfallet hos våra placerade barn och ungdomar. I studien filmar vi samspelssituationer och intervjuar både behandlingsföräldrar och de unga. Vi vill med studien bättre kunna förstå hur faktorer som lyhördhet och reflektionsförmåga sammanhänger med förändring av psykiatriska symptom, adaptiva färdigheter i vardagen och självbild.

Läs vidare »

Kvalitetsrapport 2017

Nyheter   •   Nov 12, 2018 08:30 CET

Uppföljningsdagar

Nyheter   •   Sep 24, 2018 15:50 CEST

Träffa oss under hösten!

Nyheter   •   Sep 19, 2018 13:20 CEST

Vi på Tjust Behandlingsfamiljer kommer under hösten medverka på flera mässor för att visa upp oss och möta nya och gamla uppdragsgivare. Passa på att träffa oss om du är i närheten!
De två största eventen vi besöker är Socionomdagarna och PsykoterapiMässan i Stockholm, men vi kommer också besöka andra orter och event i landet, se lista nedan.
På Socionomdagarna kommer vi föreläsa om hur Tjust Behandlingsfamiljer arbetar med MBT för våra ungdomar, samt kortfattat redogöra för vad forskningen säger om MBT och familjehemsvård.
På PsykoterapiMässan vill vi gärna träffa fler psykologer och informera om vårt unika arbetssätt där våra anställda psykologer faktiskt har möjlighet att jobba med behandlingar under längre tid.

Vi kommer att vara på fler platser under hösten - se nedan. Passa på att träffa oss om vi är i närheten!
20/9 Stockholm, Konferens, 7A Odenplan
24-25/9 PsykoterapiMässan, Stockholmsmässan Älvsjö
2/10 Jönköping, Scandic Elmia
11/10 Göteborg, Göteborgs Konserthus
7/11 Växjö, Elite Park Hotel och Växjö Konserthus
21-22/11 Socionomdagarna, Stockholmsmässan Älvsjö
29/11 Uppsala, Uppsala Konsert och Kongress

Läs vidare »

Rapport från psykoterapiforskningskonferens

Nyheter   •   Sep 17, 2018 11:03 CEST

Society for Psychotherapy Research (SPR) anordnade sin årliga internationella konferens i juni i ett sommarvarmt Amsterdam. SPR är, som namnet antyder, en förening för psykoterapiforskning och som bildades i slutet av 60-talet. Årets konferens var den 49:e i ordningen.

De barn och unga som placeras inom Tjust Behandlingsfamiljer får alla tillgång till bedömning av psykolog, och en stor majoritet av dem går i psykoterapi. Många går i individualpsykoterapi medan det för andra är mer hjälpsamt att träffas i konstellationer tillsammans med behandlingsföräldrarna.
När det gäller barn är det genom lek och andra kreativa aktiviteter som det terapeutiska arbetet huvudsakligen sker. När det gäller ungdomar sker terapin oftare genom samtal. Inom Tjust Behandlingsfamiljer har vi också just nu två grupper med gruppterapi för ungdomar, mentaliseringsbaserad gruppterapi, som pågår.
Konferensen var fullmatad med olika presentationer inom ett mycket brett fält av psykoterapiforskning och med representation från alla världsdelar. Det är roligt att konstatera att forskning om psykoterapi med barn, ungdomar och familjer har fått större och större utrymme inom SPR, och vid årets konferens var programpunkterna fler än någonsin tidigare. 


Som livekonsert varje arbetsdag
Ett tema vid årets konferens som kändes väldigt ”i tiden”, var deliberate practice. Deliberate practice handlar om att psykoterapeuter aktivt behöver träna på att t.ex. göra vissa interventioner, och att träna på det man som individ inte är så duktig på som terapeut. Det är också så att forskningen visar att psykoterapeuter som grupp inte förbättras ju mer erfaren man blir (vilket man ju skulle kunna och vilja tro!). Tittar man på hur det går för klienterna är det tvärt om så att psykoterapeuter blir sämre efter hand, vilket kan bero på att man inte medvetet tränar på att bli bättre på det man har svårt för.
Träningen måste ske genomtänkt, preciserat och utanför pågående psykoterapier. En liknelse kan vara att vi kanske inte skulle vilja flyga med en pilot som teoretiskt studerat hur man flyger flygplan och som lärt sig allt om hur flygplan fungerar, men som inte har flugit förut. Sett ur det perspektivet ter det sig tokigt att psykoterapi, det lär sig terapeuten genom att kasta sig ut i psykoterapier med riktiga klienter med riktiga problem. Eller en annan liknelse; som psykoterapeut är det alltid livekonsert varje arbetsdag, utan övning eller repetition. Metoder för att skapa möjlighet till att träna specifika tekniker och färdigheter med hjälp av bl.a. video finns och håller på att utvecklas vilket känns hoppingivande.

Läs vidare »

Föreläsning om datorspel

Nyheter   •   Sep 13, 2018 09:00 CEST

ABC: En modell för anknytningsbaserad behandling i familjehem

Nyheter   •   Jun 22, 2018 13:11 CEST

Det finns förstås andra modeller än Tjust Behandlingsfamiljers modell för att arbeta anknytningsbaserat med familjehemsvård eller med familjer med omsorgssvikt. En sådan modell är the Attachment and Biobehavioural Catch-up (ABC-model).

ABC är en modell som utvecklats under 20 år av forskning och klinisk verksamhet av Mary Dozier med medarbetare. Modellen började utvecklas som en intervention för småbarn i familjehem, men har sedan utvecklats och breddats till att även användas för att hjälpa spädbarn och barn som lever i sina biologiska familjer i omsorgssvikt och småbarn som adopterats internationellt.

Föräldracoach
Modellen har utvecklats både genom anknytningsforskning och genom neurobiologisk forskning och ABC-interventionerna syftar mot specifika mål kopplade till kritiska behov hos små barn: behovet av tryggt organiserad anknytning och biologisk reglering. ABC implementeras genom en föräldracoach som arbetar hemma hos föräldrarna vid 10 sessioner med ett specifikt innehåll. Varje session videofilmas, både för att användas direkt i behandlingen med föräldrarna och för coachernas handledning. På senare tid har man lagt mycket resurser på att utbilda coacher och handledare i modellen för att undvika att modellen urholkas.

Lyhördhet
Intressant är att 20 års forskning om att utveckla lyhördhet hos föräldrar kan sammanfattas i två punkter:

1) Föräldern ska aktivt trösta när barnet är ledset/upprört.
2) Föräldern ska låta barnet leda när barnet inte är ledset (follow the child´s lead).

Vi vet förstås inte om eller på vilket sätt den här modellen direkt kan tillämpas på äldre barn och tonåringar, men kanske är det så att när det kommer till föräldraskap är det ändå lyhördhet som behövs? Troligen behöver många tonåringar just att föräldrar låter dem leda, men också hjälp med att förutse konsekvenser av olika handlingar. Förstås behöver även tonåringar tröst, men kanske är det inte alltid föräldern som kan trösta? Visst är det lyhördhet i föräldraskapet som behövs även i dessa situationer.

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

Referens:
Dozier, M., Roben, C., Caron, E., Hoye, J. & Bernard, K. (2018) Attachment and Biobehavioural Catch-up (ABC): an evidence-based intervention for vulnerable infants and their families. Psychotherapy Research. Vol. 28, 1-2, 18-29.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • VD/Föreståndare
  • frlqedilricqk@sgtjofusektbrcehcaancgdlfjinuvgspbfajvmiqcljegerte.sbveyf
  • 0490-343 36

Om Tjust Behandlingsfamiljer AB

Tillsammans gör vi skillnad

Tjust Behandlingsfamiljer arbetar med kraftigt förstärkta konsulentstödda familjehem, s.k. behandlingsfamiljer. Vår behandlingsmodell hjälper, utvecklar och behandlar barn och ungdomar med omsorgsbrister.

Adress

  • Tjust Behandlingsfamiljer AB
  • Huvudkontor: Ängalundsgatan 1B
  • 593 35 Västervik
  • Sverige