Umeå och Riga på internationell bokmässa

Vid den stora internationella bokmässan i Leipzig i Tyskland, 14 -17 mars är både Umeå och Riga med i programmet. Representanter från de bägge städerna kommer att berätta om hur litteraturen tar plats i programmet under sina kulturhuvudstadsår 2014.

Med utgångspunkt i berättandet kommer Kirsi Abrahamsson och Ellacarin Blind från Umeå torsdag 14 mars klockan 13.30 att tala om litteraturen och berättandets roll i Umeå och norra Sverige. Berättandet har alltid varit starkt inom den samiska kulturen, och det samiska kulturarvet är en utgångspunkt i programmet för kulturhuvudstadsåret.  Under presentationen får besökarna också veta mer om olika programpunkter och intressanta författare från regionen.Se lista längre ner som visar ett axplock av författare från det nordliga rummet.

Programmet för kulturhuvudstadsåret i Umeå delas in som det samiska kalenderåret med åtta årstider. Kalenderåret, som är ett sätt att levandegöra årets skiftningar, är format av samernas kulturhistoria där berättandet spelat en viktig roll. I Umeå med omnejd finns en stark tradition av att berätta, både muntligt och skriftligt.

Många av författarna i det nordliga rummet är väl kända i andra länder och finns översatta på många språk. Littfest anordnas årligen och är norra nordens största litteraturfestival med många internationella författarbesök. Under 2014 kommer Littfest att bjuda på många höjdpunkter.

Riga

Riga tar plats på scen fredag 15 mars klockan 10.30 med Signe Valtina från Lettlands Nationalbibliotek, som kommer att inviga sin nya byggnad ”the Castle of Light” i samband med invigningen av Rigas kulturhuvudstadsår.

Hon kommer att berätta om tre stora händelser som visar böckernas betydelse och som kommer att äga rum under 2014 med Nationalbiblioteket som bas; ”The Book 1514-2014”, en utställning om den tryckta bokens 500-åriga historia. Utställningen ”My, Your, Our Riga 100 years” berättar historien om Rigas samhälle och kultur precis före första världskriget. ”Books are Going to the Library”, ett karnevalståg där tusentals barn deltar.

http://lemmon.leipziger-messe.de/LeMMon/buch_web_eng.nsf

Mer information:
Kirsi Abrahamsson
EU-handläggare
Internationella enheten, Umeå kommun
+46 (0)90-16 12 55
+46 (0)70-694 12 60
kirsi.abrahamsson@umea.se

Ellacarin Blind
Handläggare
Svenska samernas riksförbund
+46 (0)90-14 11 82
+46 (0)70-362 04 78
ellacarin.blind@umea2014.se

 Författare från det nordliga rummet

Eyvind Johnson (1900-1976)
Eyvind Johnson föddes 1900 i Svartbjörnsbyn i Norrbottens län. Hans romaner är bland annat inspirerade av hans uppväxt, och hans tid i Berlin och Paris. I flera romaner skildrar han det politiska skeendet under 30- och 40-talet. Johnson har även skrivit flera romaner med historisk förankring. Med Strändernas svall (1946) fick han sitt stora genombrott bland publik och kritiker. Eyvind Johnson fick Nobelpriset i litteratur 1974.

Erik Nilsson Mankok (1908-1993)
Erik Nilsson Mankok föddes 1908 i Vilhelmina södra sameby, Västerbotten. Han har gett ut två romaner på eget förlag, Mitt lassokoppel (1963) och Infryst breddgrad (1968). Nilsson Mankok engagerade sig i information om och debatten kring samer och etnisk befolkning. Han har även skrivit en bok om systematik i sydsamiskan. Nilsson Mankoks romaner speglar den äldre samiska kulturen mot det nya samhället som växt fram under 1900-talet.

Sara Lidman (1923-2004)
Sara Lidman föddes 1923 i Missenträsk, en by i Västerbotten. Lidman debuterade med romanen Tjärdalen 1953. Tjärdalen utspelar sig liksom många andra av hennes berättelser i västerbottnisk miljö. Ett återkommande tema i hennes romaner är sociala motsättningar och solidaritet med de utstötta, eller med författarens egen term ”de oälskade”. Språket i Lidmans böcker har en personlig, poetisk prägel och är delvis skrivet på västerbottnisk dialekt med inslag av biblisk prosa.

Per Olov Enquist (1934-)
Per Olov Enquist föddes 1934 i Hjoggböle, Bureå, i Västerbotten. Han fick sitt genombrott med romanen Magnetisörens femte vinter (1964). Flera av hans romaner har filmatiserats, och Enquist har även gjort sig känd som dramatiker. Enquist använder sig delvis av autentiska källor i sina romaner och pjäser, som ofta balanserar på gränsen mellan dokumentation och fiktion.

Torgny Lindgren (1938-)
Torgny Lindgren föddes 1938 i Raggsjö i Västerbotten. Han har skrivit lyrik, romaner, noveller och dramatik. Kristendom, samhällskritik, folkbildartradition och ”det västerbottniska” är återkommande teman i hans verk. I Ormens väg på Hälleberget (1982 )skildrar han förtryck och maktrelationer mellan människor i en by i Västerbotten på 1800-talet. Romanen behandlar historiska och bibliska teman som återkommer i Lindgrens senare romaner, och den är delvis skriven på västerbottnisk dialekt.

Stieg Larsson (1954-2004)
Stieg Larsson föddes i Skelleftehamn 1954 och växte upp i Umeå. Han flyttade sedan till Stockholm där han arbetade som journalist och nyhetsgrafiker. 1995 startade han stiftelsen och tidningen Expo, med syfte att granska högerextremismen. Stieg Larsson hade slutfört en deckartriologi, den så kallade Millenium-serien, före sin bortgång. Första boken, Män som hatar kvinnor, gavs ut poststumt i augusti 2005. Millenium-serien har sålts i över 60 miljoner exemplar och översatts till 50 språk. Böckerna har även filmatiserats. Stieg Larsson utsågs till hedersmedborgare i Umeå 19 maj 2012.

Anita Salomonsson (1935-)
Anita Salomonsson är född i Hjoggböle i Västerbotten. Vid 59 års ålder debuterade hon med sin första roman och hon har sedan gett ut ytterligare sex böcker. Hennes senaste roman, I enslighet framfödt, kom ut i januari 2013. Hennes romaner skildrar gripande kvinnoöden och bygger delvis på verkliga historier. Lika som kärlek (2010) och I enslighet framfödt (2013) utspelar sig i 1800-talets Fattigsverige i Västerbotten och bygger på verkliga fall.

Åke Lundgren (1951-)
Åke Lundgren, journalist och författare, föddes i byn Kusmark i Västerbotten. Han debuterade med romanen Långa lappflickan 1981. De flesta av hans romaner bygger på dokumentärt material, och ett vanligt tema är utanförskap. Han har bland annat skrivit en triologi om samernas kamp för sin kultur i romanerna Gudaberget (1982), Trollknuten (1984) och Järntecknet (1958). Lundgren har totalt skrivit ett femtiotal böcker och flera reportageböcker.

Pär Hansson (1970-)
Pär Hansson är född och uppvuxen i Vännäs, Västerbotten. 1998 debuterade han med diktsamlingen Ruckel. Dikterna pendlar mellan att vara berättande och besvärjande, och boken betraktades som en stark debut. Pär Hanssons femte diktsamling Vi plockar bär i civilisationen kom ut 2012. Den består av dikter, prosastycken och anteckningar och temat är sorg och platser, både geografiska och mentala. Hansson låter ofta naturen kontrastera mot en urban miljö.  låter ofta naturen kontrastera mot en urban miljö. 

Anton Marklund (1975-)
Anton Marklund växte upp i Storkågeträsk i Västerbotten. Hans debutbok Djurvänner utkom 2011. Djurvänner är en stark, genomarbetad berättelse om en autistisk pojke som utnyttjas av sina jämnåriga skolkamrater och har svårt att förstå sin omgivning. Romanen är en skildring av
utsatthet, berättad i flera perspektiv.

Linnéa Axelsson (1980-)
Linnéa Axelsson växte upp i Porjus i Norrbotten och i Norsjö i Västerbotten. Hennes första bok Viskningar vittnen (2003) är en fotobok om samisk nutidshistoria där Axelsson skrivit texter till sin mormors, Sara Harnesk, fotografier. Linnéa Axelssons romandebut Tvillingsmycket kom ut 2010. Det är en poetisk berättelse om ett kargt och nordligt land där tvillingarna Lucinea och Eskil tar hand om födelse och död när de hjälper byborna vid förlossningar och med liksvepningar.  

Ida Linde (1980-) 
Ida Linde är uppvuxen i Umeå, Västerbotten. Hennes första bok, Maskinflickans testamente, kom ut 2006. Poesin i Lindes första bok har beskrivits som fräck, lekfull och sorgsen. Senare utkom Om jag glömmer dig blir jag en annan(2009), Räkneboken (2009) och En kärleks förklaring (2011). Lindes
böcker är prosalyriska och några teman är döden, avstånd och kärlek.