Skip to main content

Arkeologiska lämningar berättar om kontakter i östra Medelhavet

Pressmeddelande   •   Sep 18, 2008 16:29 CEST

Arkeologiska fynd och inskriptioner från forntida Hazor i nuvarande Israel, visar att staden var en knutpunkt i ett omfattande nätverk av kontakter och handel. Det framgår i en avhandling av arkeologen Kristina Josephson Hesse, som själv varit med på utgrävningarna av Hazor sedan 1998.

Under sen bronsålder (1550-1150 f. Kr) hade människorna kring östra Medelhavet utbredda kontakter med sin omvärld. Stadsstaten Hazor i nuvarande norra Israel hade ett fördelaktigt läge vid två stora handelsstråk, dels mellan Egypten och Mesopotamien och dels mellan Medelhavet och avlägsna kulturer i södra Arabien och Afrika.

- Inskriptioner och fynd från våra utgrävningar i Hazor tyder på att Hazor var en knutpunkt i ett omfattande kontakt- och handelsnätverk, säger arkeologen Kristina Josephson Hesse. Mina analyser av materialet visar inte bara på förbindelser mellan olika kulturer utan avslöjar också hur kontakterna såg ut.

Avhandlingen visar att Hazor, genom diplomati och handel, drog fördel av sitt läge i skärningspunkten mellan influenser från stormakterna Egypten i söder och Syrien i norr. Det bidrog till stadens välstånd under större delen av den sena bronsåldern.

Josephson Hesse har analyserat varifrån fynden från utgrävningarna av Hazor har importerats, t.ex. Egypten, Mesopotamien eller den egeiska världen, var det har grävts fram i den nya miljön, t.ex. i ett tempel, bostad eller elitmiljö, och därefter satt in föremålet i ett samhällspolitiskt sammanhang utifrån historiska källor/inskriptioner. Bland de arkeologiska fynden har hon funnit tre huvudkategorier som visar på olika typer av kontakter med omgivande kulturer:

• Det egyptiska materialet, mest statyer och andra prestigeföremål, tolkas i avhandlingen som ett sätt för stadens elit att tillförskansa sig status genom att efterhärma centralmakten. Egypten dominerade området under den aktuella perioden.

• Egeisk och cypriotisk keramik importerades både för sitt innehåll och som prestigegods och tyder på indirekt handel med dessa områden.

• Syro-Mesopotamiska fynd och influenser återfinns i tempelarkitektur och huskonstruktioner, i kultföremål och den lokala keramiken. De visar på handel och kontakter på en mer lokal och regional nivå och antyder att staden kulturellt identifierade sig med dessa områden.

Fredagen den 26 september försvarar Kristina Josephson Hesse, institutionen för idé- och samhällsstudier, sin avhandling med titeln "Contacts and Trade at Late Bronze Age Hazor: Aspects of Intercultural Relationships and Identity in the Eastern Mediterranean". Disputationen äger rum i humanisthuset Hörsal F kl. 13.00. Fakultetsopponent är Professor emeritus Magnus Ottosson, teologiska institutionen Uppsala universitet.

E-publicering av avhandlingen finns på: http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1816

För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Kristina Josephson Hesse på tel: 070-586 23 30, 0930-100 64 eller e-post: kristina.j.hesse@arke.umu.se