Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Bananflugor klarar sig utan protein som ansetts livsnödvändigt

Proteinet thioredoxin har tidigare trotts vara nästintill livsnödvändigt, mängden har bl.a. förknippats med cancer. Malin Svensson, Umeå universitet, visar i sin avhandling att man slående nog kan ta bort tre olika thioredoxiner hos bananflugor utan att de dör. Hon har också upptäckt en ”volymkontroll” som reglerar uttrycket av alla gener på en hel kromosom. En av de mest dramatiska förvandlingarna som en cell kan genomgå sker i många djurarter när spermier bildas. En vanlig, rund stamcell med två kopior av varje kromosom, en från mamman och en från pappan, omvandlas då till en nålformad cell, med bara en kopia av varje kromosom. I bananflugor är denna cell t.o.m. längre än flugorna själva. Innan de färdiga spermierna kan lämna hanens testiklar för att befrukta honans ägg genomgår de många karaktäristiska stadier. Ett av dessa stadier infaller innan könscellen går från två till en kopia av varje kromosom. Två proteiner som det tillverkas väldigt mycket av just då är ThioredoxinT (TrxT) och Painting of fourth (POF). Malin Svensson har upptäckt att flugor som saknar ett thioredoxin inte lever lika länge som vanliga vildtypsflugor, medan flugor som har mycket mer av detta protein än en vanlig fluga bättre klarar av en viss typ av kemisk stress, s.k. oxidativ stress. Slående nog kan man ta bort tre olika thioredoxiner samtidigt utan att flugorna dör, tvärtemot vad man skulle kunna vänta sig då thioredoxiner tidigare trotts vara nästintill livsnödvändiga. Till exempel har förändringar i mängden thioredoxin i många fall förknippats med olika sjukdomar, t.ex. cancer. Trots att thioredoxiner är mycket välstuderade har tidigare arbeten inte studerat vilka effekter brist på flera thioredoxin ger i en hel organism. Malin Svensson visar i sin avhandling att bananflugan är väldigt väl lämpad för just sådana studier av thioredoxin, något som kan ge en djupare förståelse för thioredoxiners funktion i kroppen. Proteinet Painting of fourth (POF) binder längs hela bananflugans fjärde kromosom. Malin Svensson visar i sin avhandling att denna bindning är bevarad i olika bananflugearter. Det tyder på att POF har en viktig funktion. Forskargruppen har lyckats visa att POF är det första kända proteinet som kan kontrollera uttrycket av alla gener på en hel kromosom. Detta fenomen har tidigare bara observerats på könskromosomer. POF-proteinet uttrycks överallt i både honor och hanar, men i väldigt höga nivåer i hanens testiklar. Malin Svensson har visat att POF finns i cellkärnan i flera olika stadier under spermieutvecklingen, och att generna på den fjärde kromosomen aktiveras om det finns POF-protein i hanens könsceller. Dessa upptäckter kan i framtiden komma att förändra vår syn på hur kromosomer fungerar. Malin Svensson växte upp i Vimmerby, Småland, innan hon flyttade till Umeå för att studera biologi och doktorera vid Umeå universitet. Fredagen den 9 mars försvarar Malin Svensson, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Thioredoxins and gene regulation in the Drosophila germline. Svensk titel: Thioredoxiner och gen-reglering i könscellerna hos Drosophila. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor emeritus David Roberts, Genetics Unit, Biochemistry Department, Magdalen College, Oxford, Storbritannien. För ytterligare information, kontakta: Malin Svensson Telefon: 070-565 20 30 E-post. malin.svensson@ucmp.umu.se Läs hela eller delar av avhandlingen på http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1008〈=sv. Karin Wikman, Informatör E-post: karin.wikman@adm.umu.se Tel: 090-786 60 24

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.