Bidragsfusk allt vanligare i media

Pressmeddelande  •  2012-01-18 09:09 CET

Frågor om fusk i bidragssystemen förekommer allt mer i nyheterna och i den välfärdspolitiska debatten. Det visar Ragnar Lundström vid Umeå universitet, som har kartlagt hur landets största dagstidningar skrivit om bidragsfusk under de senaste årtiondena.
– Före 1990-talets början diskuterades bidragsfusk inte särskilt ofta, men sedan tjugo år tillbaka har debatten pågått, med växlande fokus på olika sorters fusk och fuskare, säger han.

Trenden att allt oftare skriva om bidragsfusk är alltså tydlig, menar Ragnar Lundström, som i sin avhandling analyserat ett stort antal nyhetstexter om bidragsfusk i Sveriges mest betydande dagstidningar.
– Medias bilder av fuskande bidragsmottagare präglas ofta av stereotypa föreställningar om att människor är lata och hellre utnyttjar systemen än arbetar.

Fokus på olika fuskare
Resultaten visar också på andra förändringar i tidningarnas rapportering. På det tidiga 1990-talet var fusk bland invandrare ett framträdande tema, något som efter några år övergick till en omfattande debatt om en utbredd fuskkultur bland hela svenska folket. Efter år 2002 har fuskdebatter främst handlat om överutnyttjande inom tillfällig föräldrapenning och sjukförsäkring. Ragnar Lundström ser en trolig förklaring till denna utveckling.
– Att olika grupper pekas ut som fuskare under olika perioder kan sättas i samband med vilka frågor, och vilka politiska intressen, som dominerar det offentliga samtalet i övrigt.

Ett exempel är när det formades ett politiskt samtycke omkring fuskets allvar i mitten av både 1990- och 2000-talet. Då genomfördes också uppmärksammade reformer för att stävja och kontrollera fusk. Ragnar Lundström anser att nyhetsrapporteringen vid dessa tidpunkter antar karaktären av så kallad moralpanik och att fuskandets omfattning förstärks i medias bilder.
– I vissa tidningsartiklar beskrivs hela svenska folket, eller majoriteten av de sjukskrivna, som missbrukare av systemen. När dessa bilder börjar dominera får också argumenten för ökade kontroller större legitimitet, berättar Ragnar Lundström.

Utrymme för kritiska röster
Efter regeringsskiftet 2006, och till följd av nedskärningar inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna, har röster som ifrågasätter fuskets omfattning och allvar fått större plats, visar Ragnar Lundström. Idag är det också vanligare att lyfta fram enskilda mottagare för att problematisera utsatta människors situation och betydelsen av socialt stöd till särskilda grupper.
– Beskrivningar av människor som drabbats av genomförda förändringar kan vara väldigt effektiva för att skapa stöd för att förbättra systemen.

Men att Försäkringskassan och dess hantering av individuella fall ofta framställs på ett negativt sätt i nyheterna anser Ragnar Lundström är problematiskt.
– Sådana bilder osynliggör att det är politiska beslut som ligger bakom de kritiserade systemförändringarna.

Fakta om disputationen
Fredagen den 20 januari försvarar Ragnar Lundström, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Den kalkylerande medborgaren: Bidragsfusk i svensk välfärdsdebatt 1990–2010. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Björn Johnson, Socialt arbete, Malmö högskola.

För mer information, kontakta:

Ragnar Lundström
sociologiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 7854
E-post: ragnar.lundstrom@soc.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Pressbild

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.