Skip to main content

Bildämnet – lika mycket för alla, men kanske lite mer för tjejer?

Pressmeddelande   •   Sep 29, 2014 08:00 CEST

Vad har kön för betydelse, när elever har ämnet Bild i skolan? Det har Stina Wikberg, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling "Bland själporträtt och parafraser", som handlar både om hur elever gör kön i Bild och hur Bild gör kön hos eleverna. 

Resultatet visar att eleverna uppfattar Bild som ett ämne som handlar om att uttrycka sin personlighet och sina känslor genom att teckna och måla. Ämnet framstår därmed som feminint för eleverna, varför många pojkar i studien tar avstånd från undervisningen och har svårt att hitta en plats i ämnet att utvecklas och prestera ifrån.

– Avhandlingen är den första studie som tar ett samlat grepp tas på skolans obligatoriska bildundervisning, och har ett tydligt könsperspektiv. Därmed bidrar den med kunskap om hur föreställningar om kön kommer till uttryck i Bild, men den bidrar också till en generell förståelse för på vilka sätt föreställningar om kön utgör hinder för en undervisning som riktar sig jämställt till alla elever, även i andra ämnen, berättar Stina Wikberg.

– Framför allt kan den fungera som underlag för lärares reflektion över den egna verksamheten och därmed hjälpa såväl bildlärare som andra lärare att planera en mer jämställd undervisning.

Av resultatet framgår hur tankegods från 1950-talet, när ämnet framför allt handlade om fritt skapande, fortfarande har inflytande över både elevers föreställningar om Bild och praktiken i bildsalen. Detta trots att ämnet enligt styrdokumenten sedan 1994 framför allt handlar om kommunikation, och trots att det är bildlärarnas intentioner att undervisa enligt kursplanen.

Att teckna, som kan anses vara en förutsättning för att bli bra i Bild, betraktas vidare som någonting passivt – att ”sitta och rita” – som hör till den privata sfären, vilket ytterligare förstärker ämnets koppling till femininitet för eleverna. När det redan finns en föreställning om att bilder uttrycker bildskaparens personlighet, och eleverna uttryckligen får i uppgift att berätta om sig själva i bild, blir kön därtill ett mycket framträdande inslag i elevernas bildskapande.

De flesta elever gestaltar i sina bilder vanliga föreställningar om en passiv och omsorgsinriktad femininitet, och en aktiv och självförverkligande maskulinitet. Resultatet pekar även mot att ju tydligare ramar eleverna har att förhålla sig till i sitt bildskapande, desto mindre utrymme får könsstereotyper i bilderna.

Avhandlingen bygger på en etnografisk undersökning av bildundervisning i årskurserna 8 och 9. En viktig del av bakgrunden är den stora betygsskillnad som finns mellan pojkars och flickors slutbetyg i årskurs 9. Pojkar har i genomsnitt sämre betyg än flickor i alla ämnen utom Idrott och hälsa, och allra störst är denna betygsskillnad i Bild. Avhandlingen gör inte anspråk på att förklara vad skillnaden beror på, utan skillnaden tas istället till intäkt för att Bild är ett ämne där föreställningar om kön har en särskild inverkan.

Disputationen äger rum fredag 3 oktober kl 13.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är professor Anette Göthlund, institutionen för bildpedagogik, Konstfack i Stockholm.

Avhandlingen Bland själporträtt och parafraser: om kön och skolans bildundervisning finns publicerad digitalt

Kontaktuppgifter:

Stina Wikberg, tel 070-392 66 17, 090-786 58 66, stina.wikberg@umu.se

Pressbild


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.