Skip to main content

Bryta ond cirkel viktigt för att bota överkänslighet

Pressmeddelande   •   Feb 02, 2017 08:41 CET

Eva Palmquist, doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Foto: Linus Andersson

Det är lättare att tillfriskna från överkänslighet mot exempelvis dofter, inomhusluft och ljud om man inte reagerar starkt och undviker att ändra beteende när besvären börjar. Det visar Eva Palmquist i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Negativa förväntningar kan leda till en ond cirkel där besvären förvärras. Psykoterapi för att minska de känslomässiga reaktionerna när besvären debuterar kan vara till hjälp för att bryta den onda cirkeln och för att kunna tillfriskna, säger Eva Palmquist.

I sin doktorsavhandling analyserar Eva Palmquist samförekomsten mellan miljöintolerans och psykisk ohälsa vid olika typer av överkänslighetsreaktioner. Hon har även studerat om psykisk ohälsa föregår besvären eller kommer som en konsekvens av dem.

Det visade sig att stress, ångest, depressioner och utbrändhet ger en förhöjd risk att drabbas av miljöintolerans för dofter och ljud. Det är till exempel vanligare att personer som är utsatta för stark stress blir överkänsliga för buller, dock utan att stressen ensam är orsak.

Personer som drabbas av sjuka hus-problem, det vill säga miljöintolerans mot byggnader, har däremot i regel inte haft psykiska problem innan de fick besvär av inomhusluften. Men efter att besvären väl har debuterat, löper de ökad risk att också bli utbrända.

Att psykologiska faktorer ibland finns med i orsakskedjan betyder dock inte att överkänsligheten som sådan är inbillning; det krävs också exponering för det ämne eller den miljö som framkallar reaktionen. Besvären kan sedan vara högst påtagliga, även rent fysiskt.

– Det finns ett starkt växelspel mellan psykologiska och miljömässiga faktorer när människor drabbas av överkänslighet men det är långtifrån detsamma som att överkänslighet är ett psykologiskt fenomen, säger Eva Palmquist.

Avhandlingen baseras på data från Miljöhälsostudie i Västerbotten med data insamlade 2010-2016 med sammanlagt 3.406 deltagare.

Resultaten visar att det finns relativt goda chanser att tillfriskna från besvär med miljöintolerans. Närmare hälften av deltagarna i studien blev så småningom besvärsfria. För drygt var tionde blev det istället värre när de drabbades av att en specifik intolerans spred sig, så att personerna började få besvär även av helt andra typer av miljöer än de som först utlöste problemen.

Avgörande för möjligheterna att tillfriskna var hur kraftigt påverkad personen var av besvären. Ju mer känslomässigt och beteendemässigt påverkad, desto sämre odds för tillfrisknande.

– Det är viktigt att symtom tas på allvar och att man får hjälp tidigt, innan beteendemässiga förändringar sker som leder in i den onda cirkeln där besvären kan bli långvariga. Där har psykoterapin en roll, säger Eva Palmquist.

Eva Palmquist är uppvuxen i Sundsvall men numera bosatt i Umeå.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Eva Palmquist
Telefon: 090-786 78 65
E-post: eva.palmquist@umu.se

Till högupplöst pressbild på Eva Palmquist, fri för publicering. Foto: Linus Andersson

Om disputationen
Eva Palmquist, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, försvarar fredag 10 februari sin avhandling med den svenska titeln: Miljöintolerans - Psykologiska risk- och hälsofaktorer (Engelsk titel: Environmental intolerance - Psychological risk and health factors). Handledare: Professor Steven Nordin, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Prof. Michael Witthöft, Johannes Gutenberg Universität Mainz. Disputationen hålls på engelska. Humanisthuset, Hörsal F kl 10.00-12.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.