Skip to main content

Djup hjärnstimulering effektivt mot ofrivilliga skakningar

Pressmeddelande   •   Nov 28, 2011 08:43 CET

För patienter med svåra ofrivilliga skakningar som gjort att de inte klarat av att äta själv eller sköta sin egen hygien kan så kallad djup hjärnstimulering innebära en möjlighet till ett självständigt liv. Det skriver blivande neurokirurgen Ulrika Sandvik i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 2 december.

Ulrika Sandvik.

Essentiell tremor är en folksjukdom som yttrar sig som ofrivilliga skakningar. Sjukdomen drabbar cirka 4 procent av befolkningen. Hos vissa patienter blir tremorn (skakningarna) så uttalad att den inskränker funktionsförmågan och påverkar livskvaliteten. Många får svårt att äta och att klara den dagliga livsföringen. På grund av detta tenderar många att isolera sig från sociala sammanhang.

Mediciner har bara effekt i cirka 50 procent av fallen. Vid mycket svåra fall av essentiell tremor kan en så kallad stereotaktisk funktionell neurokirurgisk operation vara ett alternativ. Det innebär att man genom att tillämpa en geometrisk modell kan bygga ett tredimensionellt koordinatsystem för att med millimeterprecision nå svårtillgängliga områden djupt i hjärnan utan att skada hjärna. Av denna typ av operationer är djup hjärnstimulering, deep brain stimulation (DBS) den vanligaste. DBS innebär att man implanterar en elektrod i ett särskilt målområde i hjärnan och kopplar elektroden till ett pacemakerbatteri som placeras under huden strax nedanför nyckelbenet.

Ulrika Sandvik har i sin doktorsavhandling kartlagt opererade patienter vad gäller resultat och livskvalitetsförbättring. Hon har kartlagt de inopererade elektrodernas exakta position i hjärnan för att kunna bedöma vilket som är det optimala stimuleringsmålet. Sambandet mellan operationsresultat, ålder, kön och graden av skakningar innan operation har granskats. Slutligen har även en äldre operationsmetod, thalamotomi, utvärderats.

Ulrika Sandvik visar att drabbade patienter fått mycket god symtomlindring av DBS i målområdet zona incerta som ligger någon millimeter djupare i hjärnan jämfört med det traditionella målet i thalamus. Skakningarna i handen samt handfunktionen förbättrades med 95 procent jämfört med innan operation. Den allmänna dagliga livsföringen förbättrades påtagligt. Detta innebär att många drabbade patienter efter operation kan återgå till arbete eller studier. För en patient som innan operation inte klarat av att äta själv eller sköta sin egen hygien kan denna typ av ingrepp innebära en möjlighet till ett självständigt liv.

Ulrika Sandvik är uppvuxen i Terjärv, Österbotten, Finland och tog läkarexamen vid Umeå universitet 2004. Hon gjorde sin allmäntjänstgöring på länssjukhuset i Kalmar och jobbar för närvarande som ST-läkare på neurokirurgiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Hennes forskning ingår i ett större projekt kring DBS. För mer information, kontakta henne gärna på 
090-785 12 97
ulrika.sandvik@neuro.umu.se

Fredag 2 december försvarar Ulrika Sandvik, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, klinisk neurovetenskap, sin avhandling med titelnStereotaktiska ingrepp vid behandling av essentiell tremor (Engelsk titel:Stereotactic functional procedures in the treatment of essential tremor).
Disputationen inleds klockan 9.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är docent Stig Rehncrona, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49178