Gå direkt till innehåll
Charlotta Vingsle
Charlotta Vingsle

Pressmeddelande -

Formativ bedömning svårt för lärare, men positivt för elevernas inlärning

Att använda formativ bedömning i matematikundervisningen är inte okomplicerat att genomföra för läraren. Ska eleverna också få möjligheter att själva reglera sitt lärande behöver undervisningen om hur man lär sig att lära bli tydligare för eleverna. Det visar Charlotta Vingsle i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet torsdagen den 8 juni.

Formativ bedömning är en bedömningsprocess som syftar till att föra lärandet framåt. Det sker genom att information om vad elever kan och hur de förstått det som ska läras används som underlag för att avgöra hur undervisningen ska bedrivas härnäst. Genom att använda formativ bedömning kan elever lära sig innehållet snabbare. Den formativa bedömningen kan utföras på många olika sätt, till exempel genom att läraren ger eleven feedback om vad eleven behöver träna mer på eller genom att eleven själv involveras i bedömnings­processens olika delar.

– Alla dessa sätt att utföra formativ bedömning visar sig påverka elevers lärande positivt, säger Charlotta Vingsle.

Men, det är inte enkelt att genomföra formativ bedömning. För den lärare som Charlotta Vingsle följde i en av sina studier innebar det en komplex användning av kunskaper och förmågor som användes samtidigt och under tidspress när hon till exempel ställdes inför för henne ny matematik, tolkade elevernas svar och snabbt fattade beslut om fortsatt undervisning.

Formativ bedömning kan också innebära en möjlighet för eleverna att vara delaktiga i bedömningsprocessen. Ett sätt att studera sådan delaktighet är att se på elevernas möjligheter att utveckla färdigheter för att självreglera sitt lärande. Ett vanligt förekommande arbetssätt för de lärare som Charlotta Vingsle följde i en delstudie, var att lärarna visade hur de själva använde strategier för hur man kan självreglera sitt lärande, men de följde sällan upp detta genom att låta eleverna få träna.

– Den största delen av eleverna uppfattar inte dessa möjligheter att utvecklas genom att själva reglera sitt lärande, säger Charlotta Vingsle. Man kan nå en större tydlighet genom att undervisningens möjligheter till självreglerat lärande görs mer explicit, eller genom att eleverna få ta en aktiv roll.

Charlotta Vingsle har utfört sin forskarutbildning i forskarskolan Developing Mathematics Education och genom Lärarhögskolan vid Umeå Universitet.

Läs hela avhandlingen

Högupplöst pressfoto

Om disputationen:
Torsdagen den 8 juni försvarar Charlotta Vingsle, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, sin avhandling med titeln Formativ bedömning och självreglerat lärande: Vad behöver vi för att få det att hända? Engelsk titel: Formative assessment and self-regulated learning: What do we need to make it happen? Disputationen sker kl 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Frode Rønning, Department of Mathematical Sciences, Norwegian University of Science and Technology.

För mer information, kontakta gärna:

Charlotta Vingsle, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 80 50
E-post: lotta.vingsle@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Anna-Lena Lindskog

Anna-Lena Lindskog

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 090-786 58 78

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.