Skip to main content

Forskning ska minska gruvdriftens miljöbelastning

Pressmeddelande   •   Sep 19, 2008 14:57 CEST

Ett flertal stora gruvor i Sverige planerar att utöka sin brytning av malm. Utöver det tillkommer nya uppstickare. Pengar och jobb är tydliga fördelar, men gruvnäringen påverkar också vår miljö. Lars Lövgren, Umeå universitet, leder två nya forskningsprojekt som handlar om att minska miljöbelastningen. De finansieras med totalt 6,2 miljoner kronor.

De flesta gruvorna i Sverige idag är malmgruvor där man bryter järnmalm eller s.k. sulfidmalmer, som innehåller flera olika metaller, t.ex. koppar, zink, guld och silver. Om restprodukterna från gruvbrytningen får ligga oskyddat och påverkas av väder och vind kommer de att vittra. Detta kan leda till att ett försurande lakvatten bildas som frigörs till den omgivande miljön med förhöjda halter av metaller som järn, zink, koppar, bly och kadmium samt arsenik. Att efterbehandla gruvavfall är därför idag en självklarhet och en strategiskt viktig framtidsfråga för såväl den svenska gruvindustrin som miljövården.

Vinnova och gruvindustrin satsar gemensamt i ett strategiskt forskningsprogram totalt 100 miljoner kronor på gruvrelaterad forskning. En annan betydande aktör är Georange, som är ett projekt med finansiering av EU:s strukturfond och ett antal offentliga medfinansiärer. Totalt omsätter Georange cirka 25 miljoner kronor under tre år. Umeå universitet är en viktig aktör i båda satsningarna och miljöfrågor är betydande för båda forskningsprogrammen.

I ett av Vinnovaprojekten kommer olika aspekter på metallfastläggning i ovittrat gruvavfall att studeras. Inom ramen för Georange kommer bl.a. effekten av sekundära järnmineral på metallers rörlighet i miljön att studeras. Sekundära järnmineral bildas genom att det järn som finns i stora koncentrationer i lakvattnen oxideras vid kontakt med luft. Då bildas en typ av rostutfällning som har en god förmåga att binda tungmetaller. De båda projekten finansieras med totalt ca 6,2 miljoner kronor under en treårsperiod.

För ytterligare information, kontakta:
Lars Lövgren, Kemiska institutionen
Telefon: 070-372 57 76
E-post: lars.lovgren@chem.umu.se