Pressmeddelande - 19 September 2008 14:57

Forskning ska minska gruvdriftens miljöbelastning

Ett flertal stora gruvor i Sverige planerar att utöka sin brytning av malm. Utöver det tillkommer nya uppstickare. Pengar och jobb är tydliga fördelar, men gruvnäringen påverkar också vår miljö. Lars Lövgren, Umeå universitet, leder två nya forskningsprojekt som handlar om att minska miljöbelastningen. De finansieras med totalt 6,2 miljoner kronor.

De flesta gruvorna i Sverige idag är malmgruvor där man bryter järnmalm eller s.k. sulfidmalmer, som innehåller flera olika metaller, t.ex. koppar, zink, guld och silver. Om restprodukterna från gruvbrytningen får ligga oskyddat och påverkas av väder och vind kommer de att vittra. Detta kan leda till att ett försurande lakvatten bildas som frigörs till den omgivande miljön med förhöjda halter av metaller som järn, zink, koppar, bly och kadmium samt arsenik. Att efterbehandla gruvavfall är därför idag en självklarhet och en strategiskt viktig framtidsfråga för såväl den svenska gruvindustrin som miljövården.

Vinnova och gruvindustrin satsar gemensamt i ett strategiskt forskningsprogram totalt 100 miljoner kronor på gruvrelaterad forskning. En annan betydande aktör är Georange, som är ett projekt med finansiering av EU:s strukturfond och ett antal offentliga medfinansiärer. Totalt omsätter Georange cirka 25 miljoner kronor under tre år. Umeå universitet är en viktig aktör i båda satsningarna och miljöfrågor är betydande för båda forskningsprogrammen.

I ett av Vinnovaprojekten kommer olika aspekter på metallfastläggning i ovittrat gruvavfall att studeras. Inom ramen för Georange kommer bl.a. effekten av sekundära järnmineral på metallers rörlighet i miljön att studeras. Sekundära järnmineral bildas genom att det järn som finns i stora koncentrationer i lakvattnen oxideras vid kontakt med luft. Då bildas en typ av rostutfällning som har en god förmåga att binda tungmetaller. De båda projekten finansieras med totalt ca 6,2 miljoner kronor under en treårsperiod.

För ytterligare information, kontakta:
Lars Lövgren, Kemiska institutionen
Telefon: 070-372 57 76
E-post: lars.lovgren@chem.umu.se

Ämnen

Regioner

Umeå

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.

Forskning ska minska gruvdriftens miljöbelastning

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Umeå universitet