Skip to main content

Handelns lärlingselever riskerar återvändsgränd

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2016 10:15 CET

Det finns brister i lärlingsutbildningen vid gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram. Det visar Per Kristmansson i en ny avhandling vid Umeå universitet. Yrkeskunnandet riskerar att bli specifikt för den enskilda arbetsplatsen där eleverna främst får utföra enklare arbetsuppgifter.

– Man kan bland beslutsfattare ana en övertro på lärlingsutbildning som en lösning på samhälleliga problem som exempelvis ungdomsarbetslöshet och socialt utanförskap, säger Per Kristmansson.

Avhandlingen baseras på en studie av fem gymnasieskolors genomförande av lärlingsutbildningen inom Handels- och administrationsprogrammet medan den pågick som försök, något som sedan permanentades. Minst halva gymnasieutbildningen är förlagd till en eller flera arbetsplatser där eleverna ska förberedas för arbetslivet. Yrkesutbildning relaterad till detaljhandelsbranschen är ett tidigare relativt outforskat område.

I doktorsavhandlingen görs en bred genomgång av detaljhandelns utveckling från skråväsendet fram till dagens datoriserade miljöer. Man kan se att detaljhandelns ställning som en lågstatusbransch med hög andel deltidsjobb och relativt låga löner går långt tillbaka i historien.

I Sverige finns relativt få möjligheter att formellt utbilda sig inom detaljhandeln. Handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet är en av dessa. Internationellt tycks det vara vanligare med branschutbildningar. Den är dock långtifrån idag den givna vägen för att komma in i handelsbranschen.

Handels- och administrationsprogrammet med lärlingsutbildningen har marknadsförts som ett alternativ för skoltrötta elever. Det visar sig dock att det är en krävande utbildning att både arrangera och delta i men där det råder ett tydligt glapp mellan kursplanerna och det faktiska innehållet i den arbetsplatsknutna utbildningen.

Det blir vad arbetsplatsen kan erbjuda snarare än vad som sägs i kursplanen som framstår som avgörande för innehållet. Lärlingseleverna får tillgång till arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen och är kvantifierbarana, men de får sällan ta del av mer avancerade arbetsuppgifter och får svårt att nå ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande.

– Det saknas något som binder skolan och arbetslivet samman. Skolorna lyckas inte förmedla uppdraget till arbetsplatserna. Eleverna riskerar att få en smal utbildning och en anställningsbarhet som är giltig endast på den aktuella arbetsplatsen, säger Per Kristmansson.

Per Kristmansson är utbildad gymnasielärare, född och uppvuxen i Sollefteå men bosatt i Umeå.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:
Per Kristmansson
Tel. 090-786 67 77
Mobil 070-291 59 19
E-post: per.kristmansson@umu.se

Om disputationen:
Per Kristmansson, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, försvarar fredag 18 november sin avhandling ”Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet - En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande”, kl. 10.00 - 12, Humanisthuset hörsal E, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Docent Gun-Britt Wärvik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.