Skip to main content

Järntillskott vid låg födelsevikt kan förhindra senare ADHD

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2012 06:01 CET

I den ledande barnmedicinska tidskriften Pediatrics konstaterar en grupp forskare vid Umeå universitet att barn med låg födelsevikt kan skyddas från beteendeproblem senare i livet genom att få järntillskott under det första levnadshalvåret.

Att barn som föds med låg vikt har ökad risk för neuropsykiatriska problem som ADHD senare i livet har varit känt sedan tidigare. Som förklaring har man antagit att påfrestningarna under de första levnadsveckorna och det ökade antalet komplikationer vid förlossningen skadar hjärnan i ett tidigt skede. Men nu föreslår Umeåforskarna att en minst lika viktig bidragande faktor kan vara lindrig järnbrist under de första levnadsmånaderna, en riskfaktor som i så fall enkelt kan förebyggas.

I studien ingår 285 barn med marginellt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). De lottades slumpmässigt till att få en låg dos järntillskott eller ett verkningslöst medel (placebo) från sex veckors till sex månaders ålder. I den studie som nu publiceras har man undersökt barnen tre år senare. Då konstateras att risken för ADHD-liknande problem var fyrdubblad hos de barn som inte fått järntillskott. Genom standardiserade enkätfrågor rapporterades att över 12 % av de barn som fått placebo hade ökade problem med uppmärksamhet och aggressivitet, men också mer oro och ängslighet. Hos dem som fått järntillskott var andelen bara 3 %, samma nivå som i en jämförelsegrupp av barn med normal födelsevikt.

Förklaringen till de ökade beteendeproblemen tror forskarna är att barn med låg födelsevikt snabbare än normalviktiga förbrukar sitt medfödda förråd av järn. Därmed ställs de utan en viktig byggsten i hjärnans utveckling, eftersom det järn som småbarn får från kosten inte är tillräckligt.

Resultaten väntas få stor betydelse för framtida rekommendationer om järntillskott. De öppnar också dörren för fortsatt forskning om sambandet mellan järnbrist och beteendeproblem.

Studien, som är ett samarbete med Karolinska Institutet, leds av docent Magnus Domellöf och med dr Staffan Berglund (bilden), båda verksamma som forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, och läkare vid barnkliniken, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, kontakta gärna dr Staffan Berglund,
Institutionen för klinisk vetenskap, avdelningen för pediatrik, Umeå universitet,
tel. 090-785 23 70
mobil 070 – 3956767
e-post staffan.berglund@pediatri.umu.se
porträttbild

Referens

SK Berglund, B Westrup, B Hägglöf, O Hernell, M Domellöf: Effects of Iron Supplementation of LBW Infants on Cognition and Behavior at 3 Years
Pediatrics. Jan. 2013, Published online: Dec. 10 2012
http://pediatrics.aappublications.org/
DOI: 10.1542/peds.2012-0989


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.