Skip to main content

”Jag bare skrivar som det låter”

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2011 13:07 CET

”Hur langt ha ni kumi me motorin? Kyör försiktit nu tå”. Så här kan det se ut när en tonårig flicka i sydösterbottniska Närpes skriver sms på dialekt till sin pojkvän. I en ny avhandling studeras en grupp Närpesungdomars sätt att skriva med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt. Möjligheten att kommunicera via sms har gett dialekten större användningsområden och därför helt nya förutsättningar.

I Närpes har dialekten en stark ställning. Nya medier, som mobiltelefonen, e-post och chatt, har lockat fram en ny form av skriftspråk som befinner sig någonstans mellan tal och skrift.

Det finns sedan tidigare en tradition av skrivande på dialekt. Det nya är att dessa ungdomars skrivande är funktionellt, de skriver på dialekt för att det praktisk och det visar också att dialekten är viktigt för att känna gemenskap och samhörighet. Att skriva på dialekt går snabbt, är enkelt och innebär att ungdomarna slipper ”översätta” från dialekt till standardsvenska.

En annan praktisk fördel är att stavningsregler saknas. Stavningen kan variera mellan olika personer men också hos en och samma person. En grupp, ljudskrivarna, menar att de skriver som det låter, medan en annan, de regellösa, menar att de inte följer några regler.

Valet av dialekt eller standardsvenska styrs mest av mottagaren, men även meddelandets längd, ämne och tidsåtgång är faktorer som påverkar. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer.

Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms och material som insamlats genom enkäter och intervjuer.

I avhandlingen analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Dessutom redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet.

Anna Greggas Bäckström är själv bördig från Närpes och detta utgör hennes doktorsavhandling i nordiska språk vid Umeå universitet.

Disputationen äger rum 16 december kl 13.00, Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är FD, Professor Jan-Ola Östman, Helsingfors universitet.

Kontaktuppgifter: anna.greggas@nord.umu.se  tel +46 90 7865719