Skip to main content

Kan harpestbakterien svältas ut i värdcellen?

Pressmeddelande   •   Okt 15, 2012 21:01 CEST

[2012-10-15] Att begränsa tillgången på specifika näringsämnen i cellen kan i framtiden bli en framgångsrik strategi för att förhindra sjukdomar orsakade av vissa aggressiva bakterier, bland dem harpestbakterien, visar en grupp Umeåforskare i samarbete med kolleger i USA.

Makrofagen är en celltyp i immunförsvaret som är specialiserad på att fånga upp invaderande mikroorganismer. Efter upptaget hamnar mikroberna i en specialiserad membranstruktur inne i cellen, fagosomen, som innehåller effektivt dödande ämnen. En del sjukdomsframkallande bakterier, bland andra Shigella, Listeria och Francisella (harpestbakterien), kan fly från denna ogästvänliga miljö till det membranfria innandömet i cellen, cytosolen, som är rik på näringsämnen. Där kan de snabbt föröka sig.

Lite är känt om de mekanismer med vilka kroppen försöker kontrollera dessa cytosoliska bakterier. I artikeln påvisas nu att en fungerande ämnesomsättning är livsnödvändig för harpestbakterien. En muterad harpestbakterie, som inte kunde framställa B-vitaminet biotin, saknade den normala förmågan att fly från fagosomen.

En annan fråga gäller näringsämnenas betydelse för bakteriens förmåga att föröka sig i cytosolen, harpestbakteriens normala nisch. Det har tidigare föreslagits att där finns näring i så stor mängd att bakterier som tar sig dit kan växa utan problem. Med hjälp av en teknik som doktoranden Lena Meyer vid Institutionen för klinisk mikrobiologi har utvecklat kan harpestbakterier injiceras direkt i cytosolen. Det är tekniskt komplicerat eftersom bakterierna är relativt stora. Med denna metod kunde forskargruppen visa att den muterade harpestbakterien saknar förmåga att växa i cytosolen utan tillsats av biotin. Detta är första gången som det har kunnat visas att en normal ämnesomsättning och specifika näringsämnen krävs för bakterietillväxt i cytosolen, vilket öppnar för nya sätt att förhindra de sjukdomar som dessa bakterier orsakar.

Artikeln är resultat av ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet samt vid Emory University, University of Pittsburgh och University of Tennessee, alla i USA.

För mer information, kontakta gärna
professor Anders Sjöstedt, Institutionen för klinisk mikrobiologi,
enheten för klinisk bakteriologi, och
Molekylär Infektionsmedicin, Sverige (MIMS),
tel. 090-785 11 20
e-post anders.sjostedt@climi.umu.se

Referens

BA Napier, L Meyer, JE Bina, MA Miller, A Sjöstedt, DS Weiss: Link between intraphagosomal biotin and rapid phagosomal escape in Francisella
PNAS Online Early Edition, October 15-19, 2012
Länk till artikeln