Gå direkt till innehåll
Klas Holmgren, doktorand i kirurgi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.
Klas Holmgren, doktorand i kirurgi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.

Pressmeddelande -

Möjligt minska stomi efter cancer i ändtarm

Vid operation av cancer högt upp i ändtarmen bör man undvika att göra en tillfällig stomi. Detta eftersom tillfälliga stomier har tveksam nytta i denna patientgrupp, medan de samtidigt leder till att fler har permanent stomi på sikt. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Långtidsöverlevnaden vid ändtarmscancer har ökat kraftigt under de senaste 25 åren, där många patienter botas, och närmare två tredjedelar lever mer än fem år efter diagnos. Att slippa permanent stomi har enligt många patienter hög prioritet för fortsatt livskvalitet, och är därför viktigt att eftersträva, säger Klas Holmgren, doktorand i kirurgi vid Umeå universitet.

Rektalcancer, det vill säga cancer i ändtarmen, är en vanlig cancerform med drygt 2100 nyinsjuknanden i Sverige varje år. Standardoperation utgörs av så kallad främre resektion, som innebär att tarmen delas och det tumördrabbade segmentet helt avlägsnas. Tarmändarna sammanfogas sedan i en tarmskarv i syfte att undvika permanent stomi. För att minska risken för läckage i tarmskarven får dock många patienter en tillfällig stomi, det vill säga att avföringen leds ut till en påse på magen.

Tanken med en tillfällig stomi är att patienten ska bli av med den några månader efter canceroperationen. I sin avhandling visar dock Klas Holmgren att det många gånger inte blir så, och att tillfälliga stomier snarast leder till att fler patienter i slutändan har permanent stomi – särskilt om cancern sitter högt upp i ändtarmen. Avhandlingen visar dessutom att detta borde gå att undvika, eftersom patienter med högt belägen rektalcancer har en förhållandevis låg risk för läckage i tarmskarven, och därför har liten nytta av en tillfällig stomi, till priset av fyrdubblad risk för permanent stomi.

Klas Holmgren visar i avhandlingen även att rektalcancerpatienter som drabbas av läckage i tarmskarven hade förhöjda halter av inflammatoriska proteiner i blodet redan före operationen.

– Förhoppningsvis kan vi i framtiden med ledning av dessa proteinnivåer skräddarsy behandlingen så att tillfälliga stomier bara används hos patienter där risken för läckage bedöms vara förhöjd, säger Klas Holmgren.

Doktorsavhandlingen baseras på fyra olika observationsstudier där ett delarbete också inbegriper analys av preoperativa blodprover inhämtade från en biobank. Viktiga registeruppgifter har validerats genom jämförelse mot journaldata och använts för att kunna studera samtliga patienter som behandlats med främre resektion för rektalcancer i Sverige från 1 januari 2007 och framåt.

Klas Holmgren är uppvuxen i Skellefteå och arbetar som neurokirurg under utbildning vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Klas Holmgren
Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Telefon: 090-785 00 00
E-post: klas.holmgren@umu.se

Om disputationen
Klas Holmgren, Institutionen kirurgisk och perioperativ vetenskap, försvarar fredag 6 december kl. 13 sin avhandling Permanent stomi efter främre resektion för rektalcancer: prevalens och mekanismer. Fakultetsopponent Per J Nilsson, Karolinska Institutet. Huvudhandledare Martin Rutegård. Plats: Hörsal B Unod T 9 Norrlands universitetssjukhus.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.