Gå direkt till innehåll
​Multidisciplinära team förbättrar vården vid tjocktarmskirurgi

Pressmeddelande -

​Multidisciplinära team förbättrar vården vid tjocktarmskirurgi

Multidisciplinära team som planerar vården för patienter som ska genomgå tjocktarmskirurgi ökar förutsättningarna för att för att de ska få behandling i enlighet med rådande nationella riktlinjer. Det konstaterar Fredrik Brännström i en avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.

– Resultaten visar hur viktigt det är att vårdgivare erbjuder patienten en professionell handläggning genom hela vårdkedjan. Det räcker inte med att en erfaren kirurg genomför sin insats på ett bra sätt, det är också viktigt att radiologer, patologer, sjukgymnaster, med flera tar ett specifikt ansvar i planeringen av vården för att den ska bli säker, framgångsrik och för att vi ska nå de nationella mål som vi har att leva upp till, säger Fredrik Brännström, specialistläkare vid kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, som står bakom avhandlingen.

Fredrik Brännström berättar att behandlingen av tjocktarmscancer och ändtarmscancer har genomgått stora framsteg sedan början av åttiotalet, både när det gäller strålbehandling, cellgiftsbehandling och kirurgisk teknik. Under den senare delen av denna tidsperiod har även multidisciplinära team introducerats i rutincancervård. Dessa team tar dock stora resurser i anspråk och nyttan av dem är dåligt utredd.

En stor andel av de patienter som opereras för tjocktarmscancer, mer än var femte, opereras akut. För dessa är prognosen fortfarande mycket sämre än för de som opereras planerat, men varför det förhåller sig så vet man inte.

Fredrik Brännström har i sitt avhandlingsarbete studerat vilken betydelse olika faktorer kring sjukvårdens organisation påverkar hur det går för patienter som behandlas för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Det handlar om faktorer som sjukhusstorlek, hur många liknande operationer varje kirurg gör per år, vilken grad av formell specialisering den opererande kirurgen har och huruvida enskilda patienter diskuteras i specialanpassade multidisciplinära grupper, med syfte att optimera vård och behandling.

Avhandlingen visar bland annat att ackrediterade tarmkirurger, det vill säga kirurger med hög formell kompetens inom området, tog ut fler lokala lymfkörtlar vid cancerkirurgi i tjock- och ändtarm, jämfört med andra kirurger.

– Eftersom cancer i tjocktarm och ändtarm först sprids till lymfkörtlarna har det antagits att risken för canceråterfall borde minska om kirurgen tar bort många lokala lymfkörtlar. Men i våra studier visar det sig, något förvånande, att varken antalet operationer som respektive kirurg genomför per år eller graden av specialisering hos kirurgerna hade någon mätbar betydelse för överlevnaden hos den studerade patientgruppen. Orsakerna till detta är något som vi måste undersöka närmare, säger Fredrik Brännström.

Faktorer som dock påverkade behandlingen var huruvida enskilda patienter diskuterades av multidisciplinära team. Denna insats visade sig ha en påtaglig effekt på om patienten fick behandling i enlighet med rådande nationella riktlinjer.

När det gäller riskfaktorer för canceråterfall efter akut tjocktarmskirurgi visade det sig främst vara faktorer som var närvarande redan när patienten kom till sjukhus som påverkade risken. Enligt Fredrik Brännström talar detta för att det kan finnas mer att vinna på att undvika att ett akut tillstånd uppstår, exempelvis genom tidigare diagnostik, istället för att genomföra organisationsförändringar för att möta problematiken hos patienter som kommer till sjukhus som akutfall.

Fredrik Brännström har baserat sitt avhandlingsarbete på uppgifter dels från det nationella kolorektalcancerregistret, dels lokala register i Uppsala/Örebroregionen och Stockholm/Gotlandregionen, och dels uppgifter som tagits fram genom metodisk genomgång av journaluppgifter.

Fredrik Brännström kommer från Lycksele. Han arbetar som läkare vid kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Fredrik Brännström
Telefon: 070-554 43 75
E-post: fredrik.brannstrom@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om disputationen

Fredagen den 14 november försvarar Fredrik Brännström, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Aspekter på strukturella faktorer vid kolon- och rektalcancerkirurgi. (Engelsk titel: Aspects on structural factors in colon and rectal cancer surgery.) Opponent: Arne Wibe, professor, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim. Huvudhandledare: Ulf Gunnarsson.

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal D, Unod T9.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.