Skip to main content

​​Nya strategier för läkemedelsutveckling — fokus på ledgångsreumatism och nervgasförgiftning

Pressmeddelande   •   Aug 24, 2017 13:15 CEST

Cecilia Lindgren. Foto: Ingrid Söderbergh

Cecilia Lindgrens avhandling presenterar nya strategier för design av läkemedel som påverkar två olika komplexa biologiska system, där ett är relaterat till ledgångsreumatism och det andra till nervgasförgiftning. Avhandlingen försvaras vid Umeå universitet den 8 september.

Många läkemedel påverkar eller botar en sjukdom genom att binda till proteiner i kroppen, och inverkar därigenom på det biologiska system som är relaterat till sjukdomen. Läkemedelsforskningen går starkt framåt och i dag kan man ta sig an allt mer komplexa biologiska system, men det behövs nya strategier för att effektivt kunna utveckla nya läkemedel.

Cecilia Lindgrens avhandling har fokuserat på två olika projekt.

Det långsiktiga målet med det ena projektet är att utveckla ett vaccin mot ledgångsreumatism, vilket är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret angriper brosk och leder. Orsaken till ledgångsreumatism är inte helt känd, men en kemisk förening från ledbrosk kan lindra symptom och häva motsvarande sjukdom i möss.

Cecilia Lindgren har studerat hur modifieringar av denna kemiska förening påverkar interaktionen med olika proteiner som är viktiga för immunförsvaret, och har undersökt hur detta triggas igång.

– Vi har sett att även till synes små förändringar i den kemiska föreningen kan ha stor påverkan på immunförsvaret, vilket är viktig kunskap för att öka förståelsen om orsaken till ledgångsreumatism, samt för att kunna utveckla ett vaccin mot sjukdomen, säger Cecilia Lindgren.

Det långsiktiga målet med det andra projektet är att utveckla ett universellt motmedel mot nervgaser. Nervgaser är extremt giftiga ämnen som kan vara dödliga vid även mycket små doser, och har vid ett upprepat antal tillfällen använts vid kemisk krigsföring trots att de är förbjudna. De fungerar genom att blockera det livsnödvändiga proteinet acetylkolinesteras, och effektiviteten för de motmedel som finns i dag är beroende av vilken nervgas som blockerar proteinet.

Cecilia Lindgrens strategi för design av nya motmedel som kan motverka flera olika nervgaser går ut på att först identifiera en kemisk förening som kan binda till acetylkolinesteras oberoende av nervgas, för att sedan introducera en komponent som kan avlägsna nervgasen från proteinet.

– På så sätt har vi utvecklat en kemisk förening som kan häva effekten av samtliga nervgaser som vi har undersökt. Nästa utmaning är nu att undersöka hur modifieringar av denna förening påverkar dess effektivitet som motmedel, för att öka förståelsen för hur den fungerar på molekylnivå, säger Cecilia Lindgren.

Läs hela avhandlingen

Om disputationen:

Fredagen den 8 september försvarar Cecilia Lindgren, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Design Strategies for New Drugs Targeting Multicomponent Systems – Focusing on Class II MHC Proteins and Acetylcholinesterase. Svensk titel: Strategier för utveckling av nya läkemedel mot multikomponentsystem – Fokus på klass II MHC proteiner och acetylkolinesteras.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB.E3.03 (Stora hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Antti Poso, University of Eastern Finland, School of Pharmacy, Kuopio, Finland, och University Hospital Tübingen, Department of Internal Medicine VIII, Tübingen, Tyskland.

Cecilia Lindgren har en kandidat- och masterexamen i kemi från Umeå universitet. Hon är född och uppvuxen i Östersund.

För mer information, kontakta gärna:

Cecilia Lindgren, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 073-059 80 79
E-post: cecilia.lindgren@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: Ingrid Söderbergh

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.