Skip to main content

Peter Englunds och Herman Lindqvists populärhistoria som samhällsfenomen

Pressmeddelande   •   Nov 14, 2016 08:00 CET

Fredrik Holmqvist

Övergången från 1980-tal till 1990-tal var på många sätt en politiskt och ekonomiskt omvälvande tid i Sverige och Europa. Det var också då som den historiska dimensionen i samhället återaktualiserades och historia blev mer kommersiellt gångbart än någonsin tidigare. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Fredrik Holmqvist hur det under den här perioden framför allt var två personer som kom att definiera och personifiera historia för en bredare svensk allmänhet: akademikern Peter Englund och journalisten Herman Lindqvist.

Likheten mellan Englund och Lindqvist var att båda gjorde en populärhistoria baserad på deras medvetenhet om intresset för historia som berättande om människors faktiska liv.

– Det var en populärhistoria som både vände sig mot och skilde sig radikalt från den då etablerade akademiska historien med dess sociala kvantifiering och frånvaro av skildringar av människors faktiska liv, säger Fredrik Holmqvist och fortsätter:

– Om än på olika sätt intresserade sig både Englund och Lindqvist för människors livsberättelser – deras misslyckanden, förhoppningar och drömmar. Det rör sig alltså om historia på existentiell grund – historia som livets läromästare.

Englund och Lindqvist etablerade sig i en tid då mediemarknaderna avreglerades och det kom ett nytt och större kommersiellt intresse för populärhistoria som produkt. Englund gjorde sig snabbt ett rikskänt namn som författaren till försäljningssuccén med Poltava. Berättelsen om en armés undergång (1988). Lindqvist var i motsats till Englund redan ett välkänt namn när han etablerade sig som populärhistoriker efter sin karriär som utrikeskorrespondent för några av landets största medier.

– I rollerna som akademisk historiker och elegant stilist, respektive erfaren journalist som byter profession till populärhistoriker förkroppsligar Englund och Lindqvist de två huvudnischer inom populärhistorien som har etablerats även internationellt sedan 1980-talet.

– I likhet med den dominerande populärhistorien i Europa under samma tid, och sedan dess, saknade både Englunds och Lindqvists populärhistoria direkta kopplingar till större samtida sociala rörelser, politiska rörelser och bildningsrörelser. I början av 1900-talet och fram till 1970-talet såg det annorlunda ut då den dominerande populärhistorien i ofta skrevs i samspel med större rörelser.

Historia som en folklig företeelse har de senaste decennierna främst blivit en hobby, ett personligt intresse, där strävan efter samhällelig förändring har tonats ned. På så sätt är både Englunds och Lindqvists historieskildringar bra exempel på hur den mest publika populärhistorien ger uttryck för samtiden, oavsett om det handlar om en tid präglad av en kollektivistisk eller individualistisk anda.

Avhandlingen Populärhistoriens tjusning och kraft. Peter Englund och Herman Lindqvist i svensk historiekultur 1988–1995 finns publicerad digitalt

Kontakt:

Fredrik Holmqvist, fredrik.holmqvist@umu.se, tel. 072-742 55 11

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 18 november försvarar Fredrik Holmqvist, i ämnet historia med didaktisk inriktning, Umeå unitversitet, sin avhandling Populärhistoriens tjusning och kraft. Peter Englund och Herman Lindqvist i svensk historiekultur 1988–1995

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är David Ludvigsson, docent, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.