Skip to main content

Samspelet mellan kiselalger och hoppkräftor under Östersjöns vårblomning kartlagt

Pressmeddelande   •   Nov 28, 2011 10:03 CET

Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger en fullgod näring för hoppkräftor. Roswati Md Amin försvarar sin avhandling i marin ekologi vid Umeå universitet 5 december.

Roswati Md Amin har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på interaktionerna mellan planktoniska kiselalger som dominerar under vårblomningen i Östersjön och deras viktigaste betare, hoppkräftor. Har kiselalgers giftproduktion och födokvalitet i en algblomning betydelse för hoppkräftors födointag, reproduktionsframgång och beteende?

Roswati Md Amin sökte svar på sin frågeställning genom studier i laboratoriet och en serie försök i Norge, Danmark och på Umeå marina forskningscentrums mesokosmanläggning. Mesokosmer består av stora tankar med vatten där temperatur och ljus kan detaljstyras.

I försöken använde hon sig av fem nordliga hoppkräftarter samt olika kloner av kiselalgen Skeletonema marinoi, vilken ofta dominerar vårblomningarna i Östersjön. Denna art producerar fleromättade aldehyder som sedan tidigare förknippats med skadliga effekter på hoppkräftors reproduktion. Alla kloner i experimenten varierade i cellstorlek, mineralinehåll, biokemisk sammansättning och i produktion av aldehyder.

– Hoppkräftorna visade hög födoaktivitet utan att selektera bort de giftproducerande algklonerna, vilket betyder att dessa kloner inte hade någon födohämmande effekt, säger Roswati Md Amin.

Reproduktionsresultatet varierade för olika hoppkräftarter i kombination med olika kiselalgkloner. I experiment med en enda art av kiselalger som föda var reducerad äggläggning och kläckningsfrekvens relaterad till födokvaliteten. Men det fanns också ett samband med växthastighet hos algen, låg assimilationseffektivitet hos hoppkräftan och den mängd gift som konsumerades av hoppkräftan.

Å andra sidan ökade reproduktionen hos hoppkräftor med födotillgången och populationsutvecklingen var positiv i en naturlig födomiljö där också andra alger ingick, även med höga koncentrationer av S. marinoi och löst aldehydgift i vattnet.

– Min slutsats är att även om man kan finna negativa samband mellan giftproduktion och olika reproduktionsparametrar i laboratorieförsök så är dessa resultat starkt relaterade till den speciella klon av kiselalg som används i försöket. I en naturlig blandning av alger utgör kiselalgen en fullgod föda för hoppkräftor och ger möjlighet till bra reproduktion.

Roswati MD Amin har också kvantitativt studerat vilken betydelse hoppkräftor har i den biologiska kolomsättningen under en vårblomningsperiod. Hon har jämfört hoppkräftor, som storleksmässigt tillhör gruppen mesozooplankton, med andra storleksfraktioner i planktonsamhället.

Hennes resultat visade att nanoplankton och mikroplankton, mikroskopiskt små planktonformer, dominerar kolomsättningen och konsumerar över 50 procent av primärproduktionen. Bakterieplanktons del var mindre men varierade stort.

– Hoppkräftor hade en mycket liten betydelse för den biologiska kolomsättningen över en vårblomning. Mesozooplankton konsumerade nämligen mindre än sex procent av primärproduktionen. Det illustrerar tydligt att de mindre storleksfraktionerna i planktonsamhället har en viktigare roll under den tidiga våruppblomningen av planktonalger!

 

Om disputationen:

Måndagen den 5 december försvarar Roswati Md Amin, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titelnCopepods in Skeletonema-dominated food webs: Toxicity and nutritional quality as controlling factors in copepod-diatom interactions. Svensk titel: Copepoder i skeltonema-dominerade födovävar: Betydelse av toxitet och näringskvalitet som kontrollerande faktorer i interaktioner mellan diatoméer och copepoder.

Disputationen äger rum kl 10:00 i sal N420, Naturvetarhuset.

Fakultetsopponent är Sigrun Jónasdóttir, Denmark Technical University, Charlottenlund, Denmark.

 

Läs hela eller delar av avhandlingen på

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49411

 

För ytterligare information, kontakta gärna:

Roswati Md Amin

Telefon: 073-803 54 60

E-post: roswati.mdamin@emg.umu.se