Pressmeddelande -
Samtiden viktigast när historieämnet blivit obligatoriskt på yrkesprogrammen
Hur kan man förstå att historia blivit obligatoriskt på yrkesprogrammen? Vilket innehåll från historia har formulerats för yrkeseleverna? Och vad tänker och tycker lärare och elever om historiekursen? Detta är frågor som Kristina Ledman berör i sin avhandling Historia för yrkesprogrammen: innehåll och betydelse i policy och praktik.
Resultaten visar att det finns en överordnad idé om att historieämnet syftar till att forma eleverna till demokratiska och aktiva samhällsmedborgare. Däremot finns det olika uppfattningar om vilken kunskap om historia som är viktigast och som bör få mest utrymme.
I reformen av gymnasiet 2011 fick inslag av källkritik och historisk metod en mer framskjutande plats i historieämnet, på bekostnad av kunskaper om det förflutna. Ett nytt kunskapsmål som betonas är också förståelse för historia används i olika syften. En del röster bland historiker och historielärare menar att ämnet förlorar sin betydelse när de längre tidsperspektiven får mindre utrymme.
Andra menar att det nya ämnet ger möjligheter till viktiga kunskaper och perspektiv. I avhandlingen diskuteras möjligheten att kunskapsmål som betonar färdigheter är en anpassning av ett humanistiskt ämne till en samtida idé om att utbildningen ska ha en omedelbar nytta.
De elever som intervjuas menar att även om historia inte är användbara i det yrke de utbildas för så är kunskaperna viktiga. Historia är en del av en allmänbildning som är viktig för att som medborgare kunna förstå och delta i samhället. Eleverna efterfrågar särskilt kunskaper om händelser som spelar en central roll i samtidens offentliga och populärkulturella historieförmedling: revolutionerna, världskrigen och Förintelsen och Vietnamkriget.
Men de betonar också vikten av att de får lära sig om den omedelbara samtidshistorien, som utvecklingen av konflikter i världen efter attacken mot World Trade Centre 2001. Detta aktualiserar betydelse av att behandla historien fram till idag i undervisningen. På så sätt öppnas det möjligheter för insikten om att samhället är historiskt skapat, och därmed också möjligt att förändra. En förståelse som är viktig för alla elever, inte minst de som förbereder sig för ett arbetsliv direkt efter gymnasieutbildningen.
Disputationen ägde rum fredag 13 mars vid Umeå universitet. Opponent var Jan Löfström, institutionen för lärarautbildning, Helsingfors universitet.
Kontakt:
Kristina Ledman, kristina.ledman@umu.se, tel. 090-786 67 93, 072 201 80 80
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
