Gå direkt till innehåll
​Samvetsstress allt vanligare bland vårdpersonal i äldreomsorgen

Pressmeddelande -

​Samvetsstress allt vanligare bland vårdpersonal i äldreomsorgen

Vårdpersonal i äldreomsorg uppvisar högre nivåer av samvetsstress, den stress dåligt samvete ger, än vad tidigare forskning har visat. Det konstaterar Johan Åhlin i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 20 mars.

– Avhandlingen visar hur viktigt det är att ge vårdpersonal möjligheter att följa och uttrycka vad deras samvete säger för att mildra effekterna av samvetsstress på arbetsplatsen. Det är även viktigt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i det dagliga arbetet för den övriga vårdpersonalen så att man kan lösa olika former av arbetsrelaterade problem och göra bra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden, säger Johan Åhlin, doktorand vid Institutionen för omvårdnad.

Enligt Socialstyrelsen bodde 87 600 äldre över 65 års ålder på äldreboenden år 2012. Eftersom den åldrande befolkningen blir allt större, bör äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att vårdpersonal kan bibehålla sin hälsa och orkar arbeta kvar på sina arbetsplatser. Tidigare studier har visat att höga nivåer av samvetsstress och utbrändhet kan relateras till försämrad vårdkvalitet och hälsoproblem bland vårdpersonal och är därför viktiga faktorer att studera.

Avhandlingen visar att vårdare som i självskattningar uppgav höga nivåer av samvetsstress skattade även höga nivåer av utbrändhet, de uppfattade sitt samvete som en börda, samt uppgav att de ofta bevittnade störande konflikter mellan medarbetare. Vårdare som skattade låga nivåer av samvetsstress skattade samtidigt låga nivåer av utbrändhet, de uppfattade sitt samvete som en tillgång, samt uppgav att de ofta fick stöd av sina närmaste chefer. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och att de fick mindre socialt stöd från arbetskamrater, jämfört med män.

Vårdpersonalen beskrev även hur arbete i enlighet med riktlinjer kunde ge dem dåligt samvete när dessa riktlinjer uppfattades sakna praktisk nytta, tog tid från de boende och gjorde omvårdnadsarbetet mer komplicerat.

– En annan aspekt som visas i avhandlingen är att vårdpersonal ofta fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten under tider av nedskärningar och omorganisation. Det sänder ett viktigt budskap till arbetsgivare på vårdområdet om betydelsen av att planera omorganisationer på ett sådant sätt så att personalen får förutsättningar att utföra ett bra arbete, säger Johan Åhlin.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Johan Åhlin är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Han är uppvuxen i Norsjö och har tidigare arbetat som vårdbiträde inom äldreomsorgen i Norsjö, som undersköterska på medicinavdelning, samt som sjuksköterska inom psykiatrin i Piteå.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Johan Åhlin
Telefon: 070-576 72 56
E-post: johan.ahlin@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om disputationen

Fredagen den 20 mars försvarar Johan Åhlin, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Samvetsstress och utbrändhet bland vårdpersonal som arbetar på äldreboenden. (Engelsk titel: Stress of conscience and burnout among healthcare personnel working in residential care of older people). Opponent: Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad. Huvudhandledare: Gunilla Strandberg.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.