Skip to main content

​Tum-EKG avslöjar hjärtrytmrubbningar

Pressmeddelande   •   Mar 23, 2015 11:42 CET

Korta upprepade EKG-registreringar med så kallad tum-EKG i hemmet är en ny, effektiv och uppskattad metod att hitta förmaksflimmer, som därmed kan bidra till att förebygga stroke. Det visar Tijn Hendrikx i en avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.

– Studierna visar att Tum-EKG är en mycket användbar metod för att hitta nya hjärtrytmrubbningar hos personer som kontaktar vården, exempelvis på grund av besvär av hjärtklappning. Även om ytterligare studier behöver genomföras innan det kan bli aktuellt med allmän screening av risk­grupper, så är den intressant att använda i ett bredare perspektiv i primärvården, säger Tijn Hendrikx, allmänläkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.

Förmaksflimmer är den hjärtrytmrubbning som är vanligast i befolkningen. Förekomsten ökar med stigande ålder och hos personer över 65 år har mer än 5 procent förmaksflimmer. Att ha förmaksflimmer innebär en ökad risk att drabbas av stroke. De flesta av dessa patienter anses därför behöva blodförtunnande läkemedel, som kan minska strokerisken med upp till 70 pro­cent. Många patienter är dock inte medvetna om att de har förmaksflimmer eftersom de inte har några symtom.

Ett sätt att tidigt hitta patienter med tyst förmaksflimmer, innan de drabbas av stroke, kan vara att genomföra screening av riskgrupper i primärvården. Tijn Hendrikx visar i sitt avhandlingsarbete att tum-EKG är en mycket smidig metod som utan större problem går att använda i vardagen. Mätapparaten är lika stor som en mobiltelefon och den som genomgår undersökningen behöver inte koppla några elektroder på kroppen, det räcker att sätta tummarna på apparaten. Med en knapptryckning överförs sedan uppgifterna från undersökningen via mobiltelefonnätet till en internetbaserad databas.

I Tijn Hendrikx studier har samtliga deltagare i hemmiljö registrerat sin hjärtaktivitet med tum-EKG i 10-30 sekunder, morgon och kväll under två till fyra veckor. Registreringar har även gjorts vid symtom på möjligt förmaksflimmer, som hjärtklappning.

Studierna med tum-EKG visar att cirka fyra procent av deltagarna, som bestod av äldre patienter med ökad stroke risk i primärvården, hade ett tyst, tidigare okänt förmaksflimmer och var därmed kandidater för blodförtunnande behandling för att minska sin risk för stroke.

Tijn Hendrikx konstaterar att metoden också är mycket användbar för att hitta nya hjärtrytmrubbningar hos personer som kontaktar vården med besvär av hjärtklappning eller yrsel, detta i en direkt jämförelse med en kontinuerlig EKG-undersökning under 24-timmar.

– Vi kan dessutom visa att nästan 8 procent av de patienter som remitteras till sömnapnéutredning har förmaksflimmer och att förekomsten är relaterad till allvarlighetsgrad av sömnapné, ålder, manligt kön och samtidig förekomst av diabetes. Däremot hittar vi inte någon ytterligare vinst med att screena patienter som har ett förstorat förmak i vänster hjärthalva med hjälp av metoden, säger Tijn Hendrikx.

Avhandlingen är en del i ett större projekt om förmaksflimmer som drivs av forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt Karolinska institutet i Stockholm. Studierna finansieras med nationella, regionala och lokala anslag.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Tijn Hendrikx kommer från Nederländerna. Han arbetar som läkare vid Vindelns hälsocentral och är doktorand vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Tijn Hendrikx
Telefon: 072-244 63 75
E-post: tijn.hendrikx@fammed.umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om disputationen

Fredag den 27 mars försvarar Tijn Hendrikx, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Fånga förmaksflimmer, förebygg stroke. Upptäckt av förmaksflimmer och andra arytmier med kort intermittent EKG. (Engelsk titel: Catch atrial fibrillation, prevent stroke. Detection of atrial fibrillation and other arrhythmias with short intermittent ECG).

Opponent: Peter Nilsson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare: Herbert Sandström.

Disputationen äger rum kl. 09.00 Sal 135, byggnad 9, Norrlands universitetssjukhus.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.