Utbildning för anhöriga till suicidala personer minskar risken för psykisk ohälsa

Tidiga upplevelser av våld och självmord i familjen är riskfaktorer för eget suicidalt beteende och kan skapa problem i relationer. Närstående till suicidala patienter riskerar att drabbas av egen psykisk ohälsa som depression och ökad stresskänslighet. Men närståendeutbildning kan vara ett effektivt sätt att få bättre förståelse och att minska belastningen, visar en avhandling vid Umeå universitet som drar slutsatsen att samhället har mycket att vinna på att utveckla vården för suicidala personer och deras närstående.

– Min forskning visar att en suicidal patients familjehistoria och upplevelser av våld under uppväxten har betydelse och därför behöver uppmärksammas tidigt för att förebygga senare psykisk ohälsa. De närstående påverkas starkt och behöver därför eget stöd, säger Mia Rajalin, som är leg. psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri.

I avhandlingen beskrivs till exempel:

• att manliga patienter med självmord i familjen själva gör allvarligare försök att ta sitt liv än personer utan en sådan historik.
• att både män och kvinnor med självmord i familjen rapporterar högre grad av relationssvårigheter. För att hjälpa dessa personer att upprätthålla sina relationer och därmed motverka isolering är det viktigt att vara uppmärksam på deras samspel med andra.
• att personer som har en historia av självmord i familjen eller utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, mobbning eller sexuella övergrepp som barn har en ökad risk för suicidalt beteende. Samhället i stort behöver uppmärksamma dessa riskfaktorer och sätta in preventiva åtgärder i god tid exempelvis inom skola, vård och omsorg.

I drabbade familjer finns ett stort behov av stöd när en familjemedlem gjort ett suicidförsök. Många behöver hjälp med att förstå och hantera situationen och den skuld de upplever. Mia Rajalin har utvärderat en utbildning för närstående till suicidnära patienter. Närståendeutbildningen, som inkluderar psykoedukation och färdighetsträning i grupp, visade sig effektiv i att möta deltagarnas behov.

– En närståendeutbildning kan ge familjemedlemmarna en fördjupad kunskap om bakomliggande faktorer vid självmord och självmordsförsök, en bättre förståelse för sina egna reaktioner och en förbättrad förmåga till kommunikation, vilket gör det enklare att lösa problemen på ett långsiktigt sätt. Vår utbildning uppskattas av deltagarna och har visat sig genomförbar. Liknande program skulle enkelt kunna implementeras inom den psykiatriska vården i hela Sverige, säger Mia Rajalin.

Mia Rajalin är leg. psykolog och har sedan 2007 arbetat inom specialistpsykiatrisk verksamhet i Stockholms Läns Landsting.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Mia Rajalin, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet
Telefon: 070-496 04 97
E-post: mia.rajalin@umu.se

Om disputationen:
Fredagen den 3 februari försvarar Mia Rajalin, Institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Tidiga riskfaktorer, interpersonella problem och Familjeband för suicidnära patienter och deras närstående.Engelsk titel:Distal risk factors, interpersonal functioning & family skills training in attempted suicide. Fakultetsopponent: Docent Charlotta Sunnqvist, Institutionen för vårdvetenskap, Malmö högskola. Huvudhandledare: Professor Jussi Jokinen.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Föreläsningssal A, Psykiatriska kliniken, F0, Norrlands universitetssjukhus.